Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Författning - Rättskipning - Förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
av de olika poster (senatorskap, domarämbete
o. s. v.), för vilka de äro uppställda som
kandidater. Det är uppenbart, att under sådana
omständigheter partiledningarnas makt kan bli
för stor. En reformrörelse under de senaste
årtiondena har satt som sitt främsta mål
värnandet av den enskilde medborgarens
handlingsfrihet både under valens förberedande stadium
och under själva valakten. I flera stater har
korruption vid valen och inom staternas
folkrepresentation låtit mycket tala om sig. Ett visst
misstroende mot de senare talar ur det faktum,
att folkomröstninginst. fått allt större
utbredning inom unionens delstater. J.E.N.
Rättskipning. Domstolsväsendet är, liksom
lagstiftning och förvaltning, delat på 2 linjer:
delstaternas och unionens, U. S. A:s. Unionen
håller domstolar för beivrande av brott mot
U. S. A. och för avdömande av civila saker, som
av regering el. myndigheter dragas dit el. vilka
härflyta ur U. S. A:s författning, fördrag el.
lagar ang. sjöfart, patent, bank- och
konkursfrågor. Unionens domstolar avdöma också
tvister mellan medborgare i olika delstater el.
mellan sådan medborgare och utlänning. I
samtliga dessa fall måste tvisteföremålets värde
överstiga 3,000 $ utom ränta och kostnader.
Delstaternas domstolar skola avdöma alla andra
civila och kriminella saker samt arvs-,
testa-ments- och äktenskapsskillnadsmål.
Delstatsdomstolarnas avgöranden i vad de beröra
författnings- o. d. frågor granskas av U. S. A:s
högsta domstol. — I delstaterna utgöres den
lägsta domstolen vanl. av fredsdomarna (se d.
o.), men i många städer och orter med talrik
befolkning finnas underdomstolar av skiftande
namn under ordf.-skap av lokala ämbetsmän
och med befogenhet att bestämma om åtal i
brottmål samt avdöma ordnings- och
politiför-seelser. De lägre domstolarna äga ofta
befogenhet att avdöma civila tvister med upp till
300 $ värde samt åtskilliga mindre brott. Led.
i delstatens högsta domstol utses oftast genom
allmänna val men tillsättas stundom av
guvernören med råd och samtycke av delstatens
senat. Vanl. inneha de sin tjänst ett visst antal
år, men i enstaka fall för livstiden, el. så länge
de åtnjuta guvernörens förtroende. Deras
avlöning växlar mellan 5,000 och 22,500 $ årl.
Unionens domstolar bestå av
distriktsdomstolar, tull-, patent- och skattedomstolar, Circuit
appeal- (kringresande över-) domstolar samt U.
S. A:s högsta domstol. Domarne i dessa
domstolar kunna avsättas endast genom ett
rättsligt förfaringssätt, som kallas impeachment
(se nedan). Distriktsdomstolarna, 88 till
antalet, äro de lägsta av unionens
domstolar. De avgöra alla brottmål, som falla
under U. S. A:s lagar, inkl, livssaker. Högsta
domstolen består av en Chief justice samt 8
bi-sittare, utnämnda av presidenten med
unionsse-nätens råd och samtycke. U. S. A. är delat i
10 circuits (kretsar), en för varje domare i
högsta domstolen. I varje krets finnes en
appelldomstol (överrätt el. hovrätt), till vilken målen
dragas från de lägre domstolarna. Ifrån
appelldomstolen får klagas i högsta domstolen.
Domarna i denna avlönas med 20,000 S årl.
F. ö. må nämnas, att det engelska systemet med
jury i brottmål vunnit insteg i landet. E.K.
Förvaltning. I överensstämmelse med den
maktdelningsteori, som behärskar U. S. A:s
författning, är presidenten ej blott formellt chef
för unionens exekutivmakt utan den verklige
ledaren av denna. Hans närmaste medhjälpare
äro cheferna för de 10 dep.: utrikes-, finans-,
krigs-, justitie-, post-, marin-, inrikes-,
jordbruks-, handels- och arbetsdep. Tillsammans
bilda dessa dep.-chefer ett kabinett, med vilket
presidenten rådför sig, när viktigare problem
kräva gemensamma överläggningar under
statschefens ordförandeskap. Ministrarna äro att
betrakta som presidentens förtroendemän, icke
kongressens. Det är presidenten, som utåt bär
ansvaret för regeringens handlingar. Han kan
för vissa grövre brott anklagas av
representanthuset och dömas av senaten (med presidenten
i högsta domstolen som ordf.), varvid för
fällande dom fordras 2/s majoritet. Endast en gång
har dylikt åtal mot president förekommit (med
friande resultat). Nämnda rättsliga
förfaringssätt (impeachment) kan även användas mot
vanliga ämbetsmän.
Enl. unionsförfattningen skall presidenten vid
tillsättandet av vissa befattningshavare i
unionens tjänst inhämta senatens råd och samtycke.
Detta gäller främst alla högre tjänster men även
åtskilliga lägre. Beträffande de senare har
emellertid kongressen rätt att genom lag överlåta
tillsättningen åt presidenten allena, åt
dep.-cheferna el. åt domstolarna, vilket i stor
utsträckning skett. Presidenten anses ha obegränsad
rätt att avskeda ämbets- och tjänstemän, men
ej domare. Det i U. S. A:s historia så
beryktade spoiZs-systemet (se d.o.), enl. vilket det vid
ett presidentval segrande partiet betraktade
unionens ämbeten som ett ”byte” (spoil),
lämpligt att fördela bland de segrande
partitrupperna, har trängts tillbaka mer och mer
Emellertid tillsättas fortfarande en mängd
poster efter politiska grunder. Detta gäller särsk.
dem, som presidenten har att tillsätta med
senatens bifall. Beträffande de högsta av dessa
har presidenten praktiskt taget full
självständighet vid utnämningen. I fråga om andra är det
i själva verket senatorerna från den stat, där
— 823 —
— 824 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
