FÖRENTA STATERNA utan med ”Jim” el. ”Joe”, vilken ställning han än må inneha. Vill man vara riktigt artig mot honom, kallar man honom ”professor”. I Sydstaterna och i flera andra stater, dock ej i Nordstaterna, är äktenskap mellan vita och svarta i lag förbjudet. Brott mot lagen är belagt med fängelsestraff el. böter. Även illegitima förbindelser mellan negrer och vita kvinnor söker Ku-Klux-Klan el. någon annan hemlig organisation att förhindra. Emellertid har ända sedan slaveriets tid på illegitim väg en blandras uppstått, som socialt och statistiskt räknas till negrerna. Vanl. räknas även den, som har endast Vs negerblod, som neger. 1920 uppgick antalet mulatter till 2,050,686 el. 15,9 % av hela negerbefolkningen. Den ljusare hudfärgen uppskattas icke så litet av negrerna själva och förekommer mest bland de högre klasserna, bland lärare, präster, advokater o.s.v., samt är vanligare i Virginia och Nord-Carolina än i de sydligaste staterna. 1920 uppgick antalet yrkesräknade negrer (över 10 år) till 4,8 mill., därav voro 45,2% (1910 55,7 %) sysselsatta inom jordbruk med binäringar, skogsbruk och fiske, 22,i % (21,6%) i husligt arbete, på hotell och restauranter, som barbe-rare och frisörer o.d., 18,4% (12,2%) inom industrien, 6,5 % (4,9 %) inom transportväsendet. I Sydstaterna äro över 80 % av negrerna sysselsatta inom jordbruket, framföralt inom bomullsodlingen; i övriga delar av U.S.A. däremot utgöras de huvudsaki. av hotell- och restaurant-personal, uppassare i Pullmanvagnarna, bärare, betjänter, skoputsare, hamn- och vägarbetare, tobaks-, textil-, järn-, slakteri- och gruvarbetare. 1920 voro 926,000 negrer farmare, men endast 218,600 voro ägare av farmer, de övriga arrendatorer. I Mississippi och Syd-Carolina funnos flera svarta än vita farmare. S.å. bodde 66 % av negrerna på landsbygden och 34 % i städerna (med över 2,500 inv.). Motsvarande siffror voro 1900 77,3 och 22,7 samt för 1910 72,6 och 27,4. Alltså har en stor inflyttning av negrer skett från landsbygden till städerna. Under decenniet 1910—20 inflyttade nära 235,000 negrer till städerna i s. Atlantstaterna och nästan lika många till städerna i n.ö. Centralstaterna. Under världskriget och sedan under åren 1922—24 försiggick en stark emigration av negrer från Sydstaterna till övriga delar av U.S.A. 1900 bodde 89,7 % av negrerna i Sydstaterna och 1910 89,ö %, men 1920 hade procenttalet sjunkit till 85,2. Man har beräknat, att 1916—20 och 1922—24 600,000—700,000 negrer utflyttade från Sydstaterna. New Englands och Mellan-atlantiska staternas samt n.ö. Centralstaternas negerbefolkning ökades 1910—20 från 785,000 till 1,2 mill. En minskning av negerbefolkningen uppvisade Mississippi med 74,303, Kentucky med 25,718, Tennessee med 21,330, Louisiana med 13,617, Alabama med 7,230 och Dela-ware med 846. De negrer, som från s. Atlantstaterna emigrerade till n.ö. U.S.A:s storstäder, voro kulturellt sett överlägsna dem, som från Mississippi flyttade över till S :t Louis, Chicago o.a. industristäder i mellersta Västern. Tab. 8 visar negerbefolkningens ökning från 1900 i de städer, som 1920 hade över 25,000 negrer. Tab. 8. ökningen av negerbefolkningen i städer med över 25,000 negrer 1920. Städer Antal negrer Ökning i % 1900 1910 1920 1900-10 1910-20 New York, N. Y 60,666 91,709 152,467 51,2 66,3 Philadelphia, Pa 62,613 84,459 134,229 34,9 58,9 Washington, D. C 86,702 94,446 109,966 8.9 16,4 Chicago, Ill 30,150 44.103 109,458 46,3 148,2 Baltimore, Md 79,258 84,749 108,322 6,9 27,8 New Orleans, La 77,714 89,262 100,930 14,9 13,1 Birmingham, Ala 16,575 52,305 70,230 215,6 34,3 S:t Louis, Mo 35.516 43,960 69,854 23.8 58,9 Atlanta, Ga 35,727 51,902 62,796 45,3 21.0 Memphis, Tenn 49,910 52,441 61,181 5.1 16,7 Richmond, Va 32,230 46,733 54,041 45.0 15.6 Norfolk, Va 20,230 25,039 43,392 23.8 73.3 Jacksonville, Fla 16,236 29,293 41,520 80.4 41,7 Detroit, Mich 4,111 5,741 40,838 39,6 611,3 Louisville, Ky 39,139 40,522 40,087 3,6 -1,1 Savannah, Ga 28,090 33,246 39,179 18,4 17,8 Pittsburgh, Pa 20,355 25,623 37,725 25.9 47,2 Nashville, Tenn 30,044 36.523 35,633 21.6 -2,4 Indianapolis, Ind 15,931 21,816 34,678 59,o Clevelarid, Ohio 5,988 8.448 34,451 41,1 307,8 Houston, Tex 14,608 23,929 33,960 63.8 41,9 Charleston, S. C 31.522 31.056 32,326 — 1,5 4,1 Kansas City, Mo 17,567 23,566 30,719 34.1 30,4 Cincinnati, Ohio 14,482 19,639 30,079 35.6 53,2 Summa 825,364 1,060,510 1,508,061 28,5 42,2 — 785 — — 786 —