Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färgtryck - Färgträ - Färgträsnitt - Färgväxling, färgförändring - Färgväxter - Färgämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRGTRÄ
originalen. På gr. av det omständliga arbetet
och ljustryckets begränsade prestationsförmåga
blir emellertid färgljustrycket ett relativt mycket
dyrbart förfaringssätt och användes huvudsaki.
för vetenskaplig och konstnärlig reproduktion.
J.K.
Färgträ, se Färgväxter.
Färgträsnitt, se Färggravyr och
Färgtryck.
Färgväxling, färgförändring. En
mängd djur äga förmåga att vid vissa
sinnesintryck från omgivningen el. på gr. av direkta
retningar ändra sin kroppsfärg. Vid Europas
kuster förekommer i algregionen en liten räka
(Virbus va’rians), som visar en betydande f.
De individer, som leva bland grönalgerna äro
ljusgröna, de bland brun- el. rödalgerna
förekommande äro bruna, resp. röda. Ändra de
uppehållsort, t. ex. från grönalgerna till
brunalgerna el. tvärtom, växlar också deras
kroppsfärg, så att de efter en stund antagit den nya
omgivningens färg. Kameleontens (se d. o.)
förmåga att växla färg är allmänt känd.
Förutom bland kräftdjur och kräldjur förekommer
en liknande f. hos bläckfiskar, åtskilliga fiskar
(t. ex. flundrefiskarna) och groddjur. — Denna
aktiva f. är beroende därpå att i huden finnas
rikt förgrenade pigmentceller (se d. o. och
Kromatofor), som innehålla olika färgade
pigmentkorn, röda, gula, blå, svarta o. s. v. Om
i de röda pigmentcellerna kornen sprida sig ut i
utskotten och därigenom täcka över de på
annat sätt färgade cellerna, i vilka
pigmentkornen ligga hopträngda till en liten kula, blir
hudfärgen röd. Inträffar detsamma i de blå
och de gula cellerna, under det att färgkornen i
de röda pigmentcellerna hopträngas, antager
huden en grön färg o. s. v. På detta sätt kan
kroppsfärgen växla, och då växlingen sker i
överensstämmelse med omgivningens färg,
ligger det nära till hands att antaga, att denna f.
utgör en skyddsanpassning, varigenom djuret
lättare kan dölja sig och undgå fienden. —
Pigmentcellerna stå under inflytande av
nervsystemet, och pigmentkornens strömningar påverkas
av synintryck. Jfr Skyddande
förklädnad. H. W.
Färgväxter, växtarter, som innehålla till
färgning tekniskt användbara ämnen el. som
vid särskild behandling, ss. genom jäsnings- och
oxidationsprocesser, ge upphov till sådana.
Färgämnen kunna förekomma i el. erhållas ur
samtliga delar av en växt; vanl. äro de dock
bundna vid någon särsk. del, ss. rot, stam, bark
(s.k. färgbark), ved (särskilt kärnved, s.k.
färgträ), blad, blommor samt frön el.
frukter. Ett stort antal skilda färgämnen erhållas
ur lavar (s.k. färglavar). De inhemska f.
hade förr vidsträckt användning, särsk. vid
färgning av tyger och garn till allmogevävnader,
och flera utländska voro i vårt land föremål
för odling i stor skala. De flesta spela dock
numera en obetydlig roll, emedan ur dem
framställda färgämnen blivit ersatta genom på
kemisk väg framställda billiga och starkare
färgämnen. Växtfärgningskonsten har dock i våra
dagar återupplivats i samband med den gamla
hemslöjden. — Talrikast hos växter förekomma
gula färgämnen. Sådana erhållas ur vau
(Re-se’da lute’ola), färgginst (Geni’sta tincto’ria),
ängsskära (Serra’tula tincto’ria), färgkullor
(A’nthemis tincto’ria), quercitronek (Quercus
tincto’ria), fisetträ (Rhus co’tinus), gulträ
(Chloro’phora tincto’ria), gulbär (Rhamnus
in-fecto’ria och amygda’lina), kinesiska gulkorn
(Sopho’ra japo’nica), kinesiska gulskidor
(Garde’nia grandif lo’ ra), gurkmeja (Curcu’ma longa)
m.fl. Röda växtfärgämnen, likaledes allmänt
företrädda, äro orselj och lackmus (vissa lavar,
särsk. Rocce’lla tincto’ria och monta’gnei), röd
indigo (Lecano’ra tarta’rea), krapp (Ru’bia
tincto’rum), alkanna (Alca’nna tincto’ria och
flera andra strävbladiga växter), henna
(Law-so’nia ine’rmis), saffran (Crocus sati’vus),
saff-lor (Ca’rthamus tincto’rius), malvarött (Althæ’a
ro’sea), orlean (Bixa Orella’na), kermes
(Phy-tola’cca deca’ndra), gummigutta (G ar ci’nia-ar
-ter), tournesol (Chrozo’phora tincto’ria), chica
(Arrabidæ’a chica), drakblod (Dracæ’na draco,
Ca’lamus draco), harmalarött (Pe’ganum
Ha’r-mala), färnbock (Ccesalpi’nia brasilie’nsis och
echina’ta), färgämnen i kärnveden hos Ba’phia
ni’tida (camwood), Pteroca’rpus santalinoi’des
(barwood) och Hcemato’xylon campechia’num
(kampeschträ) m.fl. B1 å färgämnen erhållas
av vejde (I’satis tincto’ria), indigoväxter
(Indigo’f era tincto’ria, anil och arge’ntea),
Poly’go-num tincto’rium m.fl. Mera sällsynt
förekomma till färgning användbara och hållbara g r
ö-n a färgämnen, ss. saftgrönt (Rhamnus
catha’r-tica) och kinesiskt grönt (Rhamnus
chloro’phora och u’tilis). Bland bruna växtfärgämnen
må nämnas katechu (Are’ca Ca’techu, Aca’cia
Ca’techu), gambir (Unca’ria gambir), sumach
(Rhus-arter). S v a r t-färgning erhålles genom
olika slag av garvämnen (se d.o.). — Jfr ovan
anförda växtsläkten. — Litt.: J. P. Westring,
”Sv. lafvarnes färghistoria” (1805); C. v.
Schée-le, ”Nyttiga växter. 2. F.” (1907). O.Gz.
Färgämnen kunna vara ant. oorganiska
el. organiska föreningar. De oorganiska f.,
som kallas mineral-f., användas i allm. som
målarfärger (se d.o.) och förekomma
färdigbildade i naturen el. framställas syntetiskt. Det
finnes ej för dem något direkt samband mellan
färgen och den kemiska strukturen. De o r g
a
— 691 —
— 692 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
