FÖRENTA STATERNA 500 loger och 17 distrikt. Orden äger ett kapital av över 1 mill. $ och ett flertal ordenshus, varav det i New York är det största sv. för-eningshuset utanför Sverige, inköpt för 25,000 $ Vasaorden äger i Sverige 4 loger. I understöd av olika slag har av orden utbetalats mer än 3 mill $. Under det senaste decenniet har Vasaorden alltmer upptagit sv. kulturell verksamhet på sitt program. — Av liknande natur är Vikingaorden, stiftad 1890 och med huvudsaklig spridning i Illinois. Dess medl.-antal är c:a 14,000, logernas o. 60 och tillgångarna o. U2 mill. S, däribland ett ålderdomshem. — Svithiodorden, bildad i Chicago 1880 i form av sjukhjälpsförening, ombildad till orden 1893, har o. 16,000 medl., 70 loger och tillgångar på o. 1 mill. $. — Utom dessa ordnar finnas ett stort antal lokala hjälporganisationer. — Av föreningar med ideell karaktär märkas Sv. historiska sällskapet i Amerika, grundat 1905, med uppgift att bevara och utgiva material belysande för Svenskamerikas historia; Sv. kulturförbundet, grundat 1910 under namn av Föreningen för svenskhetens bevarande i Amerika, dotterorganisation till Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet; American sons and daughters of Sweden, som grundat John Morton memorial building, ett museum till minne av svenskarna i Delaware på 1600-talet, och som förbereder 300-årsfest 1938 med anledning av svenskarnas landstigning i dåv. Nya Sverige; slutl. American institute of Swe-dish arts, literature and Science, sedan 1930, grundande sig på en donation av S. J. Turn-blad, Minneapolis, verkar för sv. kultur i Minnesota. Den första tidn. på sv. språk i U.S.A. var ”Skandinaven”, som 1851 och 1852 utkom i New York. Därpå följde ”Hemlandet, Det Gamla och Det Nya”, grundad 1855 i Galesburg, Ill., under många år ledd av Svenskamerikas främste tidningsman, J. A. Enander, efter dennes död uppgången i ”Svenska amerikanaren”, Chicago. Numera är denna tidn., vars upplaga närmar sig 100,000, den mest spridda bland svenskarna i U.S.A. Liksom övriga sv. tidn. utkommer den blott 1 gång i veckan; alla försök att utgiva en daglig sv. tidn. i U.S.A. ha hittills strandat. Bland övriga större tidn. märkas: ”Svenska tribunen Nyheter”, Chicago, grundad 1876, vars uppl. närmar sig föregåendes, ”Svenska amerikanska posten”, Minneapolis (1885), ”Svea”, Worcester, Mass. (1897), ”Nordstjernan”, New York (1872), ”Augustana”, officiellt sv. organ för Augustanasynoden (1874), och ”Sändebudet”, de sv. metodisternas organ, grundad 1862 och den äldsta nu utkommande sv. tidn. 1932 är antalet organ, avseende sprid ning bland svenskarna i hela U.S.A., 19 och regelbundet utkommande tidn. och tidskr. på sv. språket inemot ett 50-tal, vartill kommer ett stort antal lokala el. tillfälliga församlings- el. föreningsblad, ordenspublikationer m.m. K.A.Hj. Historia. Kolonisationen och kolonialkrigen 1 5 0 0-t a 1 e t—1 7 6 3. De mot Amerika riktade färderna under tiden o. 1500 gingo åt två håll. Mot Central-och Sydamerika sökte sig spanjorer, lockade av hägrande guldrikedomar; de nådde även område, som numera tillhör U.S.A., bl.a. och främst Florida. Någon fast bosättning kom ej omedelbart till stånd. Mot n. lockade omkr. Newfoundland de fiskrika vattnen fiskare särsk. från Frankrike (Bretagne), Amerikas kustland här blev kallat Bretonska kusten. Efter en tid blevo de på pälsbärande villebråd rika skogarna omkring S:t Lawrence ett mål för de ävenledes mestadels franska pälsjägarna. Ät n.v. gingo även de exp., som sökte efter nordvästpassagen. Av betydelse var, att en engelsk exp. under G. Cabot (se denne) därvid kom att fara utmed n. delen av nuv. U.S.A :s kust. Redan från början voro Spanien, Frankrike och England de i Nordamerika intresserade makterna. Det första försöket att inom nuv. U.S.A:s område grunda en koloni gjordes av fransmän i Florida (se d.o.), misslyckades men ledde 1565 till spansk bosättning där. Med S:t Augustines befästningar ss. en första fast stödjepelare utvecklades det spanska väldet i Florida men nådde aldrig verklig betydenhet. — Även i n.v. ut-gingo de första kolonisationsförsöken från Frankrike (fr.o.m. 1540); vid floden S:t John grundades 1604 en koloni; den gick under men erhöll efterföljare, som ledde till fåtalig fransk bosättning i gränslandet mellan nuv. U.S.A. och Canada. Längre åt n. utbredde sig omkr. S:t Lawrence det franska väldet, och de exp., som företogos härifrån, gingo på olika punkter in på nuv. U.S.A:s område, bl.a. i nuv. New York, där omkr. Lake Champlain franska nybyggen växte upp. Längre västerut utbredde missionärer och pälsjägare, det franska väldets pionjärer, Frankrikes intressesfär över land s. om de stora sjöarna. Ett svårt hinder för fransmännens framträngande åt s. var, att de inblandade sig i indianernas strider och därvid togo parti mot irokeserna (se d.o.). Dessa bjödo motstånd och lyckades i förbund med andra europeiska kolonister hindra fransmännen att få i sitt våld New York, som för det franska området erbjöd en naturlig och bekväm utfart till havet. — De nationer, bland vars kolonister irokeserna funno bundsförvanter voro Holland och England. 1614 bildades ett holländskt kompani för kolonisation i Amerika; dess verksamhetsfält blev — 797 — — 798 —