FÖRBRÄNNINGSTURBIN vattnet bortför c:a 25 °/o av oljans värme. Man försöker ofta höja den termiska verkningsgraden genom att använda det avgående varma vattnet för uppvärmningsändamål. Förbränningsgaserna användas även för uppvärmning av ångpannor, om sådana äro nödvändiga för särsk. ändamål. E.H-l. Förbränningsturbi'n, kraftmaskin, i vilken förbränningsgasernas energi utnyttjas i turbin-hjul. Den tyske ingenjören Holzwarth är föregångsmannen på detta område. Den första f. byggdes efter hans principer 1906 och var på 50 hkr. Den har efterföljts av så stora enheter som på 5,000 hkr., och f. på upptill 15,000 hkr. ha projekterats. Turbinen, som kan drivas med gas el. råolja, består av en turbin-skiva med två rader aktionsturbinskovlar, monterad på en horisontal axel. Omgivande axeln och sammanbyggda med turbinhuset finnes 8 ä 10 explosionskamrar el. cylindrar, i vilket bränslet förbrinner. Från var och en av dessa utsläppes gasen genom hängande tallriksventi-ler i expansionsmunstycken och påverkar tur-binhjulets skövlar. Kamrarna äro av gjutjärn och försedda med vattenmantlar för kylning. I kamrarnas ändstycken finnas ventiler för införande av bränsle, luft för förbränningen och luft för utblåsning av förbränningsgaserna. Vid turbiner för oljedrift äro bränsleventilerna av liknande konstruktion som vid dieselmotorer. Ventilerna stängas av fjäderkraft och öppnas på hydraulisk väg i serie efter varandra. Efter inträdet i kammaren tändes bränsle-luftbland-ningen medelst tändstift, varvid trycket stegras till 15 å 20 atm. och temp. till o. 1,700°. Genom gastrycket öppnas inloppsventilen till ex-pansionsmunstycket och hålles öppen på hydraulisk väg under hela expansionen av gasen och tills kammaren är renspolad av spolluften. Därefter stänges ventilen, och gas- (olje-) samt luftventilen öppnas för ny laddning. Tiden för ett arbetsförlopp, d.v.s. laddning, förbränning, expansion och utblåsning, är c.-a 2 sek. — Såväl Holtzwarths som andra konstruktörers f. arbeta med betydligt lägre verkningsgrad än gas- och dieselmotorer. De ha därför ej fått stor praktisk användning men äro måhända av betydelse som föregångare på ett helt nytt utvecklingsområde inom kraftmaskintekniken. v.S. Förbud, myndighets befallning el. påbud, att något icke får göras el. ske. Befogenhet att utfärda f. tillkommer i huvudsak administrativa myndigheter, men icke heller dem generellt, utan endast med stöd av i författningarna givna bestämmelser, t.ex. enl. ordnings- och hälsovårdsstadgarna etc. samt inom utsöknings-väsendet. — Jfr Nykterhetsrörelsen. E.K. Förbund. IG. T:s religiösa språk innebär f., hebr. berith, ant. att Jahve pålägger den enskilde el. Israel en förpliktelse el. att han förpliktar sig själv till något el. också inbegriper f. båda dessa moment. I. G. T. intar föreställningen om f. som uttryck för gemenskapen mellan Jahve och israeliterna en central plats. I kulten skapas och förnyas genom f. kommunio-nen mellan gudomen och dess dyrkare, och G. T. är uppfyllt av skildringar om dylika f.-slut, både mytiska (1 Mos. 9) och historiska. Vid ingåendet av f. spelade offret och offermåltiden en huvudroll; genom densamma fingo både guden och adoranterna del av samma liv. Synnerlig vikt lades vid blodet — i blodet var själen; urspr. drack man det, senare bragtes det åtm. i beröring både med guden (över altaret) och menigheten (2 Mos. 24:4 ff., 3 Mos. 8: 23 ff. o. s. v.). Senare kom f. att betyda rent av den judiska religionen (Dan. 11:28, Mal. 3: 1), och i kristen tid började man att skilja mellan det gamla och det nya f., vilket senare förmedlats genom Jesus (1 Kor. 11:25, Hebr. 8:8, 9:15, Gal. 4:24 m. fl.). Jfr Bibel, sp. 960. G.Bsm. Förbundet för kristet samhällsliv grundades 1918 i syfte att låta evangeliets sociala konsekvenser komma till sin rätt mer, än vad den gängse kristendomstypen enl. stiftarnas uppfattning medgivit. Dess uppgift är enl. stadgarna ”att arbeta för tillämpning i samhället av de rättfärdighetens och kärlekens lagar, vilka innehållas i Jesu evang.”. Jämte stadgarna har F. ett program med uttalanden i olika samhällsfrågor, vilka tid efter annan revideras och ej anses i var detalj bindande för medl., utan mera markera idériktningen inom F. En revision av det urspr. programmet företogs 1929. Partipolitisk propaganda är utesluten ur F., som dock ägnar särskild uppmärksamhet åt samhällsfrågor med politisk aktualitet. F. har verkat för den allmänna värnpliktens avskaffande (varom en skrivelse avläts till konungen 1924), uttalat sig i lösdrivarfrågan och ang. ungdomsarbetslösheten och har på begäran av avrustningsavd. inom försvarskommissionen 1931 utarbetat ett utlåtande om ”nationell avrustning ur religiös-etisk synpunkt”. F. utgör ett centrum för det kristligt-sociala intresset såväl inom statskyrkan som inom frikyrkorna; det är anslutet till Internationella försoningsför-bundet (se d. o.). Dess ordf, är sedan dess stiftande Natanael Beskow. F. utger en skriftserie och tidskr. ”Kristet samhällsliv”. S.Th. Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland, med säte i Helsingfors, bildades 1920 ss. en forts, av en 1918 bildad centralkommitté, organ för den efter Finlands självständighet liv - 751 — - 752 —