Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fårsläktet - Fårstyng - Fårsvingel - Fårticka - Fårö (socken) - Fårö (ö) - Fårösund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅRÖSUND
Argalibock.
ter endast 70 cm. i mankhöjd. Hårbeklädnaden
är fuxröd el. brungrå. Stäppfåret (O.
arkal), som är spritt över Främre Asien ända till
Himalaja, är något större än mufflonen. I
Cen-tralasiens bergländer leva jättefåren a r g a 1 i
(O. a’rgali) och kaschgar (O. poli), vilka
nå en mankhöjd av 120 cm. och äro försedda
med väldiga horn. Närstående arter äro i s f
å-r e t (O. borea’lis) i n. Sibirien och a m e r
i-kanska bergfåret (O. monta’na), som
håller till i Canadas otillgängligaste trakter. —
Till f. räknas även s. k. halvfår, näml,
manfåret (O. trage’laphus) och n a h u r
(Pseud-ovis na’hoor). Det förra förekommer i
Atlasbergen, det senare i n. Indien, Tibet och
Mongoliet. De bilda övergången mellan får och
getter men lämna icke någon avkomma vid
parning med dessa djursläkten. — Mufflonen och
stäppfåret anses vara stamformer för de
flesta tamraserna. Jfr F å r r a s er. H.Fqt.
Fårstyng, se Styngflugor.
Fårsvingel, växtart, se Svingelsläktet.
Fårticka, svampart, se T i c k o r.
Fårö, s:n i Gotlands n. hd, omfattar Fårön
och Gotska Sandön; 147,36 kvkm., därav 137,78
land; 1,080 inv. (1931; 8 inv. pr kvkm.); 10,47
kvkm. åker (1927; 7,6% av landarealen), 63,73
kvkm. skogsmark. — Pastorat i N. kontraktet,
Visby stift. J.C.
Fårö, ö n. ö. om Gotland, från vilket F.
skiljes genom det 1,5—4 km. breda Fårösund;
111,35 kvkm. därav 9,76 kvkm. vatten. F. är
ganska lågländ och rik på sjöar och träsk, av vilka
en del äro mycket fiskrika, samt består till
större delen av skog och hedmarker. Så gott
som hela n. ö. udden, Avanäset, är fylld av
dyn-fält, nu till större delen bundna genom
skogsplanteringar; ”levande” dyner finnas dock n.
om F. fyr och s. om Ekeviken (Ullahaus flyg-
sandsfält). Ett 20-talet grupper av bondgårdal
ligga spridda över hela ön; åkerjorden är
ganska mager. Motorfärja mellan Fårösund och
Broa. Karta se Gotland. Jfr Fårö s:n. —
På F:s östligaste udde, Holmudden, ligger F.
fyrplats med mistsignalstation. J.C.;E.Hg.
Fårösund, sund mellan Gotland och Fårö, 8
km. långt, 1,5—4 km. brett. Segelleden går
genom s. gattet, som är 6,5 m. djupt. N. gattet
är 3,3 m. djupt, alltså endast tillgängigt för
mindre båtar. — Hamnplatsen F. på fastlandet
har rymlig naturlig hamn; är överfartsort till
Fårö; lotsplats med uppassningsställen å
Bunge-ör och vid n. gattet. J.C.;E.Hg.
Våren 1885, då krig mellan England och
Ryssland hotade, byggdes tre provisoriska batterier
å sundets s. strand, därav ett vid vardera
inloppet, för att förhindra att engelsmännen liksom
under 1854—56 års krig skulle använda F. ss.
krigshamn. 1900—02 ombyggdes de båda vid
inloppen till minlinjernas försvar liggande
batterierna samt försågos med modern
bestyck-ning. 1905 förlädes till F. ett detachement ur
Vaxholms kustart.-reg. i för ändamålet uppfört
Manfår.
— 633 —
— 634 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
