Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGLAR
Olika fotformer, a tornsvala, b hackspett, c fasan, d trast, e
kungsfiskare, f falk, g sadelstork, h afrikansk struts, i
stor-skrak, k skärfläcka, 1 skäggdopping, m sothöna, n
tropikfågel (se närmare d. o.).
blygdbenen äro böjda bakåt och endast hos
strutsarna förenade i mittlinjen. Lårbenet är
helt indraget i huden och ej synligt från ytan.
Underbenet bildas huvudsaki. av skenbenet,
med vars nedre del den övre radens vristben
sammansmält, under det att den undre radens
ben sammansmälter med de till ett ben, den
s.k. tarsen, förenade mellanfotsbenen.
Fotleden kommer således att ligga mitt i vristen.
Av de 4 tårna äro vanl. 3 riktade framåt och
1 bakåt. Alltefter f:s olika levnadssätt är foten
olika utbildad. — Andningsorganen
visa flera för f. karakteristiska drag. Det övre
struphuvudet, som saknar stämband, för in i
den långa luftstrupen, som vid övergången i
bronkerna är försedd med en utvidgning, under
struphuvudet, syrinx, f:s egentliga röstorgan.
Genom dettas förstoring (dykänder) el. genom
att luftstrupen bildar en slynga i
bröstbenskammen förstärkes de i syrinx bildade tonerna.
Lungorna äro små och sakna elasticitet. Från
bronkerna och deras förgreningar utgå de s. k.
lungpiporna, vilka stå i förbindelse med
varandra, luftrörsystemet blir således nätlikt och
ej ss. hos däggdjuren trädformigt förgrenat.
De stora luftrören fortsätta ogrenade genom
lungan och mynna i luftsäckarna, 5
tun
na pariga bildningar, som ligga
mellan organen i kroppshålan
och skicka förgreningar in i de
luftfyllda benen. Luftsäckarna
tjäna dels till att göra kroppen
lättare, dels verka de vid
ventilationen av lungorna. När f. är
i vila, sker andningen genom
bröstkorgens höjning och
sänkning. Under flykten hålles
bröstkorgen orörlig och de direkta
andningsrörelserna måste därför
inställas. Andningen försiggår då
på så sätt, att luften pressas in
genom näsborrarna och drives
ut genom flygmusklernas tryck
på luftsäckarna. Andningen är
således beroende av
flygmusklernas verksamhet, varför den
flygande f. ej blir andfådd. —
Blodomloppet är fullst. och
det jämförelsevis stora hjärtat
4-rummigt. I motsats till
förhållandena hos däggdjuren
förlöper aortan på h. kroppssidan.
Blodets temp. är högre än hos
däggdjuren och uppgår till 39—
43° C. — Den vida matstrupen
är vanl. försedd med en
utvidgning, k r ä v a n, i vilken födan
uppbevaras och uppmjukas. I
magen kan man särskilja två partier, ett övre
körtelrikt och utvidgbart parti, k ö r t e 1 m
a-g e n, och ett undre, muskelmagen, vars
väggar bildas av starka muskler och vars
insida beklädes av ett av körtlar avsöndrat
horn-artat skikt. Här bearbetas födan mekaniskt,
varvid sönderdelningen underlättas av
nedsvalda stenar och gruskorn. Tunntarmen är lång,
och vanl. finnas två blindtarmar. Ändtarmen
mynnar jämte urinledaren och en körtelartad
säckformad bildning, bursa Fabri’cii, i kloaken.
De långsträckta och i fördjupningar i
bäckenet liggande njurarna avsöndra en
tjockflytande, på urinsyra rik urin. Urinblåsa saknas.
Testiklarna äro pariga, men av äggstockarna
är endast den v. utbildad. De stora, gulrika
äggen, den s.k. gulan, omgives i äggledaren av
vita och kalkskal. — Nervsystemet är
högt utvecklat, och stora hjärnan framträder ss.
den mest dominerande delen. Av sinnena äro
lukt och smak svaga men hörsel och syn
skarpa. ögonen ligga på huvudets sidor, och blott
hos ugglorna äro de riktade framåt.
Senhinnan innehåller alltid en av flera plattor bildad
benring, vilken är särsk. kraftig hos ugglor och
rovfåglar. Det tredje ögonlocket, b 1 i n k h i n-
— 615 —
— 616 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
