Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Följdsjukdomar - Följeceller - Följesedel, följenota - Följetong - Föllamhet - Föllinge - Fölsjuka - Fön - Fönss, Johannes - Fönster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖNSTER
kraft gentemot f., s. t. ex. i fråga om
mässling och kikhosta med deras kända
benägenhet att aktivera en tuberkulos. I andra fall
bero f. på att den primära sjukdomen
medfört övergående el. varaktig skada å visst
organ el. organsystem, ss. t. ex. vid hjärtfel
efter akut ledgångsreumatism, nervförlamning
efter svalgdifteri, njursjukdomar (akut nefrit)
efter inflammationer i mandlarna (angina). af K.
Följeceller, se Annexceller.
Följesedel, f ö 1 j e n o t a, ett papper, som
vid varuleverans åtföljer varan och anger dess
kvantitet m. m. Ofta utställes f. i 2 ex., varav
det ena återgår till leverantören, sedan köparen
å detsamma erkänt sig ha mottagit varan. Vhgn.
Följetong (fra. feuilleton, diminutivbildning
till feuille, blad), urspr. ett slags tilläggsblad till
franska tidn., första gången använt 28/i 1800
av L. F. Bertin, utg. av ”Journal des débats”.
Detta blad innehöll teaterprogram, annonser och
reklamnotiser om böcker, modevaror o. d. samt
en del lättare litterärt gods. Här infördes snart
tidn:s teater- och litteraturkritik. Denna
kulturella avd. överflyttades sedan till själva tidn.,
placerad längst ned på en sida och skild från
den övriga texten genom ett streck, varav de
sv. uttrycken ”under strecket”,
”understrecka-re”. På 1830-talet börade franska tidn. publicera
spännande romaner, historiska och aktuella
skildringar, i små partier, likaledes införda
under strecket. Dessa tidn.-tekniska nyheter
upp-togos av de flesta franska och utländska tidn.,
i Sverige på 1840-talet. F. betecknar i
nusvenskan en längre, i litterärt avseende ofta föga
värdefull roman, meddelad i små partier under
strecket i en tidn. H.E.
Föllamhet, en hos nyfödda föl uppträdande
sjukdom, förorsakad av vissa bakterier,
Bacillus visco’sum, coli- och
streptokokkbakte-rier. Infektionen sker vanl. redan i moderlivet
men anses kunna ske även efter födelsen
genom navelsträngen. F. uppträder under skif
tande former; de mest typiska äro följ.: På
3:e—4:e dagen efter födelsen får fölungen
häftig diarré, åtföljd av allmän slöhet och
liknöjdhet för diande. Denna sjukdomsform leder
obetingat till döden inom ett dygn, såvida ej
behandling omedelbart inledes. En annan form
är ödematösa ansvällningar i en el. flera
extremiteter med varhärdar i ledgångar,
företrädesvis knä-, has- och kotleder. Ansvällningarna
äro förenade med rörelserubbningar, därav
sjukdomens namn. Denna sjukdomsfara leder
också i allm. till döden efter några dagar, men
i vissa undantagsfall kan patienten överleva, i
vilket fall en viss invaliditet oftast kvarstår. I
mera sällsynta fall angripas lungor, bronker
och brösthinna. Under alla dessa former har
sjukdomen ett synnerligen akut förlopp med
i allm. dödlig utgång. Fall finnas emellertid
— och de äro ingalunda sällsynta —, då dessa
akuta symtomkomplex saknas; sjukdomen har
då redan från början ett mera smygande
förlopp utan några som helst yttre symtom, men
vid V2—1 års ålder uppträda större el. mindre
utgjutningar i senskidor och ledgångar med ty
åtföljande hällor, som kunna ge anledning till
framtida invaliditet och obrukbarhet. Dessa
utgjutningar, ofta i förening med vissa
deformationer och patologiska förändringar av ledytor,
atrofier av muskelpartier o. s. v. äro följder
av en fölsjukeinfektion under den tidigaste föl-,
ev. fosterperioden. F. är ett av
hästuppfödningens svåraste gissel, som årl. orsakar
hästuppfödarna betydande förluster. Dessbättre
har man på senare år funnit ett botemedel,
som i tid använt synes vara synnerligen
effektivt, näml, överföring av blod från modern till
ungen till en kvantitet av 500—700 kbcm. I
förebyggande syfte är s. k. fölsjukeserum att
rekommendera. V.M-r.
Föllinge, s:n i Lits och Rödöns tingslag,
Jämtlands län, s. om Hotagen; 962,07 kvkm.,
därav 8 7 7,97 land; 2,393 inv. (1931; 3 inv. pr
kvkm.); 13,05 kvkm. åker (1927; 1,5 °/o av
landarealen), 578,05 kvkm. skogsmark. Kapell vid
Skärvången. — Pastorat: F., Laxsjö och
Hotagen, Ströms kontrakt, Härnösands stift. J.C.
Fölsjuka, se Föllamhet.
Fön, se F ö h n.
Fönss, Johannes, dansk operasångare (f.
1884), elev av Rosenfeld, P. Bang och V.
Forch-hammer, debuterade på Det kongelige Teater
1905, anställd vid operorna i Mannheim och
Frankfurt a. M. F. sjöng som gäst vid talrika
europeiska scener även i Stockholm, och under
flera säsonger på Covent garden i London. F :s
djupa markerade bas och hans mäktiga gestalt
gjorde sig särsk. gällande i de wagnerska bas
partierna och i roller som Sarastro och kungen
i Aida. Sedan 1929 är F. operainstruktör på
Det kongelige Teater. Han har skrivit ”Friske
Erindringer” (2 bd, 1921—26). V.F.
Fönster. 1) Anat., term, använd
företrädesvis i fråga om de två mynningar mellan
inner-och mellanöra, som gå under benämning
runda och ovala fönstret. I det senare sitter
stigbygelns platta infattad, i det förra en
membran, som bidrager att utjämna de
tryckförhöjningar, som kunna uppstå i snäckans
väts-kerum. Stundom användes benämningen f.
även för att beteckna av patologiska processer
betingade, begränsade destruktionseffekter (t.ex.
fenestrering av en hjärtklaff vid ulcerös
endocardit). A.-U.
— 721 —
— 722 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
