Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Befolkning: - negrer - kineser och japaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
De i tab. upptagna 24 städerna rymma 14,4 °/o
av U.S.A:s hela negerbefolkning. Medan denna
i hela unionen ökades med 11,2 °/o 1900—10 och
6,5% 1910—20, uppvisade den i dessa städer
en ökning av 28,5 resp. 42,2 %.
Orsakerna till negrernas emigration norrut
voro flera, men den förnämsta var världskriget,
under vilket invandringen från Europa
minskades betydligt (se diagrammet över
invandringen), samtidigt som industrien i Nordstaterna ut-
vecklades hastigt och skapade en ökad
efterfrågan på arbetsmarknaden. Världskriget
minskade också exporten av bomull till Europa,
varför bomullsodlingen måste något inskränkas.
Samtidigt härjade bomullsviveln som värst på
bomullsfälten, särsk. i ö. Sydstaterna, vilket
förorsakade en övergång till odling av andra
kulturväxter, som emellertid krävde mindre
arbetskraft, samt en förskjutning av bomullsodlingen
västerut, till Texas och Oklahoma, där den
drives mera maskinellt. Utkomstmöjligheterna
minskades alltså för negrerna i Sydstaterna,
men i Mellanatlantiska staterna och n.ö.
Centralstaterna hade de möjligheter att förtjäna 8
-10$ om dagen — arbetslönerna på
planlagerna i Mississippi uppgingo samtidigt till 1—3 $
pr dag. Vidare hoppades negrerna i
Nordstaterna ernå något av de politiska och sociala
rättigheter, som en gång tillerkänts dem av
samma stater. — Nordstaterna ha alltid visat
sig välvilliga mot negrerna, delvis av principiella
skäl, men framförallt därför att de intill
världskriget ej kommit i närmare kontakt med dem.
När nu den stora massimmigrationen av negrer
kom, måste den framkalla en kris. De svarta
slogo sig först ned vid de gator, som redan voro
befolkade med färgade, men de spredo sig snart
till de angränsande kvarteren och trängde ut de
vita. Så blevo hela stadsdelar befolkade med
negrer (se t.ex. Chicago och New York).
Detsamma var förhållandet inom fabrikerna.
När arbetarna återvände efter kriget från
Euro
pa, funno de sina platser upptagna av de svarta
Arbetsgivarna, som i negrerna sågo goda
strejk-brytare, använde dem icke blott till grovarbete
ulan läto dem även få mera kvalificerat arbete.
Arbetarna, särsk. de utlandsfödda, som i
negrerna hade sina farligaste konkurrenter,
svarade med att utesluta de färgade från
fackföreningarna, som emellertid därigenom
försvagades. Spänningen blev 1919 så stark, att den i
Chicago och en del andra städer utlöste sig i
öppen strid mellan de svarta och de vita (jfr
Chicago, sp. 31). I Nordstaterna
tillerkännas negrerna full likställighet med de vita: de
få rösta, ha tillgång till samma skolor och univ.
som de vita o.s.v., men varje social samlevnad
mellan svarta och vita är även här utesluten.
Detta kännes så mycket bittrare här för
negrerna, som många av dem nått god ekonomisk
ställning och samma bildningsgrad som de vita.
De ha sina egna banker, teatrar, skolor, tidn.
och tidskr., bland vilka ”The Crisis” och ”The
Opportunity” böra nämnas. De kunna också
uppvisa flera kända förf, och skriftställare,
Charles Chesnut, Paul Dunbar, Marcus Garvey,
W. E. Burghardt Du Bois, Booker T.
Washington m.fl. Den sistn. grundade en av negrernas
mest kända yrkesskolor, Tuskegee normal and
industrial institute, i Tuskegee, Alabama. Den
hade sin närmaste föregångare och förebild i
den skola, i vilken Washington själv erhållit sin
uppfostran, näml. Hampton normal and
agri-cultural institute i Hampton, Virginia, grundad
av den vite generalen S. C. Armstrong (d. 1893).
Washingtons och Tuskegee-inst:s strävan ha
varit att genom praktisk yrkesutbildning betrygga
och höja negrernas ställning, medan frågan om
deras politiska och sociala jämställdhet med de
vita fått anstå, Denna senare fråga har
emellertid varit huvudpunkten i Du Bois’ energiska
propaganda i ”The Crisis”, som utgives i New
York och är organ för den 1910 bildade
National association for advancement of colored
people. 1917 bildade Garvey Universal negro
improvement association, vars huvudsakliga
mål varit att söka återföra negrerna till Afrika.
Skriv- och läskunnigheten ha ökats betydligt
under de senaste årtiondena. 1900 voro 44,5 %
av negrerna analfabeter, 1920 22,9 %; störst var
antalet i s.ö. Centralstaterna, näml. 27,9 %,
minst i Mellanatlantiska- och Stillahavsstaterna,
5,o resp. 4,o %. Ang. antalet negrer och deras
procentuella andel i U.S.A:s befolkning sedan
1790, se tab. 1.
Kineseroch japaner. Tab. 1 visar, att
kinserna aldrig varit talrika i U.S.A., men trots
detta har intet främmande folk mött så mycken
ovilja där som de. Den kinesiska
immigrationen började med upptäckten av guld i
Kalifor
— 787 —
— 788 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
