- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 10. Françon - Gaugamela /
831-832

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Finanser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRENTA STATERNA ningen och består av spanings- och ballongförband. — 2) Naval bureau of aeronautics, marinens flygvapen, är underställt The chief of naval operations och ingår som en del av flottan samt står under befäl av en amirals-person. V? 1932 skall antalet flygplan (spanings-, jakt-, bomb- och torpel-) uppgå till 1,000 jämte ett antal luftskepp. Personalstyrkan var V7 1930 o. 800 officerare och 12,000 man. 3 st. hangarfartyg finnas, vilka vardera kunna medtaga 80—90 flygplan. — 3) Det civila flygväsendet, Air mail service, lyder inom handelsdep. under Chambre of commerce for aeronautics och handhar luftpostbefordran samt åtnjuter stadsunderstöd. Vid krigstill-fälle utgör detta dep. en viktig reserv av personal och material. — 4) National advisory committee of aeronautics (N. A. C. A.) tillkom genom en kongressakt 1915 ss. en fristående organisation. Dess uppgift är att vetenskapligt studera till flygningen hörande problem samt verkställa praktiska undersökningar och experiment för materielens utveckling. Medl.-antalet är 12, bestående av representanter från lant- och sjöförsvarsdep. samt cheferna för en del vetenskapliga och tekniska inst. Ett antal luftvärnsformationer finnas, vilka äro underställda kust- och fältart. F.Az. Vapen och flagga. Vapnet utgöres av en fritt svävande, guldbeväpnad, brun örn, be- lagd med en sköld med blå chef och nedre fält i silver, belagt med 6 röda stolpar. I näbbet har örnen ett gyllene språkband med inskripten E pluribus unum och håller i h. klon en lagergren, i den v. 13 pilar med uddar i guld. Ovan örnen 13 stjärnor i silver å blått fält fält, omgiven av en vit molnkrans Vapnet stadfästes 1782. — Flaggan (the starspangled banner, stars and stripes) har 13 horisontala band, omväxlande i rött och vitt med det översta och nedersta röda. I övre, inre hörnet blå rektangel, belagd med 48 vita stjärnor, ordnade i 6 rader med 8 i varje. I den äldsta flaggan (stadfäst 1777) funnos endast 13 stjärnor, motsvarande antalet av de ursprungliga staterna. Antalet stjärnor har sedan ökats i samband med nya staters anslutning till unionen. N.L.R. Mått. Det engelska mått- och viktsystemet är ännu gällande i Ü. S. A. (se Storbritannien). Metersystemet är dock tillåtet sedan 1865. Avvikande från de eng. enheterna äro bushel = den gamla eng. Winchester bushel, även kallad American bushel = 35,238 1., gallon = 3,785 1., cental i st. f. hundredweight = 100 Ibs = 45,359 kg., short ton = 20 centals = 2,000 Ibs = 907,2 kg. N.L.R. Mynt. Ett fåtal präglingar under det engelska väldet och efter 1776 ett antal cents, till större delen slagna för de olika delstaterna, voro U. S. A:s enda mynt före lagen av 2A 1792, på vilken U. S. A:s myntsystem ännu är grundat. Den viktigaste förändringen är införandet av guldmyntfot 1900. Myntenhet är 1 dollar (S) = 100 cents = 3,7315 kr. Numera myntas i guld 20, 10 (eagle), 5 och 2V2, i silver 1 (värdemynt), V2 och 1/t $, och 10 cents (dime), i kopparnickel 5 och i koppar 1 cent. Tidigare ha även präglats i guld 3 och 1 $, i silver den s. k. trade-dollar (se d. o.) samt 20, 5 och 3 cents, i nickel 3 och i koppar 2 och V2 cent. Myntverkstäder finnas numera i Philadelphia, Denver och San Francisco. Se även Cent, Dime, Dollar, Eagle. N.L.R. Finanser. Budgeten för 1929/30 slutade på en summa av 4,2 milliarder $ i inkomster och 4 milliarder i utgifter, däri då ej inräknade postverket, som i regel ung. balanserar, samt lån el. låneamorteringar. Den viktigaste inkomstkällan var inkomstskatten, 2,4 milliarder. Tullarna voro upptagna till 587 mill. och diverse skatter till 628 mill. Av utgifterna föllo 659 mill. på räntor å statsskulden. Armé och flotta drogo tillsammans 828 mill. och krigs-pensioner 447 mill. Till särskild amorteringsfond avsattes 388 mill. Jordbruksdep. upptog 178 mill. jämte 150 mill. till prisregleringsfond. För 1931/32 beräknades i inkomster 4,i milliarder med ett budgetöverskott av 30 mill. Inkomstskatten upptogs till 2,3 milliarder ocb tullar till 610 mill. — I själva verket ha emellertid de sista årens budgeter lämnat mycket betydande underskott. Tillsammans beräknar man ett underskott på ung. 5 milliarder för — 831 — — 832 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 17 15:13:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-10/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free