Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbrukningsskatt, konsumtionsskatt - Förbrytare, brottsling el. inkulpat - Förbränning - Förbränningsmotor - Explosionsmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTOR
resp. ung. 55 °/o, 70 °/o och 75—80 °/o. De senare
åren ha siffrorna varit resp. 40—45 °/o, 55—60 °/o
och 55—60 °/o. I Frankrike lämnade då de
indirekta skatterna 70 °/o och i U.S.A. 35 °/o. Särsk.
ha omsättningsskatterna på sina håll efter
kriget kommit att spela en allt större roll. Denna
skatt har de sista åren exempelvis i Frankrike
givit o. 20 °/o av alla skatteinkomster. — Som
allmänt omdöme om f. kan sägas, att de lätt
dra betydande kostnader vid uppbörd, äro
svåra att avväga på önskat sätt, svåra att
beräkna till sitt totalbelopp, men ge betydande
inkomster åt staten och mången gång kunna
vara lämpligt komplement till direkta skatter.
Jfr Skatt. A.Vr.
Förbrytare, brottsling el. inkulpat,
jur., person, som i tillräkneligt själstillstånd
begått en i lagen med straff belagd handling,
vilken icke rättfärdigas av nödvärn el. annat
straffuteslutande intresse. Brottshandlingen är
vanl. positiv: ett görande, men kan stundom
vara negativ: ett underlåtande. Detta senare i
de undantagsfall, då lagen uppställer en
särskild handlingsplikt, ss. när någon utan
uppsåt orsakat fara för förgiftning, i vilket fall
lagen förpliktar den vållande att efter
upptäckten av sin handling avvärja faran därav. Enl.
sv. rätt kan juridisk person icke begå brott.
Begår representant brottslig gärning blir endast
han själv, icke den av honom representerade
juridiska personen, straffansvarig därför. ögd.
Förbränning. 1) Kem. I äldre tid ansåg man,
att f. av ett ämne bestod i att flogiston (det
brännbara) bortgick (seFlogistisk kemi).
Ju mer flogiston ett ämne innehöll, desto lättare
brann det. Numera uppfattas f. som ett ämnes
förening med syre, varvid värme, f.-värme,
utvecklas. F. kan inledas därigenom, att ämnet
i fråga tillföres värme utifrån, så att det
uppvärmes till antändningstemp., en för varje ämne
karakteristisk temp., varefter det vid
tillräcklig lufttillförsel fortsätter att brinna av sig
självt. Sänkes temp. under denna
antändningstemp., slocknar lågan. Antändningstemp. är t.ex.
för stenkol 350°, för koks 700°, för lysgas
800°. F. kan ske med el. utan låga. Låga bildas,
om brännbara gasformiga el. flyktiga ämnen
finnas närvarande el. bildas under f. Beroende
på lufttillförseln skiljer man mellan
fullständig och ofullständig f. Då de
flesta brännmaterial innehålla kol och väte,
bildas av dessa vid fullständig f. kolsyra och
vatten. Vid ofullständig f. övergår kolet helt
el. delvis till koloxid, ”kolos”, en giftig gas.
F.-hastigheten kan vara mycket stor (explosion)
men också mycket långsam, och f. kan försiggå
redan vid vanl. temp. utan nämnvärd
temp.-förhöjning. I en del fall kan självantändning
äga rum, t.ex. av trassel, indränkt med olja,
därigenom att det vid den långsamma f.
utvecklade värmet höjer temp. till
antändningstemp. Samma orsak har självantändning av
kollager. F. inom kroppen är icke alltid en
förening med syre. Enl. Wielands teori kan f.
i många fall uppfattas som en avspjälkning av
väte (se Ämnesomsättning). — I den
kemiska analysen förstår man med f. en organisk
elementaranalys. Lj.
2) Med., se B r än skada.
Förbränningsmotor, kraftmaskin, i vilken
värmeenergien hos ett gasformigt el. flytande
bränsle omsättes i mekanisk energi, genom att
T.v. teoretiskt indikatordiagram för motor med
förbränning vid konstant volym, explosionsmotor.
pi och vi betyda tryck, resp, volym av den
insugna gasblandningen vid kompressionsperiodens
början, p2, V2 vid dess slut, ps, V2 efter
förbränningen vid expansionsperiodens början och p«, Vi
vid expansionens slut. T.h. teoretiskt
indikatordiagram för motor med förbränning vid konstant
tryck, dieselmotor, pi, vi betyda tryck, resp,
volym av den insugna luften vid
kompressionsperiodens början, p2, V2 vid dess slut, p2, v» efter
bränsleinsprutning och förbränning vid
expansionsperiodens början och p4, vi vid expansionens slut.
bränslet, blandat med luft, bringas att hastigt
förbrinna i cylinderrummet bakom en
arbets-kolv, vilken genom det vid förbränningen
alstrade gastrycket slungas framåt. Denna på
kolven verkande rätlinjiga kraftimpuls överföres
till roterande rörelse hos motoraxeln medelst
vanlig vevmekanism. Med avseende på själva
förbränningsförloppet indelas f. i två
huvudgrupper, motorer med förbränning vid
konstant volym, s.k. explosionsmotorer, och
motorer med förbränning vid konstant
tryck, liktrycksmotorer. De förstn. utgöras
av gasmotorer, förgasarmotorer och
tändkule-motorer, de senare av dieselmotorer. Samtliga
dessa motorer kunna konstrueras att arbeta
efter ant. fyrtakts- el.
tvåtaktsprin-c i p e n.
Explosionsmotorer. En blandning av luft
och brännbar gas el. förgasat, flytande bränsle
komprimeras till ett tryck av 8—10 atm.,
varpå blandningen antändes och förbrinner
explosionsartat, d.v.s. under stark tryckstegring —
upp till 25 atm. — och så hastigt, att förbrän-
— 733 —
— 734 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
