FÖDSEL I ENSLIGHET verkning, förvaring och försäljning av f. må endast ske i lokaler, som lämna behörig trygghet i sanitärt hänseende, bl. a. må lokalen icke stå i förbindelse med bostad, och den, som sysslar med beredning av f., måste iakttaga noggrann renlighet. Finnes han behäftad med för f. menlig sjukdom el. smitta, kan nämnden förbjuda honom deltaga i arbetet. Handeln med mjölk, grädde, smör övervakas särsk. Enl. k. f. 29/s 1917 förbjudes vilseledande va-rubeteckning å saluhållen mjölk, smör, mjöl, ägg, saft. I fråga om kött kan samhälle vidare besluta om slakthustvång och köttbesikt-ningstvång (se d. o.). — Säljer el. utlämnar någon veterligen förfalskade f. och är vid förfalskningen nyttjat ämne, som är farligt för människors liv el. hälsa, dömes den skyldige, vare sig det skett å land el. i stad, enl. allmänna strafflagen till straffarbete. E.K. Födsel i enslighet, se Enslighet vid f ö d s e 1. Födsloarbete, Födslovärkar, se Förlossning. Fögderi (av fogde, se d. o.), en fogdes tjänst och förvaltning el. området för hans verksamhet; i bildlig mening en anförtrodd förvaltning i allm., särsk. i uttrycket ”göra räkenskap för sitt f.” — Ss. en enhet i Sveriges administrativa indelning betecknar f. de områden, till ett sammanlagt antal av 119, vari länen indelas. F. utgjorde t. o. m. 1917 en kronofogdes (se d. o.) och utgör fr. o. m. 1918 en häradsskrivares (se d. o.) förvaltningsområde. Jfr Sverige, förvaltning. E.Spr. Föglare (fra. veuglaires), 1400-talskanoner, vanl. med 3—4 tums kaliber (o. 7—10 cm.) och med kulvikter från 3 skålpund (o. P/4 kg.); f. voro ofta försedda med lösa krutkammare (jfr Bakladdning). R.Sbg. Föglö, kommun i s. ö. delen av landskapet Åland, Finland; 117,2 kvkm.; 1,934 inv. (1929). Svensktalande. J.C. Föhn el. f ö n. Vindar, som ha en betydlig vertikal, mot jorden riktad komponent, kallas föhnvindar. De uppträda oftast i bergstrakter och äro bäst kända från Alperna, där de blåsa ned från centralkedjan, såväl mot n. (nord-f.) som mot s. (syd-f.). Då luften strömmar från lägre mot högre lufttryck, blir den adiabatiskt (se d. o.) uppvärmd och därigenom också relativt synnerligen torr. Karakteristiskt för f.-vindarna äro, att de även under vintern äro varma och ökenartat torra. Liknande vindar kunna också uppträda i fria atmosfären och då i högtrycksområden, varvid oftast uppstå ovanligt hög temp. Detta inträffar under sommaren. I olika fjälltrakter ha f-vindarna olika namn ss. chinook och chergui. Jfr Vind. H.K-r Föhr, nordfrisisk ö utanför n. v. Schleswig, tillhörande Preussen; 82 kvkm.; 7,000 inv. (1925)), huvudsaki. nordfriser, som leva på fiske (i sht ostronfiske) och något jordbruk. I n. marskland, i s. hedar. Havsbad (6—7,000 badgäster årl.). Huvudort Wyk. W.P-n. Föl, benämning på hästsläktets ungar, tills de blivit ånsgamla. Fö'ldes [-däj], B é 1 a, ungersk nationalekonom (f. 1848), prof, i nationalekonomi i Budapest 1882. F. ansluter sig i huvudsak till katedersocialisterna. Han har varit politiskt verksam och tillhörde under kriget regeringen. Förutom skrifter på ungerska har F. bl. a. utg. ”Die Hauptströmungen der sozialistischen Ge-dankenwelt” (1923), ”Finanzwissenschaft” (1927). T.E-r. Fö'ldesy [-däfi], Arnold, ungersk musiker (f. 1882), en av nutidens mest betydande vio-loncellister, är bekant genom sina talrika konsertresor och framgångar. F., som även kon-serterat i Sverige, tillhör uteslutande den rent virtuosa riktningen. H.M. Fölene, s:n i Kullings hd, Älvsborgs län, v. om Herrljunga; 18,se kvkm., därav 18,51 land; Ur S.T.F:s bildarkiv. Fölene kyrka. 342 inv. (1931; 18 inv. pr kvkm.); 6,97 kvkm. åker (1927; 37,7 % av landarealen), 6,33 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Herrljunga, Tarsled, Remmene, F. och Eggvena, Kullings kontrakt, Skara stift. J.C. Fölisån, se Helsingfors. Följdsjukdomar kallas sjukdomar, som uppstå i anslutning till el. i orsakssammanhang med en föregående primär sjukdom, sedan denna helt gått över. Jfr Komplikation. Orsakssammanhanget kan vara olikartat. Den primära sjukdomen kan således ha medfört en ökad mottaglighet för el. minskad motstånds- — 719 — — 720 —