FÅRÖSUND Argalibock. ter endast 70 cm. i mankhöjd. Hårbeklädnaden är fuxröd el. brungrå. Stäppfåret (O. arkal), som är spritt över Främre Asien ända till Himalaja, är något större än mufflonen. I Cen-tralasiens bergländer leva jättefåren a r g a 1 i (O. a'rgali) och kaschgar (O. poli), vilka nå en mankhöjd av 120 cm. och äro försedda med väldiga horn. Närstående arter äro i s f å-r e t (O. borea'lis) i n. Sibirien och a m e r i-kanska bergfåret (O. monta'na), som håller till i Canadas otillgängligaste trakter. — Till f. räknas även s. k. halvfår, näml, manfåret (O. trage'laphus) och n a h u r (Pseud-ovis na'hoor). Det förra förekommer i Atlasbergen, det senare i n. Indien, Tibet och Mongoliet. De bilda övergången mellan får och getter men lämna icke någon avkomma vid parning med dessa djursläkten. — Mufflonen och stäppfåret anses vara stamformer för de flesta tamraserna. Jfr F å r r a s er. H.Fqt. Fårstyng, se Styngflugor. Fårsvingel, växtart, se Svingelsläktet. Fårticka, svampart, se T i c k o r. Fårö, s:n i Gotlands n. hd, omfattar Fårön och Gotska Sandön; 147,36 kvkm., därav 137,78 land; 1,080 inv. (1931; 8 inv. pr kvkm.); 10,47 kvkm. åker (1927; 7,6% av landarealen), 63,73 kvkm. skogsmark. — Pastorat i N. kontraktet, Visby stift. J.C. Fårö, ö n. ö. om Gotland, från vilket F. skiljes genom det 1,5—4 km. breda Fårösund; 111,35 kvkm. därav 9,76 kvkm. vatten. F. är ganska lågländ och rik på sjöar och träsk, av vilka en del äro mycket fiskrika, samt består till större delen av skog och hedmarker. Så gott som hela n. ö. udden, Avanäset, är fylld av dyn-fält, nu till större delen bundna genom skogsplanteringar; ”levande” dyner finnas dock n. om F. fyr och s. om Ekeviken (Ullahaus flyg- sandsfält). Ett 20-talet grupper av bondgårdal ligga spridda över hela ön; åkerjorden är ganska mager. Motorfärja mellan Fårösund och Broa. Karta se Gotland. Jfr Fårö s:n. — På F:s östligaste udde, Holmudden, ligger F. fyrplats med mistsignalstation. J.C.;E.Hg. Fårösund, sund mellan Gotland och Fårö, 8 km. långt, 1,5—4 km. brett. Segelleden går genom s. gattet, som är 6,5 m. djupt. N. gattet är 3,3 m. djupt, alltså endast tillgängigt för mindre båtar. — Hamnplatsen F. på fastlandet har rymlig naturlig hamn; är överfartsort till Fårö; lotsplats med uppassningsställen å Bunge-ör och vid n. gattet. J.C.;E.Hg. Våren 1885, då krig mellan England och Ryssland hotade, byggdes tre provisoriska batterier å sundets s. strand, därav ett vid vardera inloppet, för att förhindra att engelsmännen liksom under 1854—56 års krig skulle använda F. ss. krigshamn. 1900—02 ombyggdes de båda vid inloppen till minlinjernas försvar liggande batterierna samt försågos med modern bestyck-ning. 1905 förlädes till F. ett detachement ur Vaxholms kustart.-reg. i för ändamålet uppfört Manfår. — 633 — — 634 —