FÖDOÄMNEN av f:s kalorivärde utgår man från att kolhydrat och proteiner i genomsnitt ge 4,i, fettet 9,3 kalorier pr gr. Halten av vitaminer uppskattas genom särskilda djurförsök (se Vitaminer). Dessa värden äro liksom kalorivärdena i kvantitativt hänseende osäkra. — I sht vid bedömningen av f:s värde i förhållande till det pris de betinga, måste även hänsyn tagas till de oätbara partier, avfall, f. innehåller vid köpet. Till avfall räknas skal, kärnor, ben, skinn o. d. Slutligen måste den förändring, som f. genom beredningen, kokning, stekning, undergår, beaktas. — Ss. bibeståndsdelar i f. måste även tagas hänsyn till smakämnena. Dessa spela emellertid från näringsfysiologisk synpunkt en mera underordnad roll. De ha framförallt betydelse ss. aptitframkallare och understödja därigenom födans intagande samt den begynnande avsöndringen av digestionsvätskorna. I ekonomiskt hänseende äro dessa smakämnen emellertid av en dominerande betydelse, i det att ett f:s pris i allm. i vida högre grad betalas efter detsammas smak än efter det reella näringsvärdet. — För uppgifter ang. de viktigaste f:s näringsvärde hänvisas till bifogade tab. Vid dess uppställning har hänsyn tagits därtill, att kolhydrat och fett huvudsaki. tjäna ss. förbränningsmaterial och ej ss. byggnadsmaterial för kroppen. De kunna också i stor utsträckning ersätta varandra. Proteinerna bidraga, förutom genom sitt energiinnehåll, till uppbyggande av kroppsäggvitan och kunna därför ej ersättas av de båda föregående näringsämnena. Kortast kan man därför karakterisera ett f. genom att angiva den vikt av detsamma, som lämnar 100 Kal. (100-Kal.-portioner), mängden äggvita i denna portion samt halten av vitaminer. I tab. anger AAA riklig, AA medelmåttig och A ringa halt av vitaminer, tillhörande A-gruppen, samt motsvarande tecken för övriga vitaminer. Ett frågetecken anger, att förekomsten av det ifrågavarande vitaminet är varierande el. omtvistad. Som av tab. framgår, äro ofta energirika f. fattiga på byggnadsämnen (låg äggvitehalt och ringa vitaminmängd) och tvärtom. Ss. ex. på den ena ytterligheten kunna anföras spannmålsprodukterna margarin, smör (om man undantager A-vitaminhalten), nötter och socker, vilka alla innehålla mer än 1 Kalori pr gr. Grönsaker, rötter och frukter innehålla mindre än 1 Kalori pr gr. men äro så mycket rikare på salter och vitaminer. De animaliska f. utmärka sig genom sin rikedom på äggvita. Om vi antaga, att en kost i sin helhet bör innehålla 3,000 Kal. och 80 gr. äggvita pr dygn, så skola vi finna, att av enbart t. ex. bananer skulle erfordras 3 kg. för att ge den nöd- F ödoämnen Gram födoämne pr 100 Kal. Gram protein pr 100 Kal. Vitaminer Bananer, färska. 100 1,3 A? B CC Buljong ........... 950 21,o B Bönor, torkade.. 30 6.5 A BBB Choklad ............ 15 2.1 AA Citroner .......... 225 2,3 BB CCC Frankfurterkorv 40 7,8 A? B Grahamsbröd ... 40 3,4 A? BB Grädde ........... 25—50 1,3—0,6 AA Gurkor, färska... 575 4,6 B CC Havremjöl, -gryn. 25 4,o A? BB Kalvnjure........ 90 15,o A BB C? Kål, färsk ........ 315 5,o AA BB CCC Lammkött ........... 40 6,1 A? B Lever .............. 80 16,o A A BB C Makaroni ........... 30 3,7 Makrill, färsk... 70 13,o A B Mandlar ............ 15 3,2 A BB? Margarin......... 13 0,13 AAA*) Mjölk, skummad 275 9,3 BB C söt 145 4,8 AA BB C Morötter, färska . 220 2,4 A A B C Ost, schweizer .. 23 6,4 AA Ostron ............ 200 12,o A B C Oxkött, medelfett 30 4,9 A? B C? Potatis............ 120 2,7 A BB CC Ris, polerad,-mjöl 30 2,4 Rågbröd, hårt ... 30 3,6 A? BB „ mjukt . 40 3,6 A? BB Rågmjöl ............ 30 3,6 A? BB Sardiner ........... 40 8,6 A B Sill, färsk ........ 70 14,o AA B Smör ............... 13 0,13 AAA Socker ............. 25 0 Spenat, färsk ... 420 8,8 AAA BBB CCC Svinkött ........... 20 1,7 A? B Tomater, färska. 440 4,o AA BBB CCC Torsk, färsk .... 220 24,o A B Valnötter ....... 14 2,6 BB Vetebröd, fint, mjukt .......... 38 3,5 Vetemjöl, fint .. 28 3,2 Ägg ................ 70 9,1 AAA B C Äpplen, färska.. 160 0,7 A B CC Äpplen, torkade . 35 0,7 A? B C? Ärter, torkade... 30 6,9 A BB C? *) Endast s. k. vitaminiserat margarin, annars vitaminfritt. vändiga mängden energi, under det att äggvitan i denna viktsmängd endast skulle uppgå till c:a hälften av den stipulerade. Omvänt skulle 3,000 Kal. oxkött (9 hg.) ge 147 gr. äggvita, nära dubbelt så mycket som behöves. Härav framgår med tydlighet den ensidiga kostens brister samt vikten av att i densamma ingå f. av växlande sammansättning. Wk. 2) Jur. Handeln med f. är i flera hänseenden underkastad det allmännas kontroll, och ett önskemål är att utvidga denna ytterligare. I städer o. a. samhällen, där hälsovårdsstadgan (se d. o.) gäller, är det förbjudet at saluhålla el. till annan överlämna f., som är otjänligt till människoföda el. hanterats av person behäftad med sådan sjukdom el. smitta, att f. därigenom kan bli farligt att förtära. Skulle f., utan att vara skadligt vid förtärande, likväl kunna sprida smitta, må hälsovårdsnämnden förbjuda dess införande i samhället. Till — 717 — — 718 —