FÖNSTER 2) Byggn., öppningar i en byggnads väggar för belysning och ventilation, ävensom i dessa öppningar anbringade fyllningar, särsk. glasanordningar. Hos de antika, i mildare klimat levande folken spelade f. mindre roll och användes sparsamt. Hos under strängare klimatiska förhållanden levande folk ha däremot goda f.-anordningar blivit en livsbetingelse för kulturell utveckling, och f:s historia är i dessa länder oupplösligt förknippad med den andliga odlingens. Under medeltiden voro f. i bostadshus små, dels av trygghetshänsyn, dels i saknad av lämpligt tillslutningsmaterial. Till en början användes uteslutande träluckor för detta ändamål, och efter hand försågos dessa med öppningar, i vilka insattes genomskinliga bitar av skinn, papper el. horn. Under loppet av 1500-talet slog glaset igenom i städerna, och från denna tid företer f:s utveckling en ständig stegring i storlek och teknisk fulländning. Det först använda glaset var mörkt, vanl. grönaktigt samt förekom endast i mindre stycken, som sammanfogades med blyspröjsar. Under 1600-talet kom klart vitt glas i marknaden, priset sjönk hastigt, och det blev även möjligt att erhålla större rutor, vilka infattades i glesare spröjsverk av trä. De därvid uppstående f.-typerna ha i stort sett hållit sig till våra dagar, varvid dock spröjsverket blivit allt glesare och rutorna allt större, tills dessa senare kulminerat i de moderna spegelglasrutorna, vilkas storlek endast begränsas av möjligheten att hantera dem. F:s yttre form har under de olika tiderna varierat med byggnadssättet. Till de romanska byggnadernas rundbågade valv höra helt naturligt rundbågade f. och likaledes till gotikens spetsbågevalv spetsbågiga f., medan under de därefter uppstående, på klassiska former grundade byggnadsstilarna det rektangulära f. varit förhärskande. Ett f. av denna senare typ består vanl. av ett kraftigare, i muren el. träväggen fastsatt falsat ramverk av trä, karmen, vari de på gångjärn hängda, öppningsbara bågarna äro anbragta. I dessa senare är glaset fastsatt, vanl. med stift och kitt. Genom lodräta poster och vågräta losholsar el. tvärposter delas större f. i mindre partier, varigenom bågarna bli lättare att öppna och tillsluta. I Norden användas för boningshus vanl. dubbla bågar, ant. så, att en extra båge under den kallare årstiden insättes i särskild fals i karmen innanför den sedvanliga bågen, el. så, att båda bågarna genom särskilda koppelbeslag förenas till ett helt, vilket öppnas och tillslu tes ss. en enda båge (kopplade bågar). För tillslutande av f. finnas olika beslag, från enklare hakar till mera komplicerade pasquiller och espagnoletter. Sidorna av själva f.-öpp-ningen innanför karmen benämnas smyg och givas vid större murtjocklekar en något trubbig vinkel mot f.-ytan för ljusets bättre spridning i rummet. Understundom klädes Fönster, schematisk ritning. smygen med trä, s. k. tillsättning, om endast en slät bräda är erforderlig, el. smy g-panel, om bredden nödvändiggör ramverk och fyllningar. Likaså kan själva smyghörnet å väggsidan skyddas medelst en kringlöpande list, f.-f o d e r. Vid f:s underkant anbringas ävenså inåt rummet en slät platta av trä, sten el. betong, f.-b ä n k e n. F.-smygen kan även fortsättas helt ned till golvet. Förekommer smygpanel el. tillsättning, inklädes även den under f. då uppkommande nischens väggsida. — För fabriks- och lagerlokaler m. m. användas fasta f. av järn med mindre rutor att öppna för ventilation. I senare år ha även öppningsbara järn-f. för bostadsändamål kommit i marknaden. Dessa utföras av valsade profiljärn och medföra givetvis flera fördelar, ss. brandsäkerhet och mindre underhållskostnader, men ha dock ännu ej på allvar kunnat upptaga konkurrensen med trä-f. Även för butiks-f. finnas en mångfald olika specialinfattningar av metall, vanl. plåtprofiler, i vilka kunna göras ventilationsanordningar för förhindrande av imbildning. Rent arkitektoniskt ha f. spelat en stor roll i Västerlandets byggnadskonst, då de genom fördelning, gruppering, formgivning och dimensionering erbjuda rika möjligheter till införandet av rytmiskt spel i byggnader. Medeltidens arkitektur företer vackra prov på dekorativ ut — 723 — — 724 —