Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland - Förbundsakt - Förbundsarken - Förbundsboken - Förbundsdag - Förbundsdomstol - Förbundsförsamling - Förbundskansler - Förbundskansli - Förbundspresident - Förbundsråd - Förbundsstat - Förbundsteologi - Förbyggnad - Förbättringsanstalter - Förbättringsteori - Förbön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBÖN
aktiga svenska kyrkliga samlingsrörelsen. F :s
uppgift är ”att väcka och samla Finlands
luterska sv. befolkning till ett målmedvetet arbete
för en rikare utveckling av församlingslivet och
den kristliga kärleksverksamheten inom
kyrkan”. F. anordnar allmänna sv. kyrkodagar
för landet, församlingsfester i
lokalförsamlingarna och religionspedagogiska kurser för
folkskollärare, söker befordra
lekmannaverksamheten, utger veckotidn. ”Församlingsbladet”,
årsboken ”Svenskt kyrkoliv i Finland” och
religiösa och kyrkliga småskrifter, understöder
teol. studerande, leder det sv. kyrkliga arbetet
i Helsingfors’ förorter o. s. v. G.O.R.
Förbundsakt, se Tyskland, historia.
Förbundsarken, se Ark, sp. 275.
Förbundsboken, den i 2 Mos. 20:22—23:33
bevarade, nu i Elohisten (se d. o.) inramade
lagsamlingen, som enl. 2 Mos. 24 legat till grund
för förbundsslutningen på Sinai. F. är
sammanställd av: 1) mischpätim, som urspr. torde
existerat självständigt, borgerlig straff- och
civilrätt, kodifierad gammal folklig sedvanerätt,
som delvis övertagits från kananéerna och
bevisligen till en del går tillbaka på
gammalbabylonisk (Hammurapi) och hetitisk
lagstiftning; 2) devärlm, förordningar rörande kult
och rit, nära besläktade med den jahvistiska
dekalogen (se d. o.) samt etiska bud.
Misch-pätim, den äldsta borgerliga rättssamlingen i
G. T., är för oss av synnerlig vikt, enär den
tydligt visar inflytandet från främmande
kulturkretsar. De enskilda lagarna äro givetvis
urgamla; lagsamlingen som sådan torde knappt
vara äldre än Salomo. Beräffande F:s egen
ålder variera åsikterna, några datera den ända
ned i den tidigare exilen (se Babyloniska
fång en skapen). G.Bsm.
Förbundsdag, ty Bundestag, se
Bundes-v e r s a m m 1 u n g.
Förbundsdomstol, ty. Bundesschiedsgericht,
se d.o. och Schweiz.
Förbundsförsamling, ty. Bundesversammlung,
se d. o.
Förbundskansler, ty. Bundeskanzler, se d. o
Förbundskansli, ty. Bundeskanzlei, se d. o.
Förbundspresident, ty. Bundespräsident, se
d. o.
Förbundsråd, ty. Bundesrat, se d. o.
Förbundsstat, den vetenskapliga beteckningen
för en sådan stat, som utgör en union av två
el. flera inbördes jämställda, autonoma
delstater, men där statsorganisationens tyngdpunkt
är förlagd till den sålunda bildade högre
enheten, som helt innehar suveräniteten. Ex.
härpå äro Tyska riket, Schweiziska edsförbundet
och U. S. A. — Till skillnad från f. menar man
med statsföbund en sådan
sammanslut
ning av stater, där varje i sammanslutningen
deltagande enskild stat behåller sin suveränitet
och någon högre maktenhet icke genom
sammanslutningen bildas. Ex. på en sådan
stats-förbindelse utgjorde det forna Tyska
förbundet. E.Spr.
Förbundsteologi, se F e d e r a 11 e o 1 o g i.
Förbyggnad kallas alla byggnader av trä,
sten el. järn, som uppföras i gruvor för att
hindra ras. Förstämpling el. stämpling
är en enkel f. av timmerstöttor (props), som
sättes mellan väggar i gruvan. Förtimring
är en f., som åstadkommes genom att bekläda
väggarna i en ort el. ett schakt med ramar av
rundtimmer och kläda dessa med timmer el.
plank. K.A.G.
Förbättringsanstalter, inrättningar, där
brottslig el. vanartad ungdom intages för
uppfostran och förbättring. Staten har 1905
upprättat en uppfostringsanstalt å Bona för gossar
i åldern 15—18 år, om vilka domstol förordnat,
att de i st. f. straff skola insättas i allmän
uppfostringsanstalt. Motsvarande anstalt för flickor
är skyddshemmet å Viebäck. För vanartad
sin-nesslö ungdom finnas två statliga f., å
Salbo-hed för gossar och vid Sofiastiftelsens skolhem
i Vänersborg för flickor. Dessutom finnas
skyddshem, dels för hela riket (t. ex.
åkerbrukskolonien Hall), dels för de flesta
landstingsområden och vissa större städer. Dessa
skyddshem åtnjuta i allm. statsbidrag. I f.
intagna elever erhålla vanlig folkskoleundervis
ning och sysselsättas med och undervisas i
jordbruk, trädgårdsskötsel, ladugårdsarbete,
gossarna dessutom i snickeri, smide, skomakeri,
skrädderi och flickorna i husliga sysslor och
kvinnlig slöjd. E.S-n.
Förbättringsteori. Straffets ändamål var från
början uteslutande vedergällning, så i all äldre
straffrätt, judarnas såväl som forngermanernas.
Sedermera uppkommo andra, nya teorier om
straffet ss. oskadliggörande, förbättrande och
avskräckande. Det förbättrande momentet har
från 1800-talets början blivit kärnan i den
moderna straffverkställigheten. Man söker hos
brottslingen stärka förefintliga samhällsnyttiga
tendenser och försvaga samhällsskadliga;
brister i uppfostran och allmänbildning avhjälpas,
skadliga vanor bortarbetas. Framförallt vänjes
brottslingen vid ett arbetsamt liv, varigenom de
bästa och mest varaktiga resultaten av
förbättring synas ha vunnits. E.S-n.
Förbön är en lika väsentlig del av bön (se
d. o.) över huvud som denna av religionen
själv. Man kan skilja på enskild och liturgiskt
utformad f.; båda slagen finnas även i
primitiv religion. Vad den kristna f. (särsk. i den
senare formen) angår, är den ett uttryck för
— 753 —
— 754 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
