Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotor - Explosionsmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTOR
ningen teoretiskt sett kan anses ske vid
oförändrat kolvläge, d.v.s. konstant volym.
a) Fyrtakt s-explosionsmotorernas
arbetssätt åskådliggöres av fig. 1—4. l:a takten (fig.
1): kolven går utåt och insuger gasblandning
Fig. 1—4. Fyrtakts-explosionsmotor.
genom den öppna insugningsventilen. 2:a
takten (fig. 2): kolven går inåt, insugnings- och
utblåsningsventilerna stängda, gasblandningen
komprimeras. 3:e takten (fig. 3): då kolven
vänder, antändes gasblandningen; under
förbränningsgasernas expansion och avgivande
av arbete till kolven går denna utåt; ventilerna
stängda. 4:e takten (fig. 4): kolven går på
nytt inåt och driver ut förbränningsgaserna
genom den öppna utblåsningsventilen. En
arbetsperiod omfattar således 4 kolvslag el. 2
hela varv på motoraxeln. Kolven erhåller en
kraftimpuls endast under 3:e kolvslaget el.
takten. Motorn hålles i gång under de övriga
slagen genom levande kraften el. ”farten” hos
ett på motoraxeln anbragt svänghjul. De i fig.
under arbetscylindern ritade diagrammen visa
sambandet mellan kolvens väg, vilket
motsvarar gasens volym, och gasens tryck i
cylindern (se Indikatordiagram).
b) Tvåtaktsmotorn fig. 5—8. 1 :a
takten (fig. 5—6): kolven går inåt; den i cylin-
dern befintliga blandningen av luft och bränsle
komprimeras; bakom kolven i det inkapslade
vevhuset uppstår genom kolvens rörelse ett
svagt vakuum; mot slutet av slaget insuges
gasblandning i vevhuset genom den av kolven
frilagda inloppskanalen (fig. 6). 2:a takten
(fig. 7—8): då kolven vänder, antändes den
komprimerade gasblandningen, förbrinner och
expanderar; den i vevhuset inneslutna nya
gasblandningen komprimeras svagt genom kolvens
rörelse utåt; då kolven nått nära slutet av
slaget, frilägger den avloppskanalen (fig 7),
och de förbrända gaserna börja att utströmma.
Något senare frilägges även
överströmnings-kanalen till vevhuset (fig. 8), varvid den svagt
komprimerade bränsleblandningen inströmmar
i cylindern och utdriver resterna av de
förbrända gaserna. Med nästa kolvslag upprepas
förloppet. — En del tvåtaktsmotorer äro
försedda med särskild pump i stället för inkapslat
vevhus. Hos tvåtaktsmotorn omfattar en
arbetsperiod således endast 2 kolvslag el. 1 varv
på motoraxeln. Härav följer, att
tvåtaktsmotorn blir mindre och lättare än en
fyrtakts-motor för samma effekt. Då den vidare
saknar insugnings- och utblåsningsventiler och för
dessa erforderlig styrningsmekanism, är
tvåtaktsmotorn enklare och billigare i
tillverkning. Fyrtaktsmotorn har i gengäld bättre
bränsleekonomi och kan i allm. arbeta med
mera varierande och högre belastning samt
högre varvantal, vilket t.ex. för bil- och
flygmotorer är av stor betydelse. Dessa äro därför
alltid fyrtaktsmotorer.
Efter bränslets art byggas tre olika
huvudtyper av explosionsmotorer. Gasmotorer och
förgasarmotorer arbeta enl. fyrtakts- och
två-takts-princip, men i tändkulemotorerna insuges
och komprimeras ej bränsle-luftblandning utan
ren luft och insprutas det flytande bränslet i
tändkulan. Jfr nedan avd. Tändkulemotorer.
1) Gasmotorer. Den första praktiskt
användbara f. drevs med lysgas och
konstruerades av fransmannen L e n o i r (se denne)
o. 1860. Varken fyrtakts- el. tvåtaktsprincipen
var då ännu känd, ehuru av flera antydd.
Maskinen arbetade utan kompression, och
förebilden till densamma utgjordes sannolikt av
den dubbelverkande ångmaskinen, ty lysgasen
infördes medelst en slid ömsevis på en kolvs
båda sidor. Då kolven rörde sig framåt, insög
den en blandning av luft och lysgas, och då
den gått halva slaget, avstängdes gastillförseln,
och en elektrisk gnista antände gasen, som vid
explosionen drev kolven framåt. O. 1865
fun-nos i Frankrike c.a 300 dylika gasmaskiner,
från V2 till 3 hkr., i drift. Gasförbrukningen
var emellertid mycket stor, och driftstörningar
— 735 —
— 736 —
Fig. 5—8. Tvåtakts-explosionsmotor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
