Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotor - Dieselmotorer - Förbränningsturbin - Förbud - Förbund - Förbundet för kristet samhällsliv - Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSTURBIN
vattnet bortför c:a 25 °/o av oljans värme. Man
försöker ofta höja den termiska
verkningsgraden genom att använda det avgående varma
vattnet för uppvärmningsändamål.
Förbränningsgaserna användas även för uppvärmning
av ångpannor, om sådana äro nödvändiga för
särsk. ändamål. E.H-l.
Förbränningsturbi’n, kraftmaskin, i vilken
förbränningsgasernas energi utnyttjas i
turbin-hjul. Den tyske ingenjören Holzwarth är
föregångsmannen på detta område. Den första
f. byggdes efter hans principer 1906 och var på
50 hkr. Den har efterföljts av så stora enheter
som på 5,000 hkr., och f. på upptill 15,000 hkr.
ha projekterats. Turbinen, som kan
drivas med gas el. råolja, består av en
turbin-skiva med två rader aktionsturbinskovlar,
monterad på en horisontal axel. Omgivande axeln
och sammanbyggda med turbinhuset finnes 8
ä 10 explosionskamrar el. cylindrar, i vilket
bränslet förbrinner. Från var och en av dessa
utsläppes gasen genom hängande
tallriksventi-ler i expansionsmunstycken och påverkar
tur-binhjulets skövlar. Kamrarna äro av gjutjärn
och försedda med vattenmantlar för kylning.
I kamrarnas ändstycken finnas ventiler för
införande av bränsle, luft för förbränningen och
luft för utblåsning av förbränningsgaserna. Vid
turbiner för oljedrift äro bränsleventilerna av
liknande konstruktion som vid dieselmotorer.
Ventilerna stängas av fjäderkraft och öppnas
på hydraulisk väg i serie efter varandra. Efter
inträdet i kammaren tändes
bränsle-luftbland-ningen medelst tändstift, varvid trycket stegras
till 15 å 20 atm. och temp. till o. 1,700°.
Genom gastrycket öppnas inloppsventilen till
ex-pansionsmunstycket och hålles öppen på
hydraulisk väg under hela expansionen av gasen
och tills kammaren är renspolad av spolluften.
Därefter stänges ventilen, och gas- (olje-) samt
luftventilen öppnas för ny laddning. Tiden för
ett arbetsförlopp, d.v.s. laddning, förbränning,
expansion och utblåsning, är c.-a 2 sek. — Såväl
Holtzwarths som andra konstruktörers f. arbeta
med betydligt lägre verkningsgrad än gas- och
dieselmotorer. De ha därför ej fått stor
praktisk användning men äro måhända av betydelse
som föregångare på ett helt nytt
utvecklingsområde inom kraftmaskintekniken. v.S.
Förbud, myndighets befallning el. påbud, att
något icke får göras el. ske. Befogenhet att
utfärda f. tillkommer i huvudsak
administrativa myndigheter, men icke heller dem
generellt, utan endast med stöd av i författningarna
givna bestämmelser, t.ex. enl. ordnings- och
hälsovårdsstadgarna etc. samt inom
utsöknings-väsendet. — Jfr Nykterhetsrörelsen.
E.K.
Förbund. IG. T:s religiösa språk innebär f.,
hebr. berith, ant. att Jahve pålägger den
enskilde el. Israel en förpliktelse el. att han
förpliktar sig själv till något el. också inbegriper
f. båda dessa moment. I. G. T. intar
föreställningen om f. som uttryck för gemenskapen
mellan Jahve och israeliterna en central plats. I
kulten skapas och förnyas genom f.
kommunio-nen mellan gudomen och dess dyrkare, och
G. T. är uppfyllt av skildringar om dylika
f.-slut, både mytiska (1 Mos. 9) och historiska.
Vid ingåendet av f. spelade offret och
offermåltiden en huvudroll; genom densamma fingo
både guden och adoranterna del av samma liv.
Synnerlig vikt lades vid blodet — i blodet var
själen; urspr. drack man det, senare bragtes
det åtm. i beröring både med guden (över
altaret) och menigheten (2 Mos. 24:4 ff., 3 Mos.
8: 23 ff. o. s. v.). Senare kom f. att betyda rent
av den judiska religionen (Dan. 11:28, Mal.
3: 1), och i kristen tid började man att skilja
mellan det gamla och det nya f., vilket senare
förmedlats genom Jesus (1 Kor. 11:25, Hebr.
8:8, 9:15, Gal. 4:24 m. fl.). Jfr Bibel, sp.
960. G.Bsm.
Förbundet för kristet samhällsliv grundades
1918 i syfte att låta evangeliets sociala
konsekvenser komma till sin rätt mer, än vad den
gängse kristendomstypen enl. stiftarnas
uppfattning medgivit. Dess uppgift är enl.
stadgarna ”att arbeta för tillämpning i samhället av
de rättfärdighetens och kärlekens lagar, vilka
innehållas i Jesu evang.”. Jämte stadgarna har
F. ett program med uttalanden i olika
samhällsfrågor, vilka tid efter annan revideras och
ej anses i var detalj bindande för medl., utan
mera markera idériktningen inom F. En
revision av det urspr. programmet företogs 1929.
Partipolitisk propaganda är utesluten ur F.,
som dock ägnar särskild uppmärksamhet åt
samhällsfrågor med politisk aktualitet. F. har
verkat för den allmänna värnpliktens
avskaffande (varom en skrivelse avläts till konungen
1924), uttalat sig i lösdrivarfrågan och ang.
ungdomsarbetslösheten och har på begäran av
avrustningsavd. inom försvarskommissionen
1931 utarbetat ett utlåtande om ”nationell
avrustning ur religiös-etisk synpunkt”. F. utgör
ett centrum för det kristligt-sociala intresset
såväl inom statskyrkan som inom frikyrkorna;
det är anslutet till Internationella
försoningsför-bundet (se d. o.). Dess ordf, är sedan dess
stiftande Natanael Beskow. F. utger en skriftserie
och tidskr. ”Kristet samhällsliv”. S.Th.
Förbundet för svenskt församlingsarbete i
Finland, med säte i Helsingfors, bildades 1920
ss. en forts, av en 1918 bildad centralkommitté,
organ för den efter Finlands självständighet
liv
- 751 —
- 752 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
