FÄRGTRÄ originalen. På gr. av det omständliga arbetet och ljustryckets begränsade prestationsförmåga blir emellertid färgljustrycket ett relativt mycket dyrbart förfaringssätt och användes huvudsaki. för vetenskaplig och konstnärlig reproduktion. J.K. Färgträ, se Färgväxter. Färgträsnitt, se Färggravyr och Färgtryck. Färgväxling, färgförändring. En mängd djur äga förmåga att vid vissa sinnesintryck från omgivningen el. på gr. av direkta retningar ändra sin kroppsfärg. Vid Europas kuster förekommer i algregionen en liten räka (Virbus va'rians), som visar en betydande f. De individer, som leva bland grönalgerna äro ljusgröna, de bland brun- el. rödalgerna förekommande äro bruna, resp. röda. Ändra de uppehållsort, t. ex. från grönalgerna till brunalgerna el. tvärtom, växlar också deras kroppsfärg, så att de efter en stund antagit den nya omgivningens färg. Kameleontens (se d. o.) förmåga att växla färg är allmänt känd. Förutom bland kräftdjur och kräldjur förekommer en liknande f. hos bläckfiskar, åtskilliga fiskar (t. ex. flundrefiskarna) och groddjur. — Denna aktiva f. är beroende därpå att i huden finnas rikt förgrenade pigmentceller (se d. o. och Kromatofor), som innehålla olika färgade pigmentkorn, röda, gula, blå, svarta o. s. v. Om i de röda pigmentcellerna kornen sprida sig ut i utskotten och därigenom täcka över de på annat sätt färgade cellerna, i vilka pigmentkornen ligga hopträngda till en liten kula, blir hudfärgen röd. Inträffar detsamma i de blå och de gula cellerna, under det att färgkornen i de röda pigmentcellerna hopträngas, antager huden en grön färg o. s. v. På detta sätt kan kroppsfärgen växla, och då växlingen sker i överensstämmelse med omgivningens färg, ligger det nära till hands att antaga, att denna f. utgör en skyddsanpassning, varigenom djuret lättare kan dölja sig och undgå fienden. — Pigmentcellerna stå under inflytande av nervsystemet, och pigmentkornens strömningar påverkas av synintryck. Jfr Skyddande förklädnad. H. W. Färgväxter, växtarter, som innehålla till färgning tekniskt användbara ämnen el. som vid särskild behandling, ss. genom jäsnings- och oxidationsprocesser, ge upphov till sådana. Färgämnen kunna förekomma i el. erhållas ur samtliga delar av en växt; vanl. äro de dock bundna vid någon särsk. del, ss. rot, stam, bark (s.k. färgbark), ved (särskilt kärnved, s.k. färgträ), blad, blommor samt frön el. frukter. Ett stort antal skilda färgämnen erhållas ur lavar (s.k. färglavar). De inhemska f. hade förr vidsträckt användning, särsk. vid färgning av tyger och garn till allmogevävnader, och flera utländska voro i vårt land föremål för odling i stor skala. De flesta spela dock numera en obetydlig roll, emedan ur dem framställda färgämnen blivit ersatta genom på kemisk väg framställda billiga och starkare färgämnen. Växtfärgningskonsten har dock i våra dagar återupplivats i samband med den gamla hemslöjden. — Talrikast hos växter förekomma gula färgämnen. Sådana erhållas ur vau (Re-se'da lute'ola), färgginst (Geni'sta tincto'ria), ängsskära (Serra'tula tincto'ria), färgkullor (A'nthemis tincto'ria), quercitronek (Quercus tincto'ria), fisetträ (Rhus co'tinus), gulträ (Chloro'phora tincto'ria), gulbär (Rhamnus in-fecto'ria och amygda'lina), kinesiska gulkorn (Sopho'ra japo'nica), kinesiska gulskidor (Garde'nia grandif lo' ra), gurkmeja (Curcu'ma longa) m.fl. Röda växtfärgämnen, likaledes allmänt företrädda, äro orselj och lackmus (vissa lavar, särsk. Rocce'lla tincto'ria och monta'gnei), röd indigo (Lecano'ra tarta'rea), krapp (Ru'bia tincto'rum), alkanna (Alca'nna tincto'ria och flera andra strävbladiga växter), henna (Law-so'nia ine'rmis), saffran (Crocus sati'vus), saff-lor (Ca'rthamus tincto'rius), malvarött (Althæ'a ro'sea), orlean (Bixa Orella'na), kermes (Phy-tola'cca deca'ndra), gummigutta (G ar ci'nia-ar -ter), tournesol (Chrozo'phora tincto'ria), chica (Arrabidæ'a chica), drakblod (Dracæ'na draco, Ca'lamus draco), harmalarött (Pe'ganum Ha'r-mala), färnbock (Ccesalpi'nia brasilie'nsis och echina'ta), färgämnen i kärnveden hos Ba'phia ni'tida (camwood), Pteroca'rpus santalinoi'des (barwood) och Hcemato'xylon campechia'num (kampeschträ) m.fl. B1 å färgämnen erhållas av vejde (I'satis tincto'ria), indigoväxter (Indigo'f era tincto'ria, anil och arge'ntea), Poly'go-num tincto'rium m.fl. Mera sällsynt förekomma till färgning användbara och hållbara g r ö-n a färgämnen, ss. saftgrönt (Rhamnus catha'r-tica) och kinesiskt grönt (Rhamnus chloro'phora och u'tilis). Bland bruna växtfärgämnen må nämnas katechu (Are'ca Ca'techu, Aca'cia Ca'techu), gambir (Unca'ria gambir), sumach (Rhus-arter). S v a r t-färgning erhålles genom olika slag av garvämnen (se d.o.). — Jfr ovan anförda växtsläkten. — Litt.: J. P. Westring, ”Sv. lafvarnes färghistoria” (1805); C. v. Schée-le, ”Nyttiga växter. 2. F.” (1907). O.Gz. Färgämnen kunna vara ant. oorganiska el. organiska föreningar. De oorganiska f., som kallas mineral-f., användas i allm. som målarfärger (se d.o.) och förekomma färdigbildade i naturen el. framställas syntetiskt. Det finnes ej för dem något direkt samband mellan färgen och den kemiska strukturen. De o r g a — 691 — — 692 —