Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Befolkning: - svenskarna i U.S.A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
med sammanlagt 8,741. De flesta svenskarna
där äro bosatta i trakten av Seattle, Portland,
San Francisco och Los Angeles. I de 3 staterna
bodde 1920 78,826 svenskar (se tab. 7). Inom
Bergsstaterna äro de huvudsaki. samlade till
konstbevattnade områden och gruvfälten (jfr
sp. 780). Jämnt hälften (316,102) av svenskarna
bodde 1920 i Illinois, Wisconsin och n.v.
Cen-tralstaterna. När den sv. immigrationen
började, utgjorde Green bay—Mississippi ungefärlig
västgräns för mera koloniserat område (jfr
kartan över befolkningens fördelning 1850, sp.
773). V. därom stodo väldiga vidder billigt land
att få. Huvudmassan av de immigranter, som då
voro villiga att åtaga sig pionjärlivets mödor och
ansträngningar, utgjordes av tyskar och
skandinaver. En mycket stor del av n.v.
Centralstaterna, Wisconsin och Illinois ha koloniserats
av dessa folk. Det tyska folkelementet är i
majoritet överallt utom i Nord- och Syd-Dakota,
där norrmännen äro något överlägsna i antal.
Först efter 1900 kommo svenskarna i majoritet
bland de utlandsfödda i Minnesota. Eftersom
Chicago i stor utsträckning var genomgångsort
för de stora immigrantskarorna, stannade
många där. Stadens oerhörda industriella och
kommersiella utveckling har sedan dragit dit
massor av immigranter. Chicago är den stad i
U.S.A., som har den största sv. befolkningen:
1910 63,035, 1920 58,563. I v. Pennsylvanias
och angränsande delars av Ohio och staten
New York gruv- och industriområden bo många
svenskar. Här ligger en av de mest sv. städerna
i U.S.A., Jamestown (se tab. 9). I New York
och dess förstäder i New Jersey samt i de
starkt industrialiserade s. New
England-stater-na bo c:a 115,000 svenskar.
Tab. 9. Städer med mer än 2,500 svenskar 1920.
Städer Antal svenskar 0/0 av hela befolkningen O/o av utlandsfödda
Chicago, Ill 58,563 2,2 7,3
New York, N.Y 33,703 0,6 1,7
Minneapolis, Minn. .. 26,515 7,o 30,0
Boston med förstäder,
Mass c:a 15,000 — —
Seattle, Wash 10,253 3,3 12,7
S:t Paul, Minn 9,912 4,2 19,2
Rockford, Ill 9,265 14,1 53,3
Worcester, Mass 7,751 4,3 14,5
Duluth, Minn 7,455 7,5 24,7
Jamestown, N.Y 6,989 18,0 62,o
San Francisco, Cal. .. 6,468 1,3 4,3
Portland, Ore 5,060 2,o 10,2
Los Angeles, Cal 4,998 0,9 4,1
Denver, Colo 3,953 1,6 10,3
Städer Antal svenskar 0/0 av hela befolkningen O/O av utlandsfödda
Omaha, Nebr . 3,708 1,9 10,4
Moline, Ill . 3,640 11,8 49,2
Providence, R.I 2,709 1,1 3,9
Oakland, Cal . 2,663 1,2 5,3
Detroit, Mich 2,659 0,3 0,9
Philadelphia, Pa. ... . 2,651 0,2 0,7
Spokane, Wash . 2,580 2,5 15,1
J.C.
Bland sv. sammanslutningar i U.S.A. äro de
kyrkliga de äldsta och på det stora hela taget
de mest betydande. Främst märkes
Augustana-synoden (se d.o.), stiftad i Moline, Ill., 1853
under form av en ”konferens”, varefter den
erhöll sitt nuv. namn och full självständighet
27/4 1860. Synoden har sedan dess undergått
en storartad utveckling. I spetsen för
densamma står en president som väljes på synodens
årsmöte i juni varje år. För olika delar av
U.S.A. och Canada ha bildats konferenser,
numera 13 till antalet, som ledas av var sin
president. Synoden äger c:a 1,250 församlingar,
mer än 800 präster, ett medl.-antal på o. 200,000
och tillgångar på mer än 30 mill. $, vidare eget
tryckeri och egen förlagsverksamhet (Augustana
book concern), ett teologiskt seminarium i Rock
island, Ill., ett 10-tal lärov., som underhållas av
resp, konferenser, 10 barnhem, 11
ålderdomshem, 2 diakonisshem, 8 sjukhus, varav ensamt
det i Chicago kostat o. 2 mill. $ att uppföra,
15 emigrant- el. sjömanshem och bidrager till
missionsverksamhet med o. 200,000 $ pr år. —
Sv. missionsförbundet i Amerika bildades 1885
i Chicago och äger nu o. 325 församlingar, över
30,000 medl. och ett egendomsvärde på mer än
5 mill. $, eget läroverk, sjukhus, barnhem m.m.
Sv. baptistsamfundet i Amerika grundades 1852,
har c:a 330 församlingar, 31,000 medl., 2 skolor,
4 ålderdomshem, barnhem, livförsäkringsbolag
och tidn. Den sv. metodistkyrkan i Amerika har
o. 250 församlingar, 230 kyrkor, 21,000 medl.,
2 skolor, 3 ålderdomshem och tillgångar på o.
4 mill. $. Sv. evang. frikyrkan har o. 120
församlingar, 9,000 medl. och tillgångar på o. P/2
mill. S. Till dessa samfund komma de sv.
församlingarna inom Swedenborgskyrkan,
Episko-palkyrkan och Frälsningsarmén. — Utanför
kyrkornas verksamhetskrets ha betydande
organisationer växt upp i syfte att bringa social
hjälp. Den mest betydande är Vasaorden av
Amerika, som i syfte att bringa sjuk- och
begravningshjälp bildades i New Haven, Conn.,
1896. Från att länge ha hållit sig inom de ö.
staterna har den snabbt spritt sig åt v. och
räknar nu inemot 80,000 medl., fördelade på o
— 795 —
— 796 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
