FÖRENTA STATERNA med sammanlagt 8,741. De flesta svenskarna där äro bosatta i trakten av Seattle, Portland, San Francisco och Los Angeles. I de 3 staterna bodde 1920 78,826 svenskar (se tab. 7). Inom Bergsstaterna äro de huvudsaki. samlade till konstbevattnade områden och gruvfälten (jfr sp. 780). Jämnt hälften (316,102) av svenskarna bodde 1920 i Illinois, Wisconsin och n.v. Cen-tralstaterna. När den sv. immigrationen började, utgjorde Green bay—Mississippi ungefärlig västgräns för mera koloniserat område (jfr kartan över befolkningens fördelning 1850, sp. 773). V. därom stodo väldiga vidder billigt land att få. Huvudmassan av de immigranter, som då voro villiga att åtaga sig pionjärlivets mödor och ansträngningar, utgjordes av tyskar och skandinaver. En mycket stor del av n.v. Centralstaterna, Wisconsin och Illinois ha koloniserats av dessa folk. Det tyska folkelementet är i majoritet överallt utom i Nord- och Syd-Dakota, där norrmännen äro något överlägsna i antal. Först efter 1900 kommo svenskarna i majoritet bland de utlandsfödda i Minnesota. Eftersom Chicago i stor utsträckning var genomgångsort för de stora immigrantskarorna, stannade många där. Stadens oerhörda industriella och kommersiella utveckling har sedan dragit dit massor av immigranter. Chicago är den stad i U.S.A., som har den största sv. befolkningen: 1910 63,035, 1920 58,563. I v. Pennsylvanias och angränsande delars av Ohio och staten New York gruv- och industriområden bo många svenskar. Här ligger en av de mest sv. städerna i U.S.A., Jamestown (se tab. 9). I New York och dess förstäder i New Jersey samt i de starkt industrialiserade s. New England-stater-na bo c:a 115,000 svenskar. Tab. 9. Städer med mer än 2,500 svenskar 1920. Städer Antal svenskar 0/0 av hela befolkningen O/o av utlandsfödda Chicago, Ill 58,563 2,2 7,3 New York, N.Y 33,703 0,6 1,7 Minneapolis, Minn. .. 26,515 7,o 30,0 Boston med förstäder, Mass c:a 15,000 — — Seattle, Wash 10,253 3,3 12,7 S:t Paul, Minn 9,912 4,2 19,2 Rockford, Ill 9,265 14,1 53,3 Worcester, Mass 7,751 4,3 14,5 Duluth, Minn 7,455 7,5 24,7 Jamestown, N.Y 6,989 18,0 62,o San Francisco, Cal. .. 6,468 1,3 4,3 Portland, Ore 5,060 2,o 10,2 Los Angeles, Cal 4,998 0,9 4,1 Denver, Colo 3,953 1,6 10,3 Städer Antal svenskar 0/0 av hela befolkningen O/O av utlandsfödda Omaha, Nebr . 3,708 1,9 10,4 Moline, Ill . 3,640 11,8 49,2 Providence, R.I 2,709 1,1 3,9 Oakland, Cal . 2,663 1,2 5,3 Detroit, Mich 2,659 0,3 0,9 Philadelphia, Pa. ... . 2,651 0,2 0,7 Spokane, Wash . 2,580 2,5 15,1 J.C. Bland sv. sammanslutningar i U.S.A. äro de kyrkliga de äldsta och på det stora hela taget de mest betydande. Främst märkes Augustana-synoden (se d.o.), stiftad i Moline, Ill., 1853 under form av en ”konferens”, varefter den erhöll sitt nuv. namn och full självständighet 27/4 1860. Synoden har sedan dess undergått en storartad utveckling. I spetsen för densamma står en president som väljes på synodens årsmöte i juni varje år. För olika delar av U.S.A. och Canada ha bildats konferenser, numera 13 till antalet, som ledas av var sin president. Synoden äger c:a 1,250 församlingar, mer än 800 präster, ett medl.-antal på o. 200,000 och tillgångar på mer än 30 mill. $, vidare eget tryckeri och egen förlagsverksamhet (Augustana book concern), ett teologiskt seminarium i Rock island, Ill., ett 10-tal lärov., som underhållas av resp, konferenser, 10 barnhem, 11 ålderdomshem, 2 diakonisshem, 8 sjukhus, varav ensamt det i Chicago kostat o. 2 mill. $ att uppföra, 15 emigrant- el. sjömanshem och bidrager till missionsverksamhet med o. 200,000 $ pr år. — Sv. missionsförbundet i Amerika bildades 1885 i Chicago och äger nu o. 325 församlingar, över 30,000 medl. och ett egendomsvärde på mer än 5 mill. $, eget läroverk, sjukhus, barnhem m.m. Sv. baptistsamfundet i Amerika grundades 1852, har c:a 330 församlingar, 31,000 medl., 2 skolor, 4 ålderdomshem, barnhem, livförsäkringsbolag och tidn. Den sv. metodistkyrkan i Amerika har o. 250 församlingar, 230 kyrkor, 21,000 medl., 2 skolor, 3 ålderdomshem och tillgångar på o. 4 mill. $. Sv. evang. frikyrkan har o. 120 församlingar, 9,000 medl. och tillgångar på o. P/2 mill. S. Till dessa samfund komma de sv. församlingarna inom Swedenborgskyrkan, Episko-palkyrkan och Frälsningsarmén. — Utanför kyrkornas verksamhetskrets ha betydande organisationer växt upp i syfte att bringa social hjälp. Den mest betydande är Vasaorden av Amerika, som i syfte att bringa sjuk- och begravningshjälp bildades i New Haven, Conn., 1896. Från att länge ha hållit sig inom de ö. staterna har den snabbt spritt sig åt v. och räknar nu inemot 80,000 medl., fördelade på o — 795 — — 796 —