FÖNSTER kraft gentemot f., s. t. ex. i fråga om mässling och kikhosta med deras kända benägenhet att aktivera en tuberkulos. I andra fall bero f. på att den primära sjukdomen medfört övergående el. varaktig skada å visst organ el. organsystem, ss. t. ex. vid hjärtfel efter akut ledgångsreumatism, nervförlamning efter svalgdifteri, njursjukdomar (akut nefrit) efter inflammationer i mandlarna (angina). af K. Följeceller, se Annexceller. Följesedel, f ö 1 j e n o t a, ett papper, som vid varuleverans åtföljer varan och anger dess kvantitet m. m. Ofta utställes f. i 2 ex., varav det ena återgår till leverantören, sedan köparen å detsamma erkänt sig ha mottagit varan. Vhgn. Följetong (fra. feuilleton, diminutivbildning till feuille, blad), urspr. ett slags tilläggsblad till franska tidn., första gången använt 28/i 1800 av L. F. Bertin, utg. av ”Journal des débats”. Detta blad innehöll teaterprogram, annonser och reklamnotiser om böcker, modevaror o. d. samt en del lättare litterärt gods. Här infördes snart tidn:s teater- och litteraturkritik. Denna kulturella avd. överflyttades sedan till själva tidn., placerad längst ned på en sida och skild från den övriga texten genom ett streck, varav de sv. uttrycken ”under strecket”, ”understrecka-re”. På 1830-talet börade franska tidn. publicera spännande romaner, historiska och aktuella skildringar, i små partier, likaledes införda under strecket. Dessa tidn.-tekniska nyheter upp-togos av de flesta franska och utländska tidn., i Sverige på 1840-talet. F. betecknar i nusvenskan en längre, i litterärt avseende ofta föga värdefull roman, meddelad i små partier under strecket i en tidn. H.E. Föllamhet, en hos nyfödda föl uppträdande sjukdom, förorsakad av vissa bakterier, Bacillus visco'sum, coli- och streptokokkbakte-rier. Infektionen sker vanl. redan i moderlivet men anses kunna ske även efter födelsen genom navelsträngen. F. uppträder under skif tande former; de mest typiska äro följ.: På 3:e—4:e dagen efter födelsen får fölungen häftig diarré, åtföljd av allmän slöhet och liknöjdhet för diande. Denna sjukdomsform leder obetingat till döden inom ett dygn, såvida ej behandling omedelbart inledes. En annan form är ödematösa ansvällningar i en el. flera extremiteter med varhärdar i ledgångar, företrädesvis knä-, has- och kotleder. Ansvällningarna äro förenade med rörelserubbningar, därav sjukdomens namn. Denna sjukdomsfara leder också i allm. till döden efter några dagar, men i vissa undantagsfall kan patienten överleva, i vilket fall en viss invaliditet oftast kvarstår. I mera sällsynta fall angripas lungor, bronker och brösthinna. Under alla dessa former har sjukdomen ett synnerligen akut förlopp med i allm. dödlig utgång. Fall finnas emellertid — och de äro ingalunda sällsynta —, då dessa akuta symtomkomplex saknas; sjukdomen har då redan från början ett mera smygande förlopp utan några som helst yttre symtom, men vid V2—1 års ålder uppträda större el. mindre utgjutningar i senskidor och ledgångar med ty åtföljande hällor, som kunna ge anledning till framtida invaliditet och obrukbarhet. Dessa utgjutningar, ofta i förening med vissa deformationer och patologiska förändringar av ledytor, atrofier av muskelpartier o. s. v. äro följder av en fölsjukeinfektion under den tidigaste föl-, ev. fosterperioden. F. är ett av hästuppfödningens svåraste gissel, som årl. orsakar hästuppfödarna betydande förluster. Dessbättre har man på senare år funnit ett botemedel, som i tid använt synes vara synnerligen effektivt, näml, överföring av blod från modern till ungen till en kvantitet av 500—700 kbcm. I förebyggande syfte är s. k. fölsjukeserum att rekommendera. V.M-r. Föllinge, s:n i Lits och Rödöns tingslag, Jämtlands län, s. om Hotagen; 962,07 kvkm., därav 8 7 7,97 land; 2,393 inv. (1931; 3 inv. pr kvkm.); 13,05 kvkm. åker (1927; 1,5 °/o av landarealen), 578,05 kvkm. skogsmark. Kapell vid Skärvången. — Pastorat: F., Laxsjö och Hotagen, Ströms kontrakt, Härnösands stift. J.C. Fölsjuka, se Föllamhet. Fön, se F ö h n. Fönss, Johannes, dansk operasångare (f. 1884), elev av Rosenfeld, P. Bang och V. Forch-hammer, debuterade på Det kongelige Teater 1905, anställd vid operorna i Mannheim och Frankfurt a. M. F. sjöng som gäst vid talrika europeiska scener även i Stockholm, och under flera säsonger på Covent garden i London. F :s djupa markerade bas och hans mäktiga gestalt gjorde sig särsk. gällande i de wagnerska bas partierna och i roller som Sarastro och kungen i Aida. Sedan 1929 är F. operainstruktör på Det kongelige Teater. Han har skrivit ”Friske Erindringer” (2 bd, 1921—26). V.F. Fönster. 1) Anat., term, använd företrädesvis i fråga om de två mynningar mellan inner-och mellanöra, som gå under benämning runda och ovala fönstret. I det senare sitter stigbygelns platta infattad, i det förra en membran, som bidrager att utjämna de tryckförhöjningar, som kunna uppstå i snäckans väts-kerum. Stundom användes benämningen f. även för att beteckna av patologiska processer betingade, begränsade destruktionseffekter (t.ex. fenestrering av en hjärtklaff vid ulcerös endocardit). A.-U. — 721 — — 722 —