Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fågelkvalster - Fågellöss - Fågelperspektiv - Fågelrede - Fågelreservat - Fågelsjön - Fågelskydd - Fågelskådning - Fågelspindlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄGELSPINDLAR
c:a 1 mm. långt blodsugande kvalster (se d. o.),
som under dagen håller sig dolt i springor o. d.
och nattetid angriper sovande fåglar,
framförallt höns och duvor men även alla burfåglar.
F. är gulvit, men fyllt med blod brunviolett.
Vid massuppträdande kan det förorsaka
sjukdomar bland höns. Hos människan, som
stundom även angripes, framkallar f:s bett
irriterande utslag. H.B-n.
Fågellöss, se Pälsätare.
Fågelperspektiv, se Perspektiv. I f.,
sett uppifrån.
Fågelrede, se F å g e 1 b o.
Fågelreserva’t, se Fågelskydd.
Fågelsjön, se Ströms vattudal.
Fågelskydd, åtgärder vidtagna i syfte att
vidmakthålla och i görligaste mån även
utveckla landets fågelvärld, som genom kulturens
framträngande, den ökade folktätheten, det
alltmera intensiva jordbruket och skogsskötseln
och i samband härmed företagna utdikningar
och sjösänkningar i stor utsträckning förlorat
sina naturliga häckningsterränger och därför
undanträngts så, att många arter starkt minskat
i antal och andra helt utrotats. Strävandena
att bevara fågelfaunan upptogs först av de
allmänna naturskyddsföreningarna, inom vilka
för fågelvärlden särsk. intresserade medl.
senare bildat specialföreningar. Det arbete, som
dessa sammanslutningar utfört och som
vunnit stöd i och ökad omfattning genom de inom
olika länder utfärdade lagar och förordningar,
har huvudsaki. gått efter följ, riktlinjer. Dels
har man sökt att bereda fåglarna ett
lagstad-gat skydd under häckningstiden samt att ernå
hel fridlysning av vissa sällsynta arter, dels ock
att genom fredande av lämpliga områden
bevara dessas ofta säregna och rika fågelvärld
och här bereda ökade häckningsmöjligheter åt
sådana arter, som genom kulturens inverkan
berövats sina naturliga häckplatser, dels slutl.
att skapa förbud mot användande av ur
natur- och djurskyddssynpunkt olämpliga
jaktmetoder. Under senare år har man även genom
internationella överenskommelser sökt
förhindra den ofta ödeläggande jakt, för vilken
fåglarna äro utsatta under flyttningarna, samt
genom anordnandet av sittramar på fyrtornen
förebygga den fara, som flyttfåglarna löpa, då
de, bländade av ljuset, ej kunna finna några
viloplatser utan tvingas att timvis flyga omkr.
fyrlanterninen, tills de falla ned och dö av
utmattning. Vissa fyrtorn ha för fåglarna varit
verkliga dödsfällor, vid vilka de årl. massvis
omkommit. — Enl. nu gällande jaktstadga (se
d. o.) är jaktbart vilt i regel fridlyst under
häckningstiden och lovligt endast under
kortare tid under höst och vinter. Ang. de närmare
fridlysningsbestämmelserna hänvisas till av
Domänstyrelsen årl. utfärdade kungörelser.
Vissa sällsynta fåglar, ss. sommargylling,
blåkråka, stork m. fl., äro enl. jaktstadgan helt
fridlysta och de för lantbruket nyttiga
fåglarna, till vilka hänföras samtliga småfåglar,
hackspettar och ugglor, äro fridlysta Vs—31/s. Med
undantag av hökarna ha även rovfåglarna,
vilka man tidigare ansett som enbart skadliga och
därför alltför strängt efterhållit, kommit i
åtnjutande av liknande skydd. De nu så sällsynta
kärrhökarna och gladorna äro helt fredade,
berguven dock endast på statens mark, och
örnarna t. v. intill utgången av 1935.
Jaktstadgan stadgar även förbud mot insamlande av
skyddade fåglars ägg samt mot fångst av fågel
i andkoja, slagnät och snara, varjämte
användande av sax för fångst av hök endast är
till-låtet efter av länstyrelsen utfärdat tillstånd. —
Ett mera allsidigt skydd erhålla fåglarna inom
de s.k. fågelreservaten, totalfredade
områden. Med undantag av våra nationalparker
ha vi endast några få statliga reservat, ss.
skäret Bonden i Västerbotten, en av tordmulens
få häckplatser, men på enskilt initiativ har
under senare år ett flertal dylika upprättats, de
flesta avsedda att skänka skydd åt olika vadare
och sjöfåglar. Bland dessa må nämnas det
redan 1899 skyddade skäret Måkläppen
utanför Falsterbo, på vilket ett synnerligen rikt
fågelliv utvecklat sig, Lilla och St. Karlsö,
sill-grisslans enda sv. häckplats, Källskären i
Södermanlands skärgård, Hjällstaviken i
Mälaren, den 1931 inköpta Knisa myr på Öland m.
fl. Ett flertal kuststäder ha även fredat sina
kustområden. — Bland praktiska
skyddsåtgärder kunna framhållas uppsättandet av lämpliga
holkar (se d. o.) för hålbyggande fåglar ej blott
i parker och trädgårdar utan även inom större
skogsområden, planterande av täta
skyddsplan-teringar för fritt byggande former samt
upprättande av foderplatser för småfåglar och under
stränga vintrar även för rapphöns, fasaner och
sjöfågel. Man bör härvid tillse, att fåglarna
även få tillgång till vatten. Se vidare
Naturskydd. H.B-n.
Fågelskådning, se A u sp ici er.
Fågelspindlar, Aviculari’idæ, fam.
tillhörande de egentliga spindlarna och underordn.
Tetrapnéu’mones. Hit höra de största av alla
egentliga spindlar, grovt byggda och starkt
håriga arter med långa, kraftiga ben och stora,
nedåt inslagna giftkrokar (mandibler). Sitt
namn ha de knappast med full rätt, då det
endast är undantagsvis, som fåglar falla offer för
dem; deras föda utgöres huvudsaki. av
insekter, men de kunna även angripa smärre
ryggradsdjur. Om natten jaga de, under dagen
Uppslagsbok. X. _____ go9 ___
20
— 610 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
