Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Nya Nederländerna (New York), där utmed
kusten och Hudsonfloden holländska nybyggen
och handelsfaktorier grundlagts sedan 1610. I
s. utvidgades Nya Nederländerna främst genom
1655 års erövring av den sv. kolonien vid
Dela-ware (se Nya Sverige).
De första engelska kolonisationsförsöken
ägde rum 1585—86 och 1587. Det land, man tog i
besittning, kallade man Virginia (se d.o.).
Försöken misslyckades och upprepades först under
nästa sekel. Ett handelssällskap,
Virginiakom-paniet, bildades för att kolonisera landet,
erhöll 1606 privilegier och utsände 1607 en exp.,
som s.å. grundade staden Jamestown. Trots
stora svårigheter — anfall från infödingarna,
sjukdomar, brist på livsmedel, inre slitningar —
och en därav betingad fruktansvärd dödlighet
gick kolonien framåt. Bebyggelsen utbredde sig
inåt landet längs med James river, tobaksodling
kunde bedrivas i stor skala och blev landets
huvudnäring; en viss självstyrelse beviljades
1619, och 1624 övertog kronan själv kolonien
(the old dominion).
Fr.o.m. 1620-talet antog den engelska
kolonisationen större proportioner. Förutsättningen
härför är innerst av ekonomisk art samt att
söka främst i Englands betydande
befolknings-och kapitalöverskott. Den religiösa oron i
England har fördenskull ej varit utan betydelse:
under de årtionden 1620—60, vilka voro av
epokbildande betydelse i U.S.A :s kolonisation,
medförde växlingarna i Englands religiösa
strider även växlingar i emigrantströmmens
sammansättning. 1620- och 1630-talen voro hårda
tider för Englands puritaner; i främsta rummet
ur deras led utgingo under denna tid
kolonisterna. Av en slump kommo de första puritanska
invandrarna 1620 att slå sig ned vid Cape Cod
(jfr Pilgrimsfärderna); till landet
häromkring, Nya England, riktades den följ,
puritanska kolonisationen. Landet erhöll tätare
bebyggelse än andra delar av Nordamerika; ss.
ett kulturellt och merkantilt centrum reste sig
där den 1630 grundade staden Boston. Nya
England bestod av ett flertal kolonier, bland
vilka Massachusetts, Rhode island, Connecticut
och New Hampshire blevo bestående. De fingo
en ganska ensartad struktur: handel och
skeppsbyggeri blevo, gynnade av landets läge
och naturatillgångar, viktiga näringar; länge
förblev Nya Englands liv präglat av den
specifikt amerikanska puritanismen.
Inbördeskriget i England och republikens
införande medförde förändring i kolonisationens
karaktär. Väl var bland invandrarna till
Amerika fortfarande samma sociala skikt, varur
invandrarna 1620—40 rekryterats —
bonde-och lägre borgarklassen —, talrikast
represen
terat. Men kolonisterna voro efter 1640 ej
längre främst puritaner. Och med strömmen
följde i inbördeskriget besegrade rojalister.
Denna ström gick främst till Virginia, vars
invånartal 1640—60 mångdubblades och som
genom den rojalistiska immigrationen erhöll
en viss aristokratisk anstrykning. Landets
naturförhållanden gynnade latifundiebildning och
framkallade en utveckling av samfundet i en
annan riktning än i Nya England. Virginia
blev agrariskt och aristokratiskt; negerslaveriet
gjorde här sitt inträde kort efter koloniens
grundläggning. Vid sidan av Virginia bestod
sedan 1630-talet den därmed rätt likartade
kolonien Maryland under lorderna Baltimore (se
d.o.).
Restaurationen medförde intet avbrott i den
engelska kolonisationen av Nordamerika. 1663
grundades Carolina, senare uppdelat i
Nord-och Syd-Carolina, s. därom senast av alla
engelska kolonier 1732 Georgia. Denna, urspr.
en märklig filantropisk och utopisk skapelse
av J. Oglethorpe (se denne), antog snart samma
struktur som Virginia. Syd-Carolina åter, där
risodlingen blev betydelsefull, utvecklades än
mer i aristokratisk riktning. — Vidare
utvidgades under restaurationstiden det engelska väldet
i Amerika med de kolonier, som helt el. delvis
bildades av det på 1660-talet erövrade
nederländska koloniväldet: New York, New Jersey,
Delaware och Pennsylvania. I sistn. koloni,
urspr. avsedd för kväkare, grundades staden
Philadelphia, som raskt växte upp och vid
mitten av 1700-talet var Amerikas största stad.
Genom dessa erövringar och nygrundläggningar
hade det engelska koloniväldet kommit att
utgöra ett sammanhängande landområde från
spanska Florida i s. till franska Canada i n.
Det utgjordes av ett antal i förhållande till
varandra fullt självständiga kolonier utan
gemensamma myndigheter. Om än vissa inst.
funnos i dem alla — en viss lokal självstyrelse
samt en guvernör som högste chef för kolonien
—, hade deras förhållande ej endast socialt
utan även konstitutionellt utvecklats på olika
sätt: det fanns kronkolonier, kolonier, lydande
under handelskompanier, och kolonier,
lydande under engelska privatmän. De försök, som
från moderlandet gjordes att få
styrelseformerna mera enhetliga, ledde till minskning av
privatkoloniernas antal men utplånade ej de
stora olikheterna.
Ung. samtidigt med att det engelska
besitt-ningstagandet av Nordamerikas östkust nådde
sin slutpunkt, blev genom fransmännens
ockupation och kolonisation av Louisiana — landet
omkring Mississippi från de stora sjöarna ned
mot havet — nuv. U.S.A:s område uppdelat,
— 799 —
— 800 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
