Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältslag - Fältslakteri - Fältslanga - Fältsparvar - Fältspat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄLTSPAT
andra opererande arméer insätta sina
huvudkrafter och där åtm. den ena parten åsyftar att
under anfall nå ett avgörande resultat. E.O.B.
Fältslakteri upprättas av slakteriplutcnen
vid en arméfördelnings intendenturkompani:
vid f. nedslaktas av kompaniet anskaffade el
från etappområdet framförda slaktdjur,
varigenom köttbehovet vid arméfördelningens
truppförband tillgodoses. E.O.B.
Fältslanga (ty. Schlange), med långt eldrör
försedd kanon, ingående i ”fältskyttet” (se d.
o.).
Fältsparvar, Emberizi’næ, underfam. av fam.
finkfåglar bland tättingarna, kännetecknas av
att gommen är försedd med en längsgående
knöl och övernäbben är smalare än
undernäbben. F. vistas mer än finkarna på marken,
där också boet vani. lägges. Födan utgöres av
frön och om sommaren även av insekter ocb
larver, varmed ungarna matas. Underfam.
omfattar 560 arter. Hos oss finnas 8 arter
fördelade på 3 släkten, näml, busksparv-, lappsparv-,
och snösparvsläktet (se d. o.). H.B-n.
Fältspat, gemensamt namn för ett antal
mycket viktiga bergartsbildande mineral,
utgörande aluminiumsilikat av kalium, natrium,
kalcium, barium el. strontium. F. kristalliserar
monoklint el. triklint, och kristallerna kunna i
pegmatiter nå jättelika dimensioner, så att man
ibland kunnat anlägga hela stenbrott i en enda
kristall. Eftersom de flesta silikatbergarter till
övervägande del bestå av f. och f. vidare i
krossat tillstånd ingår i lera och lerskiffer, så
uppbygges en mycket tor del av jordskorpan
av f. Till färgen är f. vit, brun, röd, grön, grå
el. svart. Hårdheten (se Hårdhetsskala)
är 6—6,5. Man brukar indela f. i följ,
huvudgrupper:
1) Alkalifaltspaterna omfatta dels
kali-f. av sammansättningen KAlSigO8, dels en
natron-f. av sammansätningen NaAlSi3O8,
kallad a 1 b i t och ofta betecknad Ab. Den
viktigaste kali-f. är o r t o k 1 a s, ofta betecknad Or,
som är monoklin med 90° spaltvinkel.
Orto-klasen, som huvudsaki. påträffas i
djupbergarter, innehåller nästan alltid något
natron-f.-silikat, och efter allt att döma är dess
förmåga att upptaga detta silikat större vid hög
temp. än vid lägre. Vid avkylning utskiljes
därför natriumhalten i form av albit, vilken ss.
små spolar el. lameller ses ligga inbäddad i
ortoklasmassan. Sådana oenhetliga kristaller
kallas p e r t i t e r (inhomogeniteten synlig för
blotta ögat), mikropertiter
(inhomogeniteten synlig endast i mikroskopet) el. kry
p-topertiter (pertitstrukturen kan även
under mikroskopet endast antydningsvis
urskiljas). — I sprickor i kristallina skiffrar före-
Pertitstruktur, visande band av utsöndrad albit
(vit) i ortoklas (grå).
kommer (särsk. rikligt i Alperna) en kali-f.,
kallad a d u 1 a r, vilken är helt el. delvis
genomskinlig, håller ganska ringa mängder
nat-riumsilikat och trol. har bildats vid ganska låg
temp., förmodligen ur överhettade
vattenlösningar. M å n s t e n kallas en varietet av
adu-lar, som, när den betraktas i en viss riktning,
visar ett blåaktigt ljusskimmer. — I de
ungvulkaniska bergarterna uppträder kali-f. ss.
s a n i d i n, vilken är glasig och vanl. mycket
natronrik. Trots detta visar den ej
perlitstruk-tur, vilket torde bero på att avkylningen skett
så hastigt, att natron-f.-silikatet ej hunnit
utskiljas. Sanidin, som består av övervägande
natron-f.-silikat, visar triklin kristallform och
plägar benämnas anortoklas. Genom att i
anortoklaserna ingå även små mängder (ibland
Ortoklas, ”Karlsbadertvillingar”. Högertvilling
(t.v.) och vänstertvilling.
dock ända upp till 14 °/o) av silikatei
CaAl2Si2O8, a n o r t i t, bilda de i viss mån ett
övergångsled mellan alkali-f. och p 1 a g i o k 1
a-serna (se nedan). — Fali-f. uppträder även i
en triklin form, kallad m i k r o k 1 i n Kristal-
— 657 —
— 658 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
