FÖRENTA STATERNA Irländska fristaten och de skandinaviska län derna. Tab. 4 visar invandringskvoten för de viktigaste europeiska staterna. Tab. 4. Invandringskvoten för de viktigaste europeiska länderna enl. 1924 och 1929 års kvotalagar. 1924 1929 Danmark........................ 2,789 1,181 Frankrike ..................... 3,954 3,086 Irländska fristaten ........... 28,567 17,853 Italien........................ 3,845 5,802 Nederländerna .... 1,648 3,153 Norge ......................... 6,453 2,377 Polen ......................... 5,982 6 524 Ryssland....................... 2,248 2,784 Schweiz ....................... 2,081 1,707 Storbritannien och Nordirland 34,007 65,721 Sverige ....................... 9,561 3,314 Tjeckoslovakien .............. 3,073 2,874 Tyskland....................... 51,227 25,957 Österrike ................... 785 1,413 Trots de senaste årtiondenas stora syd- och östeuropeiska immigration är dock huvudmassan av U. S. A:s befolkning anglosaxisk germansk med något keltiskt inslag. Man har på grundval av den historiskt kända ökningspro-centen beräknat, att de 3,2 mill. vita, som 1790 bodde i U. S. A. och som till största delen voro engelsmän och skottar, skulle, om ej ut- och invandring existerat, ha förökat sig till c:a 47 mill. 1920. Dessutom har ung. hälften av de 37,7 mill., som 1820—1930 invandrat till U. S. A., kommit från brittiska och germanska länder. Jfr tab. 5. Tab. 5. Invandringen till Förenta staterna från de viktigaste länderna 1820—1930. % av alla Från Antal immigranter 1820-1930 Storbritannien och Irland, 8,799,180 23,3 därav från Irland .......... 4,573,467 12,i Danmark ....................... 332,466 0,9 Frankrike ..................... 582,375 1,5 Grekland ...................... 421,489 l,i Italien ..................... 4,651,195 12,s Norge ......................... 800,115 2,1 Ryssland .................... 3,341,991 8,9 Sverige ..................... 1,213,488 3,2 Tyskland .................... 5,906,701 15,7 Österrike-Ungern ............ 4,132,351 11,o Canada ...................... 2,897,201 7,7 Mexiko ........................ 755,936 2,o Västindien .................... 431,469 l,i Kina .......................... 377,245 l,o Japan ......................... 275,643 0,7 Som framgår av tab. 1, voro 1920 94,8 mill. (89,7 %) av U. S. A:s innebyggare vita. Av dessa 94,8 mill. voro endast 58,4 mill. födda i U. S. A. av amerikanska föräldrar; de återstående 36,6 mill. hade ett direkt el. indirekt främmande ursprung, ty 13,9 mill. (13,2 °/o av hela befolkningen, 14,5 °/o av de vita) voro ut-landsfödda, 15,7 mill. (14,8 resp. 16,6%) voro födda i U. S. A. av utländska föräldrar och 7 mill. av en utlandsfödd far el. mor. Alltså utgjorde de verkliga (”100 procents-”) amerikanerna endast 61 % av den vita och 55 % av den totala befolkningen. Av de utlands-födda härstammade 11,9 mill. från Europa och 1,7 mill. från Amerika, huvudsaki. från Canada (l,i mill.) och Mexiko (486,418). Endast ung. hälften av immigranterna voro från v., n. och mellersta Europa. Syd- och östeuropéer började intaga en dominerande ställning bland de utlandsfödda. Jfr tab. 6. Tab. 6. Utlandsfödda och barn av utländska föräldrar från de viktigaste europeiska länderna 1920. Härkomstländer [-Utlandsfödda-] {+Utlands- födda+} 1920 Födda i F. s. av utlandsfödda föräldrar från samma land Summa England, Skottland och Wales 1,201,142 831,251 2,032,393 Irland 1,164,707 1,966,968 3,131,675 Tyskland 1,915,864 3.397,370 5,313,234 Ryssland 2,020,646 1,671,949 3,692,595 Italien 1,615,180 1,556,065 3,171.245 Sverige 632,656 599,744 1,232,400 Norge 362.051 437,623 799,674 Danmark 191,496 170,702 362,198 En mycket stor del av ryssarna — liksom av polackerna — utgörès av judar, som 1927 räknade 4,228,029 el. 3,6 % av U. S. A:s dåv. befolkning, 118,i mill. Enbart i staden New York bodde s. å. 1,765,000 (29,6 %) judar. Det utlandsfödda folkelementet spelar en mycket olika roll i olika delar av U. S. A (se tab. 7, kol. 5). Starkast företrätt är det i New England, de Mellanatlantiska och n. Centralstaterna. 1920 bodde 13,5 % av de utlandsfödda i New Englandstaterna, 35,6 % i de Mellanatlantiska staterna, 23,2 % i de n. ö.- och 9,9 % i de n.v. Centralstaterna. De s. Atlantiska staterna, s.ö. och s.v. Centralstaterna — med undantag av Texas — uppvisa en mycket ringa procent utlandsfödda, resp. 2,4, 0,5 och 3,s %. Inom Bergs- och Stillahavsstaterna återigen äTb immigranterna ganska talrika: 3,4, resp. 8,i % av den totala utlandsfödda befolkningen. Det är alltså n. ö. U. S. A:s hamnstäder, industri- och gruvcentra samt n. central- och prä-riestaternas bördiga jordbruksområden, som dragit till sig huvudmassan av immigranterna. — 777 — — 778 —