Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotor - Explosionsmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTOR
inträffade ofta. Två tyskar Otto och Lang
e n sökte förbättra Lenoirs maskin och kommo
därvid underfund med kompressionens
betydelse för att uppnå ett högt förbränningstryck (se
Mekanisk värmeteori). 1876 var Ottos
första fyrtaktsmotor utexperimenterad och slog
hastigt igenom. Den drevs med lysgas och blev
snart en mycket använd kraftmaskin för
småindustrien och hantverket. Några år senare
konstruerade engelsmannen C 1 e r k den första
användbara tvåtaktsmotorn. — Lysgasens höga
pris samt dess egenskap att vara bund®h vid
städernas lysgascentraler gjorde, att man snart
sökte använda andra bränslen för gasmotörér.
Den engelske ingenjören Dowson uppfann på
1880-talet en metod att ur fasta bränslen,
koks och antracit framställa en gas, D o w s o
n-gas (se d.o.), vilken lämpade sig utmärkt ss.
motorbränsle. Gasgeneratorn (se d.o.) var
emellertid så inrättad, att den alstrade gasen måste
tillföras motorn under tryck. Detta innebar
en viss fara, ty vid minsta läckage kunde
olycksfall inträffa, enär gasen på gr. av hög
koloxidhalt är mycket giftig. Anläggningen var
dessutom komplicerad och skrymmande, varför
dylika numera ej byggas. I början av
1900-talet konstruerade en tysk gasmotorfirma ett
s.k. suggasverk (se d.o.), där nämnda
olägenheter eliminerats. Till en början var man
liksom vid Dowsongasverken bunden vid kolade
bränslen, antracit och koks, emedan vid
användning av andra bränslen en myckenhet tjära
medföljde gasen och försmutsade motorn.
Sedermera lyckades man dock konstruera
suggas-anläggningar för stenkol, brunkol, torv, ved och
träavfall, där säker drift och god ekonomi
er-höllos. Den största torvgasmotoranläggningen
i världen, 3,000 hkr., har utförts vid Visby
cementfabrik. På senare år har emellertid
intresset för generatorgasmotoranläggningar
avtagit dels emedan kraftcentralerna ofta måste
byggas så stora, att endast ångturbiner kunna
ifrågakomma, dels emedan vid smärre
anläggningar dieselmotorer äro fördelaktigare. För
automobildrift har dock på senaste tid
konstruerats lätta gasgeneratorer för träkolsgas (se
A u t o m o b i 1, sp. 879).
Sin största betydelse har gasmotorn fått för
utnyttjandet av den brännbara masugns- och
koksugnsgasen. Masugnsgasen, som har
ett värmevärde av c:a 1,000 värmeenheter pr
kbm., användes dels för malmens röstning, dels
till blästerförvärmning, men då dessa
masugnens egna behov blivit fyllda, återstå ännu c:a
40 % av gasen, vilken efter omsorgsfull rening
ofta nyttiggöres för kraftalstring i gasmotorer.
En masugn med en dygnskapacitet av 40 ton
tackjärn lämnar kraftgas till en gasmotor om
750 hkr. — Vid utlandets stora järnverk, där
koks användes till masugnsbeskickningen,
bere-des koks och stenkol i väldiga koksugnar. Vid
denna torrdestillationsprocess erhållas stora
mängder s.k. koksugnsgas med högt
värmevärde c:a 3,500 v.e. pr kbm. .vilken användes
till drift av gasmotorer för järnverkets
kraftbehov. Den största anläggningen finnes vid ett
amerikanskt järnverk med gasmotorer om
vardera 2,500 hkr. och sammanlagt 40,000 hkr. I
U.S.A. finnas även gasmotorcentraler, som
drivas med ur jorden utströmmande naturgas.
Gasmotorer konstrueras efter såväl
fyrtakts-som tvåtaktsprincipen. Först byggdes de alltid
erikelverkande, d.v.s. med
förbrännings-rum endast på kolvens ena sida och med
cylindern öppen utåt el. mot vevrummet. Då
kraven på allt större effekt växte, konstruerade den
tyska firman Gebrüder Körting o. 1900
dubbelverkande gasmotorer, där kolven
erhåller kraftimpuls växelvis på ena och andra
sidan. Gasmotorerna byggas i allm. liggande
och encylindriska, men även stora motorer ha
byggts med två cylindrar efter varandra och
med gemensam kolvstång, s.k. tandemmaskin
för kraftbelopp av upp till 4,000 hkr. —
Tänd-ningen ’ av gas-luftblandningen sker medelst
elektrisk gnista.
2) Förgasarmotorer. Då vid gasmo
torer en brännbar gas tillsamman med luft
direkt insuges och förbrännes i arbetscylindern,
erhålles däremot vid förgasarmotorer den
brännbara gasblandningen genom förgasning
av flytande, lättflyktiga bränslen i den
utanför själva motorn anbragta förgasaren
(kar-buratorn). De lättflyktiga bränslen, som
användes, äro bensin, bensol och motorsprit samt
blandningar av dessa: bentyl och lättbentyl.
Redan några år efter gasmotorns
framträdande gjordes försök att använda bensin som
bränsle i liknande motorer. Den tyske
ingenjören Gottlieb Daimler konstruerade
1883 den första dugliga bensinmotorn och
började samtidigt med tysken K. Benz att bygga
bensinmotordrivna vagnar (se A u t o m o bi 1).
Förgasaren är, som namnet anger, det
karakteristiska för förgasarmotorn. Vid de
första försöken att använda bensin till motordrift
lät man helt enkelt en luftström stryka över el.
bubbla upp genom bensinen, varvid
bensinånga medföljde luften. Dylika y t f ö r ga s
a-r e ha utförts i en mängd olika former, men
alltid har den olägenheten kvarstått, att
bensinens beskaffenhet förändrade sig under
driften. Bensinen är näml, en blandning av
kolväten med olika kokpunkt, vilka således äro
mer el. mindre lättförgasade. De mera
svårför-gasade kolvätena kvarstannade i förgasarkär-
Uppslagsbok. X. _____ 737 ___
24
— 738 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
