Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Befolkning: - invandring och den vita befolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Antal vita med båda föräldrarna födda i U.S.A. i % av hela vita befolkningen 1920.
Att så få av dem gått till Sydstaterna, beror
närmast därpå, att de här haft negrerna som
konkurrenter på arbetsmarknaden samt att den
ekonomiska utvecklingen här försiggått
relativt långsamt. Klimatet har haft mindre
betydelse, även om Sydstaternas tempererade
fuktvarma klimat i någon mån verkat
avskräckande på särsk. nordeuropéerna. — Det
utländska folkelementet har två centra: ett
tyskt-skandinaviskt, till största delen protestantiskt
men även något katolskt, finner man i Illinois,
Wisconsin, Minnesota, lowa och Nord-Dakota,
samt ett romanskt-slaviskt, resp,
katolskt-judiskt, omkr. Boston, New York och Chicago
el. i allm. i de stora städerna i n. ö. Den
mest homogena och eg. amerikanska och
protestantiska befolkningen finner man — om man
bortser från negrerna, som f. ö. också äro
gammalamerikaner — i Virginia, Nord- och
Syd-Carolina, Kentucky, Tennessee, Georgia,
Alabama, Mississippi, Arkansas och Oklahoma,
där över 90 °/o av de vita ha amerikanska
föräldrar (d. v. s. båda föräldrarna födda i
U.S.A.). Se kartan. Reaktionerna mot de
utländska folkelementen och moderna
tankeströmningar (t. ex. Ku-Klux-Klan,
fundamentalismen) ha i allm. sitt ursprung och centrum
i dessa stater. Tyskarna och skandinaverna
gingo, som tidigare påpekats, i stor
utsträckning ut som farmare, medan irländarna och
framförallt sydeuropéerna, slaverna och
judarna slogo sig ned i städerna. Av U. S. A:s
totala befolkning 1920 kommo endast 51,4 °/o
men av de utlandsfödda 75,4 % på städerna
(med mer än 2,500 inv.). 89 °/o av ryssarna
voro stadsbor, 84 % av polackerna (liksom
ryssarna till största delen judar), 87 °/o av
irländarna, 84 % av italienarna, 76 °/o av
engelsmännen och skottarna, 67 % av tyskarna, 63
% av svenskarna, 53 % av danskarna och
47 °/o av norrmännen.
Som helhet sett äro U. S. A. glest befolkade,
endast 6 inv. pr kvkm., men folktätheten är
— liksom förutsättningarna för näringslivet —
mycket olika inom olika delar av unionen.
Störst är den inom industri- och gruvområdena
i s. New England, Mellanatlantiska och n.ö.
Centralstaterna. Om man drar en linje från
n. ö. hörnet av Massachusetts längs
Mohawk-sänkan och Ontario- och Eriesjön till Port
Huron i Michigan, därifrån över Bay City,
Muskegon och Milwaukee västerut till
Mississippi, söderut till Mississippis och Ohios
sam-manflöde och vidare österut längs Ohio till
Washington, så omsluter denna linje knappt
Vio av U. S. A:s landareal men nära hälften
av befolkningen, el. närmare bestämt, på en
areal av c:a 700,000 kvkm. bodde här 1930
58 mill. människor. Inom Bergsstaterna är
befolkningen huvudsaki. koncentrerad till
gruvfält och konstbevattnade områden samt inom
Stillahavsstaterna till trakterna kring Los
Ange-les, San Francisco, Portland och Seattle I
trakten av Los Angeles bo c:a 45 °/o av
Kali
— 779 —
— 780 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
