FÄGELSPINDLAR c:a 1 mm. långt blodsugande kvalster (se d. o.), som under dagen håller sig dolt i springor o. d. och nattetid angriper sovande fåglar, framförallt höns och duvor men även alla burfåglar. F. är gulvit, men fyllt med blod brunviolett. Vid massuppträdande kan det förorsaka sjukdomar bland höns. Hos människan, som stundom även angripes, framkallar f:s bett irriterande utslag. H.B-n. Fågellöss, se Pälsätare. Fågelperspektiv, se Perspektiv. I f., sett uppifrån. Fågelrede, se F å g e 1 b o. Fågelreserva't, se Fågelskydd. Fågelsjön, se Ströms vattudal. Fågelskydd, åtgärder vidtagna i syfte att vidmakthålla och i görligaste mån även utveckla landets fågelvärld, som genom kulturens framträngande, den ökade folktätheten, det alltmera intensiva jordbruket och skogsskötseln och i samband härmed företagna utdikningar och sjösänkningar i stor utsträckning förlorat sina naturliga häckningsterränger och därför undanträngts så, att många arter starkt minskat i antal och andra helt utrotats. Strävandena att bevara fågelfaunan upptogs först av de allmänna naturskyddsföreningarna, inom vilka för fågelvärlden särsk. intresserade medl. senare bildat specialföreningar. Det arbete, som dessa sammanslutningar utfört och som vunnit stöd i och ökad omfattning genom de inom olika länder utfärdade lagar och förordningar, har huvudsaki. gått efter följ, riktlinjer. Dels har man sökt att bereda fåglarna ett lagstad-gat skydd under häckningstiden samt att ernå hel fridlysning av vissa sällsynta arter, dels ock att genom fredande av lämpliga områden bevara dessas ofta säregna och rika fågelvärld och här bereda ökade häckningsmöjligheter åt sådana arter, som genom kulturens inverkan berövats sina naturliga häckplatser, dels slutl. att skapa förbud mot användande av ur natur- och djurskyddssynpunkt olämpliga jaktmetoder. Under senare år har man även genom internationella överenskommelser sökt förhindra den ofta ödeläggande jakt, för vilken fåglarna äro utsatta under flyttningarna, samt genom anordnandet av sittramar på fyrtornen förebygga den fara, som flyttfåglarna löpa, då de, bländade av ljuset, ej kunna finna några viloplatser utan tvingas att timvis flyga omkr. fyrlanterninen, tills de falla ned och dö av utmattning. Vissa fyrtorn ha för fåglarna varit verkliga dödsfällor, vid vilka de årl. massvis omkommit. — Enl. nu gällande jaktstadga (se d. o.) är jaktbart vilt i regel fridlyst under häckningstiden och lovligt endast under kortare tid under höst och vinter. Ang. de närmare fridlysningsbestämmelserna hänvisas till av Domänstyrelsen årl. utfärdade kungörelser. Vissa sällsynta fåglar, ss. sommargylling, blåkråka, stork m. fl., äro enl. jaktstadgan helt fridlysta och de för lantbruket nyttiga fåglarna, till vilka hänföras samtliga småfåglar, hackspettar och ugglor, äro fridlysta Vs—31/s. Med undantag av hökarna ha även rovfåglarna, vilka man tidigare ansett som enbart skadliga och därför alltför strängt efterhållit, kommit i åtnjutande av liknande skydd. De nu så sällsynta kärrhökarna och gladorna äro helt fredade, berguven dock endast på statens mark, och örnarna t. v. intill utgången av 1935. Jaktstadgan stadgar även förbud mot insamlande av skyddade fåglars ägg samt mot fångst av fågel i andkoja, slagnät och snara, varjämte användande av sax för fångst av hök endast är till-låtet efter av länstyrelsen utfärdat tillstånd. — Ett mera allsidigt skydd erhålla fåglarna inom de s.k. fågelreservaten, totalfredade områden. Med undantag av våra nationalparker ha vi endast några få statliga reservat, ss. skäret Bonden i Västerbotten, en av tordmulens få häckplatser, men på enskilt initiativ har under senare år ett flertal dylika upprättats, de flesta avsedda att skänka skydd åt olika vadare och sjöfåglar. Bland dessa må nämnas det redan 1899 skyddade skäret Måkläppen utanför Falsterbo, på vilket ett synnerligen rikt fågelliv utvecklat sig, Lilla och St. Karlsö, sill-grisslans enda sv. häckplats, Källskären i Södermanlands skärgård, Hjällstaviken i Mälaren, den 1931 inköpta Knisa myr på Öland m. fl. Ett flertal kuststäder ha även fredat sina kustområden. — Bland praktiska skyddsåtgärder kunna framhållas uppsättandet av lämpliga holkar (se d. o.) för hålbyggande fåglar ej blott i parker och trädgårdar utan även inom större skogsområden, planterande av täta skyddsplan-teringar för fritt byggande former samt upprättande av foderplatser för småfåglar och under stränga vintrar även för rapphöns, fasaner och sjöfågel. Man bör härvid tillse, att fåglarna även få tillgång till vatten. Se vidare Naturskydd. H.B-n. Fågelskådning, se A u sp ici er. Fågelspindlar, Aviculari'idæ, fam. tillhörande de egentliga spindlarna och underordn. Tetrapnéu'mones. Hit höra de största av alla egentliga spindlar, grovt byggda och starkt håriga arter med långa, kraftiga ben och stora, nedåt inslagna giftkrokar (mandibler). Sitt namn ha de knappast med full rätt, då det endast är undantagsvis, som fåglar falla offer för dem; deras föda utgöres huvudsaki. av insekter, men de kunna även angripa smärre ryggradsdjur. Om natten jaga de, under dagen Uppslagsbok. X. _____ go9 ___ 20 — 610 —