Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fürstenberg, Pontus - Fürstenberg, ätt - Fürstenberg, 1. Egon von - Fürstenberg, 2. Franz Egon von - Fürstenberg, 3. Wilhelm Egon von - Fürstenberg, ätt - Fürstenwalde - Fyrstrukna oktaven - Fyrtakt, Fyrtaktsmotor - Fürth - Fyrtiogradiga skalan - Fyrtio martyrer el. fyrtio riddare - Fyrtorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÜRSTENBERG
trädande s. k. opponenterna, vilka också äro
utmärkt representerade i det
Fürstenberg-ska galleriet, som invigdes 1885 (inrymt
i F:s hus, nuv. Hotel Palace). Bl. a.
uppmuntrade F. Carl Larsson, vars fresker i en
flickskola i Göteborg han också bekostade. Till
Göteborgs museum, Nationalmuseum och
univ.-museet i Lund skänkte han framstående
konstverk. Hans egen samling, som även innefattar
några utländska arbeten, särsk. danska och
norska, överfördes efter hans död till
Göteborgs museum och bildar nu en egen avd. av
nya konstmuseet där. Staden Göteborg blev
av F. och hans maka ihågkommen också med
andra donationer, särsk. för musikändamål.
E.W.
Fü’rstenberg [-bärk], tysk greve- och
furste-ätt, stammande från grevarna av Urach
(1100-talet) i gränstrakterna mellan Baden och
Württemberg. Ätten erhöll grevetitel på
1200-talet, efter slottet F. i Baar, furstevärdighet
för olika grenar på 1600- och 1700-talen. En
furstlig linje (Kinzigthaler) med numera
endast en huvudgren och en sidogren
(Königs-hof) fortlever; huvuddomäner i Schwaben,
Baden, Böhmen och Nedre Österrike. Dessutom
finnes en lantgrevlig linje med huvudgodset
Weitra i Nedre Österrike. Th.
1) E g o n v o n F., greve, krigare (1588—
1635), deltog under
Tilly som överste i
fälttågen mot
Mans-feld och Kristian IV,
kommenderade vid
Lutter am
Barenber-ge art. och deltog
1629 i mantuanska
tronföljdskriget. 1631
kuvade F. först de
sydtyska
protestanterna och förenade
sig därpå med Tilly
och förde vid Brei-
tenfeld h. flygeln. Sedermera tjänstgjorde F.
i Westfalen och dog som
generalfälttygmäs-tare. P.S.
2) Franz Egon von F., den
föregåendes son, greve (1625—82), 1663 biskop i
Strass-burg, tjänade som kurfursten Maximilian
Henriks av Köln agent Frankrikes intresse,
begav sig 1674 till Frankrike, förklarades 1675
i riksakt och blev 1681 efter fransmännens
intagande av Strassburg åter biskop där. Att
han förrått staden till Ludvig XIV, är icke
bevisat. [P.S.]
3) Wilhelm Egon von F., den
föregåendes bror, greve (1629—1704), 1674 dömd
till döden i Wien på gr. av sin landsförrädiska
verksamhet till Frankrikes förmån, benådad
genom den påvlige nuntiens bemedling och
1679 frigiven, efterträdde 1682 sin broder som
biskop i Strassburg, 1686 kardinal, 1688
koadjutor i Köln, men begav sig, då kejsare
och påve icke ville låta honom bli ärkebiskop,
till Frankrike. [P.S.]
Fü’rstenberg [-bärk], tysk uradlig ätt, på-«
visbar från 1200-talet, med namn efter slottet
F. vid Ruhr, preussiska regeringsområdet
Arnsberg. I Tyskland levande grenar erhöllo
1660 riksfriherrlig värdighet; numera finnas 2
linjer, efter huvudfideikommissens namn
F.-Herdringen och F.-S t a m m h e i m, resp.
1843 och 1840 upphöjda i preussiskt grevestånd
för innehavaren av nämnda fideikommiss. Th.
Fü’rstenwalde, stad i prov. Brandenburg,
Preussen, vid Spree; 23,278 inv. (1925).
Kemisk industri; tillverkning av maskiner och
möbler. S.
Fyrstrukna oktaven, mus., se Oktav.
Fyrtakt, Fyrtaktsmotor, se
Förbränningsmotor.
Fiirth [fyrt], stad i Bayern, Tyskland, vid
sammanflödet av Rednitz och Pegnitz, strax
n. v. om Nürnburg; 74,195 inv. (1925). F. är
en betydande handels- och fabriksstad och
tävlar med Nürnberg i tillverkning av
leksaker. Framställning av spegelglas och
bladguld; bryggerier. [S.]
Fyrtiogradiga skalan, graderad röstskala,
införd för både landsbygd och städer vid
kommunala val i Sverige genom 1909 års
rösträtts-reform. På landsbygden fick dock ingen
utöva rösträtt för mer än Vio av kommunens
hela röstetal, och även i övrigt rådde någon
skillnad mellan land och stad vid
tillämpningen av f. s. Denna upphävdes vid den 1918
påbörjade stora författningsrevisionen och
ersattes av lika kommunal rösträtt. Då f. s. även
tillämpats vid landstingsmannavalen, kom dess
upphävande att få stor betydelse för
sammansättningen av F. k. J.E.N.
Fyrtio martyrer el. fyrtio riddare (lat.
quadragi’nta mi’litum martiri), enl. legenden
40 kristna soldater, som på 300-talet ledo
martyrdöden genom att frysa ihjäl på en istäckt
sjö; en av dem avsvor kristendomen, men
väktaren, gripen av deras ståndaktighet, slöt sig
i stället till de andra, så att 40-talet bevarades
oförminskat. Legenden anses ha ett visst
historiskt underlag. Festdag % (enl. det
köpen-hamnska medeltidskalendariet även 16/4;
däremot är denna fest ej utmärkt i sv. kalendarier).
I gamla almanackan kallades 9/s F.m. S.N.
Fyrtorn, den tornliknande byggnad av trä,
sten, järn el. armerad betong, som utgör
underlag för en fyrapparat och bl. a. har till
— 583 —
— 584 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
