Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fågelbo, fågelrede - Fågelbär - Fågeldunst - Fågel Fenix - Fågelflugor - Fågelfors - Fågelfors bruk - Fågelfri - Fågelfrö - Fågelfångst - Fågelhund - Fågelkvalster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGELBÄR
ungar omedelbart efter det de blivit kläckta
äro i stånd att lämna boet och följa modern.
Hos dessa fåglar utgöres boet av en grund
fördjupning i marken, i vilken några grässtrån el.
stenar bilda underlaget för äggen. Hos
andfåglarna klädes ofta redens insida med dun, som
fågeln tager från sitt bröst och med vilket äggen
täckas, när den lämnar boet. Flamingon
bygger ett högt, konformat bo av slam och
växtdelar. En del måsar och alkor häcka i
naturliga hålor och skrevor i strandklipporna, och
stormfåglarna gräva djupa gångar i marken.
Liknande gångar gräva även kungsfiskarna och
backsvalorna. De förra använda uppkastade,
osmälta fiskben, de senare gräs och fjädrar
som underlag för äggen. Andra hålbebyggare,
ss. skrakar, ugglor, mesar, starar, bebo
trädhålor, varvid ingångsöppningen ofta kittas igen
med lera (nötväckan), om den är för stor.
Hackspettarna slutl. mejsla själva ut sina bon
i trädstammarna. Större skicklighet än dessa
visa de fåglar, som bygga fristående bon. Man
kan urskilja två typer; öppna, skålformade och
helt slutna bon. Hos duvorna utgöres boet av
i en grenklyka korslagda kvistar, vilka äro så
löst sammanfogade, att äggen skymta igenom.
Betydligt stabilare bon bygga rovfåglar och
korpar, som ofta använda samma bo flera år
och hos vilka reden beklädes med mossa el.
jord. Likartade men mindre och sirligare äro
sångfåglarnas på marken el. på grenar lagda
bon, vilka äro sammanfogade av kvistar, gräs
el. växtfibrer. Sävsångarna placera sina bon
fritt hängande mellan några vasstrån, vilka
flätas in i boväggen, och skräddarfågeln syr med
hjälp av grässtrån samman två blad, inom
vilka boet bygges. Pungmesens konstnärliga, av
växtull fast sammanfogade bo, som fritt hänger
ned från en gren el. vasstängel, är ett vackert
exempel på slutet bo. Till formen är det runt
med rörformigt förlängd ingångsöppning. Ännu
konstrikare äro vävarfåglarnas bon, vars
ingångsöppning är nedåtvänd. En annan botyp
finns hos svalorna, vilkas vid klippväggar fästa
bon byggas av lera el., ss. hos salanganen, av
spottkörtlarnas i luften snabbt stelnande sekret.
Den bästa bobyggaren bland hithörande
former är Brasiliens ugnsfågel, vars på en
trädgren placerade bo har formen av en bakugn
och indelas i tvenne rum. H.B-n.
Fågelbär, växtart, se Slånsläktet.
Fågeldunst, mycket små hagel (under 2 mm.
diam), sv. numrering 000, avsedda för
skjutning av sparvar o. d.
Fågel Fenix, se F e n i x.
Fågelflugor, några till gruppen lusflugor (se
d. o.) av tvåvingarnas ordn. hörande släkten,
vilkas arter i fullbildat stadium leva som
pa
rasiter el. av utsöndrade ämnen på fåglar.
Or-nithomy’ia avicula’ria, som har väl utvecklade
vingar och liknar en vanlig hästfluga men är
något mindre och ljusare gul, lever särsk. på
dunungar av åtskilliga småfåglar, sparvar m.
fl., men även på rapphöns, påfåglar och
duvor. Steno’pteryx hiru’ndinis och
Cratærrhi’-na pa’llida, som ha smala, spetsiga vingar, leva
på svalor och tornsvalor. E.W-n.
Fågelfors, s:n i Handbörds hd, Kalmar län,
v. s. v. om Oskarshamn, v. om Emån; 89,s»
kvkm., därav 86,03 land; 1,306 inv. (1931; 15
inv. pr kvkm.); 10,78 kvkm. åker (1927; 12,5%
av landarealen), 67,58 kvkm. skogsmark. Vid
Nötån F. bruk. — Pastorat: Högsby och F.,
Handbörds kontrakt, Växjö stift. J.C.
Fågelfors bruk, sågverk, snickerifabrik och
lantbruksegendom i F. s:n, Kalmar län; ägare
A.-b. Fogelfors bruk, grundat 1916, omslutning
1930 1,7 mill. kr. Lth.
Fågelfri (efter ty. vogelfrei, eg.: hemfallen
till föda åt fåglarna), fredlös.
Fågelfrö, olika frösorter, som användas till
föda åt burfågar. För olika arter användas
olika frön, men för smärre fröätande fåglar
äro kanariefrön, hirs, rapsfrön och vallmofrön
lämpliga. Hamp- och linfrön böra användas
med försiktighet. Papegojor och större
fröätande fåglar givas även solrosfrön,
jordnötter m. fl. H.W.
Fågelfångst har förr varit mycket vanlig i
vårt land och avsåg snart sagt alla jaktbara
fågelarter samt dessutom diverse småfåglar,
s. k. kramsfågar, ss. lärkor, trastar m. fl. Vid
fångst av större fåglar brukades gillrade
läm-mar och flakar samt snaror och i vissa fall
nät, ss. ryssjor, tirass och sticknät. Rovfågel
fångades med burar samt saxar med el. utan
bulvan. Kramsfågeln togs med donor (se d.o.);
även limspön och nät brukades. — Numera är
användningen av giller och snaror förbjuden
utom i fjälltrakterna ovan skyddskogs- och
od-lingsgränserna, och av saxar får endast
bulvan-sax brukas för fångst av s. k. skadliga fåglar
vid fasanerier, hargårdar och liknande
anläggningar samt eljest blott under tiden V11—2%.
På gr. av dessa inskränkningar har f. förlorat
i betydelse, om än snarfångsten av ripor o. a.
skogsfåglar i fjälltrakterna har stor
omfattning. Vid fångande av fridlysta småfåglar få
icke heller limspön, nät el. annat medel, som
avser fångande el. dödande i stor mängd
användas. För jaktvårdsändamål fångas fasaner
i burar, i vilka det vilda inmatas. I st. f. saxar
brukas vid fångst av rovfåglar hökburar med
lockfåglar. Se Djurfångst med pl. F.A.Bn.
Fågelhund, se Hundraser.
Fågelkvalster, Dermany’ssus galli’næ, är ett
— 607 —
— 608 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
