Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färgspridning el. dispersion - Färgsymbolik - Färgtavla - Färgtistel - Färgtryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRGTRYCK
fenomenen genom att antaga förhandenvaron
av egensvängningar hos det dispergerande
materialets smådelar, vilken teori senare
utvecklades av Cauchy. En teoretisk förklaring till
den anomala f. gav först Sellmeier på
grundvalen av en hypotes om växelverkan mellan de
materiella molekylerna och ”eter”-svängningar.
Dessa tankar ha fullföljts av Helmholtz och
Ketteler. Utgående från elektronteorien
utvecklade Lorentz, Drude och Planck en ny teori.
De första försöken till en kvantateoretisk
dis-persionsteori gjordes av Ladenburg och
Kramers, men först på grundvalen av våg- och
kvantamekaniken har en exakt kvantateoretisk
behandling av dessa fenomen blivit möjlig
(Schrödinger och Heisenberg). N.R-e.
Färgsymboli’k, se Färg 3).
Färgtavla, se Färgsinne.
Färgtistel, växtart, se Carthamus.
Färgtryck benämnes såväl metoden att
trycka i flera färger som det därvid
åstadkomna tryckalstret. F. kunna framställas i de
flesta grafiska förfaringssätt. — F. från graverade
el. etsade plåtar benämnes ofta färggravyr
(färgkopparstick, färgetsning, färgradering).
Detta slags f. framställes ant. så, att man har
flera olika behandlade plåtar, vilka invalsas
med var sin färg och avtryckas över varandra
på ett och samma papper, el. så, att de olika
partierna på en och samma plåt ingnidas med
olika färger, vilka genom ett tryck överföres
på papperet. Även färgträsnittet
utfö-res från olika träsnittsstockar, därvid i allm.
för varje färg skäres en stock med de färgen i
fråga bärande ytorna el. linjerna. Intressant är
det japanska färgträsnittet, där man använder
ett fåtal stockar och där färgen, vattenfärg,
påföres med pensel i olika förtunningar och även
i olika nyanser på en och samma stock. — Det
litografiska f., färglitografi, utföres från
olika stenar, där man intecknat de olika
färgerna men där också, genom att man trycker två
el. flera las-erande färger över varandra i olika
mängd, i viss utsträckning olika färgnyanser
kunna erhållas. Således kan man här reda sig
med ett avsevärt mindre antal stenar än de
färgnyanser, man önskar erhålla, vilket dock
icke hindrar, att en väl utförd färglitografi
(k rom olitografi) måste tryckas från t.
ex. ända till 15 olika stenar. — I den moderna
f ä r g f o t o g r a f i n (se d. o.) har f. fått ett
hjälpmedel både till förenkling och
fullkom-ning. Vid framställning av f. på fotografisk
väg tages enl. den subtraktiva metodens princip
tre negativ, ett för vardera gul, röd och blå
färg, ofta kompletterade med ett negativ för
svart färg, genom härför lämpade färgfilter
(tunna färgade gelatinfolier, som insättas i
ob
jektivet) under iakttagande av att de olika
negativen bli exakt lika stora. Gäller det
färgreproduktion i autotypi (se d. o.), framställas
negativen som rasternegativ, varvid dock
iaktta-ges, att rasterriktningen på dessa måste
varieras efter vissa regler, och efter detta utföras
autotypiklichéer. Från dessa sker tryckningen
med resp, grundfärger (gult, rött och blått, ev.
svart), så att bilden för varje gång passar noga
på den redan tryckta. De härför använda
färgerna äro laserande samt så avvägda, att genom
blandningen av de olika mängder grundfärg,
som klichéens olika stora punkter för varje
tryck tillför de olika partierna av bilden,
praktiskt taget de flesta färgnyanser kunna
framställas i bilden. I de ljusare partierna
åstadkomma de för ögat nästan omärkliga fläckar,
där det vita papperet icke täckes av någon
färg, den avsedda förtunningen av de olika
nyanserna. Framställes trycket med de tre
färgerna gult, rött och blått, kallas det t r
e-färgstryck; användes ytterligare en fjärde
färg, svart el. mörkgrått, varigenom de
mörkare partierna erhålla större färgstyrka och
grundfärgerna kunna hållas lättare till förmån
för vissa färgnyansers riktigare valör,
benämnes det fyrfärgstryck. I dessa
förfaringssätt äro de flesta f., som förekomma i våra
böcker, tidskr. och tidn., utförda. Ofta
förekommer, att endast två färger, då helst
komplementfärger, användas. Även härmed
kunna vackra resultat uppnås, ehuru blott ett
avgränsat antal nyanser därmed kunna
framställas. — Vid litografiskt offsettryck (se
d. o.) framställes f. efter samma metod, i det
de olika rasternegativen efter lämplig retusch
kopieras på offsetplåten. Dessa f. utmärkas av
stor mjukhet, framförallt beroende på att de
kunna tryckas på oglättat papper, vilket förtar
verkan av rasterpunkterna, men åtm. på
teknikens nuv. ståndpunkt kan man icke alltid
komma fram till samma noggrannhet i
färgnyansernas återgivande som vid tre- och
fyrfärgstryck i boktryck. Offsettryck användes mycket
för affärstryck, plakat och tidskriftsomslag. —
I djuptrycket har man även och med gott
resultat gjort försök att framställa f. efter
färgnegativ, men stora svårigheter både med
negativens retuschering och av rent teknisk art ha
gjort metodens användande i praktiken svårt.
— De förnämsta f.-resultaten har man nått
med färgljustrycket. Här användas
färgnegativ utan rastersönderdelning, ofta 6 å
7, vilka efterarbetas med noggrann retusch,
vars resultat kontrolleras genom flera
provtryckningar. Genom ljustryckets fina struktur
uppnås härvid f. av sådan fulländning, att
reproduktionerna knappast kunna skiljas från
- 689 —
— 690 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
