Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältspat - Fältspatgruppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄLTSPATGRUPPEN
lerna påminna så mycket om ortoklasens, att
de vanl. endast mikroskopiskt kunna skiljas
från denna. De
äga sålunda en
skenbar monoklin
symmetri men visa
sig vid närmare
undersökning vara
uppbyggda av ett
otal fina triklina
lameller, vilka äro
förbundna genom upprepad (polysyntetisk)
tvillingbildning (se d. o.). Denna
lamelle-ring är vanl. utbildad i två mot
varandra vinkelräta riktningar, varigenom uppstår
en mycket karakteristisk, i mikroskopet synlig
gallerstruktur (s.k. mikroklingitter). Man har
Kalifältspatens kristallform.
Mikroklingitter (mikrofoto).
framställt den teorien, att även den vanliga
or-toklasen skulle vara på detta sätt uppbyggd av
mikrolinlameller, vilka emellertid skulle vara
så fina, att de ej ens i mikroskopet kunna
särskiljas (jfr Mimesi). — Amasonit el.
amasonsten är en grön mikrolin, vilken i
likhet med månsten och adular vunnit
användning som prydnadssten.
2) Kalkalkalifältspaternael. p 1
a-gioklaserna
representera en
iso-morf serie (se
Iso-m o r f i) med de två
ändleden a 1 b i t (se
ovan) och a n o
r-tit (CaAl?Si2O8).
De mellanliggande
blandningsleden
pläga indelas i
oligoklas (närmast albiten), a n d e s i n,
labradorit och b y t o w n i t (jfr F ä
1t-spatgruppen). Dessa mineral äro alla
triklina med c:a 85° spaltvinkel. På gr. av en
nästan ständigt uppträdande, intensiv
tvillingbildning visa de en mer el. mindre starkt
framträdande reffling å vissa kristallytor, vilken
givit anledning till att plagioklaserna förr
benämndes ”streckad f.”. De kalkfattiga
leden uppträda särsk. i granit, diorit och syenit,
under det att de kalkrikare återfinnas i mera
basiska bergarter, t. ex. gabbro, diabas,
anorto-sit. Labradoriten el. labr a do r s t
e-n e n är bekant för sitt vackra färgspel
(labra-dorisering) och användes på gr. härav ibland
som prydnadssten. Detta är också fallet med
den s. k. s o 1 s t e n e n, en klar oligoklas med
inneslutna plattor av järnglans, vilken
påträffats bl. a. vid Tvedestrand i Norge.
3) B a r y t- och
strontianfältspa-terna äro av underordnad betydelse. B
a-rytfältspat el. celsian, BaAl2Si2O8
(jfr Fältspatgruppen) är ett monoklint
mineral, som i synnerligen rent tillstånd
påträffats bl. a. vid Jakobsberg i Värmland.
F. är av stor betydelse för porslinsindustrien.
Vidare utgör det sönderkrossade f.-materialet i
åkerjorden en i ke föraktlig kalikälla för
växterna. Den industriellt utnyttjade f. fås nästan
uteslutande ur pegmatiter, och Skandinavien
äger de största f.-brotten i Europa. Särsk.
förtjäna att nämnas Ytterby vid Vaxholm och
Margretelund strax n. ö. om Stockholm. I
peg-matiterna uppträder f. gärna i sammanväxning
med kvarts, s. k. s k r i f t g ra n i t (se d. o.),
vilken i polerat tillstånd funnit användning ss.
ornamenteringssten. T.K.
Fältspatgruppen, en mineralgrupp
omfattande ett antal isomorfa blandningsserier (se
I s o m o r f i) av de enkla fältspatmineralen
(jfr F ä 11 s p a t). I alkalifältspatserien utgöras
ändleden av ortoklas och a I b i t, vilka vid
högre temp. möjl. äro obegränsat biandbara
men vid lägre temp. (500—700°) visa en
bland-ningslucka mellan 25 och 65 °/o ortoklas. I
plagioklasserien äro ändleden a 1 b i t (Ab) och
an or ti t (An), och här föreligger
obegränsad blandbarhet för alla temp. Mellanleden ha
benämnts oligoklas (AbgAn1—Ab2An1), a
n-d e s i n (Ab2An1—Ab1An1), labradorit
(Ab1An1—Ab1An2) och b y t o w n i t Ab1An2—
Ab1An6). Mellan alkalifältspaterna och
plagioklaserna bilda anortoklaserna i viss
mån öveigång (jfr Fältspat).
Baryt-fältspat el. celsian bildar med ortoklas
en isomorf serie, vars mellersta blandningsled
benämnas hyalofan. — I underordnade
mängder kunna även andra ämnen än de nu
— 659 —
— 660 —
Plagioklasernas
kristallform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
