FÖRBRÄNNINGSMOTOR ningen teoretiskt sett kan anses ske vid oförändrat kolvläge, d.v.s. konstant volym. a) Fyrtakt s-explosionsmotorernas arbetssätt åskådliggöres av fig. 1—4. l:a takten (fig. 1): kolven går utåt och insuger gasblandning Fig. 1—4. Fyrtakts-explosionsmotor. genom den öppna insugningsventilen. 2:a takten (fig. 2): kolven går inåt, insugnings- och utblåsningsventilerna stängda, gasblandningen komprimeras. 3:e takten (fig. 3): då kolven vänder, antändes gasblandningen; under förbränningsgasernas expansion och avgivande av arbete till kolven går denna utåt; ventilerna stängda. 4:e takten (fig. 4): kolven går på nytt inåt och driver ut förbränningsgaserna genom den öppna utblåsningsventilen. En arbetsperiod omfattar således 4 kolvslag el. 2 hela varv på motoraxeln. Kolven erhåller en kraftimpuls endast under 3:e kolvslaget el. takten. Motorn hålles i gång under de övriga slagen genom levande kraften el. ”farten” hos ett på motoraxeln anbragt svänghjul. De i fig. under arbetscylindern ritade diagrammen visa sambandet mellan kolvens väg, vilket motsvarar gasens volym, och gasens tryck i cylindern (se Indikatordiagram). b) Tvåtaktsmotorn fig. 5—8. 1 :a takten (fig. 5—6): kolven går inåt; den i cylin- dern befintliga blandningen av luft och bränsle komprimeras; bakom kolven i det inkapslade vevhuset uppstår genom kolvens rörelse ett svagt vakuum; mot slutet av slaget insuges gasblandning i vevhuset genom den av kolven frilagda inloppskanalen (fig. 6). 2:a takten (fig. 7—8): då kolven vänder, antändes den komprimerade gasblandningen, förbrinner och expanderar; den i vevhuset inneslutna nya gasblandningen komprimeras svagt genom kolvens rörelse utåt; då kolven nått nära slutet av slaget, frilägger den avloppskanalen (fig 7), och de förbrända gaserna börja att utströmma. Något senare frilägges även överströmnings-kanalen till vevhuset (fig. 8), varvid den svagt komprimerade bränsleblandningen inströmmar i cylindern och utdriver resterna av de förbrända gaserna. Med nästa kolvslag upprepas förloppet. — En del tvåtaktsmotorer äro försedda med särskild pump i stället för inkapslat vevhus. Hos tvåtaktsmotorn omfattar en arbetsperiod således endast 2 kolvslag el. 1 varv på motoraxeln. Härav följer, att tvåtaktsmotorn blir mindre och lättare än en fyrtakts-motor för samma effekt. Då den vidare saknar insugnings- och utblåsningsventiler och för dessa erforderlig styrningsmekanism, är tvåtaktsmotorn enklare och billigare i tillverkning. Fyrtaktsmotorn har i gengäld bättre bränsleekonomi och kan i allm. arbeta med mera varierande och högre belastning samt högre varvantal, vilket t.ex. för bil- och flygmotorer är av stor betydelse. Dessa äro därför alltid fyrtaktsmotorer. Efter bränslets art byggas tre olika huvudtyper av explosionsmotorer. Gasmotorer och förgasarmotorer arbeta enl. fyrtakts- och två-takts-princip, men i tändkulemotorerna insuges och komprimeras ej bränsle-luftblandning utan ren luft och insprutas det flytande bränslet i tändkulan. Jfr nedan avd. Tändkulemotorer. 1) Gasmotorer. Den första praktiskt användbara f. drevs med lysgas och konstruerades av fransmannen L e n o i r (se denne) o. 1860. Varken fyrtakts- el. tvåtaktsprincipen var då ännu känd, ehuru av flera antydd. Maskinen arbetade utan kompression, och förebilden till densamma utgjordes sannolikt av den dubbelverkande ångmaskinen, ty lysgasen infördes medelst en slid ömsevis på en kolvs båda sidor. Då kolven rörde sig framåt, insög den en blandning av luft och lysgas, och då den gått halva slaget, avstängdes gastillförseln, och en elektrisk gnista antände gasen, som vid explosionen drev kolven framåt. O. 1865 fun-nos i Frankrike c.a 300 dylika gasmaskiner, från V2 till 3 hkr., i drift. Gasförbrukningen var emellertid mycket stor, och driftstörningar — 735 — — 736 — Fig. 5—8. Tvåtakts-explosionsmotor.