FYSISKA SÄLLSKAP Jan Fyt: Stilleben. Kaiser Friedrich-Museum, Berlin. Fysiska sällskap i Sverige. Det äldsta är Fysiska föreningen i Lund, bildad 1871, varvid den omedelbart förenades med den tidigare grundade Mathematiska föreningen. Då intresset småningom alltmera övergick till de fysiska problemen, antog sammanslutningen 1904 namnet Fysiska föreningen. — Fysiska sällskapet i Uppsala stiftades 1887 och har sedan dess fört en livaktig verksamhet. — Fysiska sällskapet i Stockholm bildades 1891 på initiativ av dåv. docenten S. Arrhenius. — 1892 stiftades Fysiska sällskapet i Göteborg på initiativ av dåv. lektorerna P. G. Laurin, J. M. Lovén och C. A. Mebius. — Sv. fysikersamfundet grundades 1920 med ändamål att främja fysisk forskning, sprida denna vetenskaps resultat samt för densamma intressera en större allmänhet. Samfundet utger tidskr. ”Kosmos” (1 bd årl.). N.R-e. Fysostigmi'n, kem., se E s e r i n. Füssen, stad i Bayern, Tyskland, vid Lech och nära österrikiska gränsen; 6,215 inv. (1925). Fü'ssli. 1) JohannCasparF., schweizisk porträttmålare och konstskriftställare (1706—82). Bland hans konsthistoriska arbeten märkas ”Geschichte der besten Maler in der Schweiz” (1778), ”Verzeichniss der besten Kupferstecher” (1771). B.B. 2) Hans Rudolf F., den föregåendes son, målare, tecknare, raderare och skriftställare (1737—1806). Bland hans skrifter märkes ”Verzeichniss der nac-’ berühmten Meistern aller Schulen vorhandenen Kupferstiche” (1793— 1806). B. B. 3) J o h a n n Heinrich F., den föregåendes bror, målare och konstskriftställare (1741 —4825). Uppväxt i Schweiz, studerade F. först teologi, flyttade tidigt till Berlin och ägnade sig där åt måleri och litterär verksamhet. 1763 reste F. över till England, där han blev elev hos Reynolds. På dennes inrådan reste han 1769 till Rom för att studera antiken. Där knöt han förbindelse med bl.a. Sergel. Efter återkomsten till England 1779 steg F:s stjärna raskt; 1788 blev han medl. av akad. och 1804 dess president. Bland F :s produktion må framhållas hans stora bildserie till Miltons ”Det förlorade paradiset”, antika och mytologiska framställningar ss. ”Theseus och Ariadne”, ”Po-lyfem” m. fl. Ett starkt romantiskt drag genomsyrar F :s konst, t. o. m. hans klassicism. En mystisk stämning, en grotesk uttrycksfullhet och en utpräglad förkärlek för det fantastiska och hemska äro F:s kännetecken; dessa drag ha återupptagits av Goya, praerafaeliterna och Böcklin. Bland F :s skrifter om konst märkes ”15 lectures on painters” (1820). — Litt.: K. Federmann, ”J. H. F.” (1927). B.B. Fyt [falt], Jan, flamländsk målare (1611—• 61), var huvudsaki. verksam i Antwerpen och slöt sig som djurmålare till F. Snyders men utvidgade också sitt område till blommor och frukter samt blev typisk för genren nature morte. Av F. finnas i de stora museerna talrika bilder, i Stockholms Nationalmuseum flera dekorativa stycken med ”dött villebråd”, i Köpenhamns Kunstmuseum bl. a. den livfulla ”örnen angriper smärre fåglar”. E.W. Fy'talbumos [-å's], benämning på vissa växt-äggvitor, se Toxalbuminer. Fyto- (grek, fyto-, till fyto'n, växt), växt-. Fytoceci'dier, bot., se Gallbildningar. Fytodoma'tier, av växtorganismer bebodda domatier, äro ant. svampdomatier (mykodoma-tier; se Domatier) el. algdomatier (fyko-domatier), ss. de av Anabcena (se d. o.) bebodda håligheterna i blad av Azo'Ua. O.Gt. — 603 — — 604 —