Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Födoämnen - 1. Fysiologi - 2. Juridik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖDOÄMNEN
av f:s kalorivärde utgår man från att kolhydrat
och proteiner i genomsnitt ge 4,i, fettet 9,3
kalorier pr gr. Halten av vitaminer uppskattas genom
särskilda djurförsök (se Vitaminer). Dessa
värden äro liksom kalorivärdena i kvantitativt
hänseende osäkra. — I sht vid bedömningen av
f:s värde i förhållande till det pris de betinga,
måste även hänsyn tagas till de oätbara
partier, avfall, f. innehåller vid köpet. Till
avfall räknas skal, kärnor, ben, skinn o. d.
Slutligen måste den förändring, som f. genom
beredningen, kokning, stekning, undergår,
beaktas. — Ss. bibeståndsdelar i f. måste även tagas
hänsyn till smakämnena. Dessa spela
emellertid från näringsfysiologisk synpunkt en
mera underordnad roll. De ha framförallt
betydelse ss. aptitframkallare och understödja
därigenom födans intagande samt den
begynnande avsöndringen av digestionsvätskorna. I
ekonomiskt hänseende äro dessa smakämnen
emellertid av en dominerande betydelse, i det
att ett f:s pris i allm. i vida högre grad betalas
efter detsammas smak än efter det reella
näringsvärdet. — För uppgifter ang. de viktigaste
f:s näringsvärde hänvisas till bifogade
tab. Vid dess uppställning har hänsyn tagits
därtill, att kolhydrat och fett huvudsaki. tjäna
ss. förbränningsmaterial och ej ss.
byggnadsmaterial för kroppen. De kunna också i stor
utsträckning ersätta varandra. Proteinerna
bidraga, förutom genom sitt energiinnehåll, till
uppbyggande av kroppsäggvitan och kunna
därför ej ersättas av de båda föregående
näringsämnena. Kortast kan man därför
karakterisera ett f. genom att angiva den vikt av
detsamma, som lämnar 100 Kal. (100-Kal.-portioner),
mängden äggvita i denna portion samt halten
av vitaminer. I tab. anger AAA riklig, AA
medelmåttig och A ringa halt av vitaminer,
tillhörande A-gruppen, samt motsvarande tecken
för övriga vitaminer. Ett frågetecken anger, att
förekomsten av det ifrågavarande vitaminet är
varierande el. omtvistad.
Som av tab. framgår, äro ofta energirika f.
fattiga på byggnadsämnen (låg äggvitehalt
och ringa vitaminmängd) och tvärtom. Ss.
ex. på den ena ytterligheten kunna anföras
spannmålsprodukterna margarin, smör (om
man undantager A-vitaminhalten), nötter och
socker, vilka alla innehålla mer än 1 Kalori pr
gr. Grönsaker, rötter och frukter innehålla
mindre än 1 Kalori pr gr. men äro så mycket
rikare på salter och vitaminer. De animaliska
f. utmärka sig genom sin rikedom på äggvita.
Om vi antaga, att en kost i sin helhet bör
innehålla 3,000 Kal. och 80 gr. äggvita pr dygn,
så skola vi finna, att av enbart t. ex.
bananer skulle erfordras 3 kg. för att ge den nöd-
F ödoämnen
Gram
födoämne pr 100 Kal. Gram protein pr 100 Kal. Vitaminer
Bananer, färska. 100 1,3 A? B CC
Buljong ........... 950 21,o B
Bönor, torkade.. 30 6.5 A BBB
Choklad ............ 15 2.1 AA
Citroner .......... 225 2,3 BB CCC
Frankfurterkorv 40 7,8 A? B
Grahamsbröd ... 40 3,4 A? BB
Grädde ........... 25—50 1,3—0,6 AA
Gurkor, färska... 575 4,6 B CC
Havremjöl, -gryn. 25 4,o A? BB
Kalvnjure........ 90 15,o A BB C?
Kål, färsk ........ 315 5,o AA BB CCC
Lammkött ........... 40 6,1 A? B
Lever .............. 80 16,o A A BB C
Makaroni ........... 30 3,7
Makrill, färsk... 70 13,o A B
Mandlar ............ 15 3,2 A BB?
Margarin......... 13 0,13 AAA*)
Mjölk, skummad 275 9,3 BB C
söt 145 4,8 AA BB C
Morötter, färska . 220 2,4 A A B C
Ost, schweizer .. 23 6,4 AA
Ostron ............ 200 12,o A B C
Oxkött, medelfett 30 4,9 A? B C?
Potatis............ 120 2,7 A BB CC
Ris, polerad,-mjöl 30 2,4
Rågbröd, hårt ... 30 3,6 A? BB
„ mjukt . 40 3,6 A? BB
Rågmjöl ............ 30 3,6 A? BB
Sardiner ........... 40 8,6 A B
Sill, färsk ........ 70 14,o AA B
Smör ............... 13 0,13 AAA
Socker ............. 25 0
Spenat, färsk ... 420 8,8 AAA BBB CCC
Svinkött ........... 20 1,7 A? B
Tomater, färska. 440 4,o AA BBB CCC
Torsk, färsk .... 220 24,o A B
Valnötter ....... 14 2,6 BB
Vetebröd, fint,
mjukt .......... 38 3,5
Vetemjöl, fint .. 28 3,2
Ägg ................ 70 9,1 AAA B C
Äpplen, färska.. 160 0,7 A B CC
Äpplen, torkade . 35 0,7 A? B C?
Ärter, torkade... 30 6,9 A BB C?
*) Endast s. k. vitaminiserat margarin, annars
vitaminfritt.
vändiga mängden energi, under det att äggvitan
i denna viktsmängd endast skulle uppgå till
c:a hälften av den stipulerade. Omvänt skulle
3,000 Kal. oxkött (9 hg.) ge 147 gr. äggvita,
nära dubbelt så mycket som behöves. Härav
framgår med tydlighet den ensidiga kostens
brister samt vikten av att i densamma ingå
f. av växlande sammansättning. Wk.
2) Jur. Handeln med f. är i flera
hänseenden underkastad det allmännas kontroll,
och ett önskemål är att utvidga denna
ytterligare. I städer o. a. samhällen, där
hälsovårdsstadgan (se d. o.) gäller, är det förbjudet
at saluhålla el. till annan överlämna f., som
är otjänligt till människoföda el. hanterats av
person behäftad med sådan sjukdom el.
smitta, att f. därigenom kan bli farligt att förtära.
Skulle f., utan att vara skadligt vid förtärande,
likväl kunna sprida smitta, må
hälsovårdsnämnden förbjuda dess införande i samhället.
Till
— 717 —
— 718 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
