Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGLAR
flertal skilda ben och dess förbindelse med
kraniet genom kvadratbenet, de med kärna
försedda blodkropparnas ovala form och
fortplantningen genom med skal försedda ägg, som
ruvas, äro allt karaktärer, som visa hän på f:s
nära släktskap med kräldjuren, och vilka
anses så betydande, att f. vanl. sammanföras med
dessa under benämningen Sauro’psida. Mer än
andra f 1 y g a n d e d j u r (se d. o.) äro f.
anpassade till ett liv i den fria luften, och denna
anpassning framträder ej blott i kroppens
ovala form utan i djurets hela organisation. Den
tunna och endast sällan, t. ex. i hönsfåglarnas
kammar, förtjockade huden innehåller en enda
körtel, den oftast hjärtformade gumpkörteln,
vars fettrika sekret utpressas med näbben och
ingnides i fjädrarna. Hos utpräglade
landformer, som helt el. delvis förlorat flygförmågan,
saknas körteln. Fjädrar (se d. o.), näbbslida
och klor äro hornbildningar i huden. —
Skelettet utmärkes dels av att de hårda och
spröda benen ofta på ett tidigt stadium
sammansmälta till större komplex, dels av att dessa
Skelett av fågel, a överarm, b strålben, c
arm-bågsben, d handlovsben, e tumme, f
mellan-handsben, g 2:dra och h 3:dje fingret, i
nyckel-(gaffel-) ben, j korpben, k bröstben med kam, 1
skulderblad, m övre och n undre delen av
revbenen, o tarmben, p blygdben, q sittben, r
stjärtben, s lårben, t vadben, u skenben, v led mellan
vristbenen, x tars, y t&r.
Tarmkanal hos fågel, a
matstrupe, b kräva, c
körtelmage, d muskelmage, e
lever, f bukspottkörtel, g
blindtarm, h tunntarm, i
tjocktarm, j äggledare
(avskuren), k urinledare
(avskuren), 1 kloak.
i stor utsträckning äro luftfyllda, pneumatiska
Blott hos unga f. och hos strutsarna äro benen
märgfyllda. I skallen, som med en ledknapp
ledar mot 1 :a
halskotan, äro sömmarna
mellan hjärnkapselns
tunna ben försvunna
och käkarna
förlängda till ett näbb.
Underkäken ledar
genom det rörliga
kvadratbenet mot
tinningbenet, och genom
kvadratbenets
förmedling kan
övernäbbet böjas något
uppåt. Halskotornas
antal växlar mellan 8
(sångfåglar) och 23
(svan) och kan t. o.
m. variera inom
samma art. Under det att
halskotorna äro
förbundna genom
sadelleder, varigenom
rörligheten ökas, äro
övriga kotor — med
undantag av några
svanskotor —
orörligt förenade. De
yttersta svanskotorna
bilda gumpbenet, py-
gostylen, som tjänar till stöd för stjärten.
Revbenen sammansättas av två delar, en övre, som är
orörligt förenad med kotpelaren och på sin
bakre kant bär ett utskott, vilket stöder mot
efterföljande revben, och en undre, mot den övre
vinkelböjd del, som är rörligt förenad med denna
och med bröstbenet, ett förhållande, som är av
betydelse för andningen. Bröstbenet är stort,
mer el. mindre båtformat samt (hos Carina’tce)
försett med en hög kam till fäste för de stora
flygmusklerna. Endast hos strutsarna (Rati’tæ)
saknas kam. I skuldergördeln är skulderbladet
långt och sabelliknande samt med sin främre
kant fast förenat med bröstbenet genom det
kraftiga korpbenet. De slanka nyckelbenen
bilda det V-formade gaffelbenet, som stöder mot
bröstbenskammen. I handen finnas endast 3
fingrar. Av dessa bildar den svaga och fria
tummen lillvingen. De förenade och starkare
utvecklade 2:a och 3:e fingrarna stödja
handpennorna. Då de bakre extremiteterna uppbära
hela kroppstyngden, är bäckenet stort och
kraftigt och de långt utdragna tarmbenen ej blott
förenade med de två ursprungliga korskotorna
utan även med ländkotorna, de bakre
bröstkotorna och de främre svanskotorna. Sitt- och
— 613 —
— 614 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
