FÖRENTA STATERNA att ombildningen av statsbanker till nationalbanker skulle bli livlig, men trots att man sökt underlätta en sådan övergång, var det endast ett fåtal äldre banker, som gingo över i den nya formen. Man vidtog då (1865) den radikala utvägen att pålägga statsbankernas sedelutgivning en skatt av 10 %, vilket i praktiken betydde, att deras sedelutgivning omöjliggjordes. Detta gav visserligen ökad fart åt grundandet av nationalbanker, men då dessa banker voro förbjudna att arbeta med filialer och då dessutom deras bestämmelser om minimikapital hindrade dem att på mindre platser upprätta banker av denna typ, ha statsbanker-na kunnat väl hävda sin ställning. — En 3:e grupp bland affärsbankerna bilda de s. k. trust companies. Dessa bolag ha först småningom fått karaktär av verkliga banker och voro ur-spr. rena förvaltningsföretag för förmögenheter och arvsobjekt, tillhöriga privata personer. De blevo föremål för allmänt förtroende och började snart en ständigt växande utlåningsrö-relse, särsk. på hypotekskreditens område. När sedan förvaltningsuppdragen från allmänhetens sidan även utökades med vanlig inlåning, var de facto steget tager till fullst. bankrörelse och underströks ännu mer genom den emissi-onsverksamhet i värdepapper, som ävenledes bedrevs. Utvecklingen gick följaktligen i den riktningen, att trust companies ställdes under en lagstiftning, liknande den, som gällde för statsbankerna, med krav på hållande av kassareserver, minimikapital o. d. Gränserna mellan de tre affärsbankstyperna ha under de senaste åren alltmer utjämnats, och även nationalbankerna bedriva nu livlig trust-verksamhet. — 1913 genomfördes den stora bankreform varigenom U. S. A. tillfördes 12 centralbanker, de s. k. federal reserve banks (se d. o.). Härmed bragtes den länge eftersträvade kontrollen över landets penningmarknad till en lösning. — De senare årtiondena ha för det amerikanska bankväsendet medfört en oerhörd kraftkoncentration, trots att the unit system med sitt förbud för filialer utanför det till huvudkontoret hörande området, alltjämt är rådande. Detta har icke hindrat, att sammanslagningar mellan större inst. på samma plats kommit till stånd, och som resultat härav ha flera enorma bankföretag vuxit fram, av vilka de främsta sakna motstycke i något annat land. Störst bland dessa var 1931 Chase national bank med egna medel på 290 mill. $. Närmast följde National city bank of New York och Guaranty trust Co. (se d. o.). Det samlade bankväsendet räknade 30/ö 1931 21,903 inst., av vilka 6,800 voro nationalbanker. Depressionsåren 1931 och 1932 ha medfört hårda prövningar för de amerikans ka bankerna, och antalet bankföretag, som 1931 måste avveckla sin rörelse, uppgick till ej mindre än 2,100. — S p a r k a s s e v ä se n d e t i U. S. A. är bland de äldsta i världen, och redan 1816 grundades den första sparbanken. Sedan 1834 är en gemensam lagstiftning gällande. Sparbankerna äro ant. aktiebanker el. ömsesidiga företag. Noggranna bestämmelser finnas för de inlånade medlens placering. Sparkasse-rörelsen har under de senare årtiondena nått en storartad utveckling. I början av 1914 utgjorde inlåningen å sparkassa hos samtliga bankinrättningar i U. S. A. 8,800 mill. $ men hade vid ingången av 1930 vuxit till 95,730 mill. K.W-B. Jordbruk. Under de första 50 åren efter frihetskriget erövrade de amerikanska farmarna det väldiga skogsområdet mellan Appalacherna och Mississippi, och under det följ, halva århundradet lades prärien under kultur. Unions-regeringen uppmätte och utstyckade jorden, som tilldelades var och en, som var villig att odla upp den, först mot en mycket billig penning, sedan — efter homestead-lagens tillkomst 1862 — så gott som gratis. Det lätta förvärvandet av en ansenlig jordlott (upp till 160 acres = 64,7 har) drev nybyggarna framåt, men eftersom tillräcklig arbetskraft saknades för uppodling av de stora landarealerna, blev arbetskraften dyr, och farmarna tvingades ganska tidigt att använda arbetsbesparande jordbruksmaskiner, som också i mängd uppfunnos vid denna tid. En nödvändig förutsättning för jordbrukets utveckling är emellertid, att det finns avsättningsmöjligheter för jordbruksprodukterna. Inom skogsområdet ö. om Mississippi främjades den agrikulturella utvecklingen genom anläggningar av kanaler och vägar; på prärien var det särsk. järnvägarna, som skapade de nödvändiga samfärdsmedlen för jordbruket. V. om ung. 100° v. Igd är klimatet i allm. för torrt, för att åkerbruk med framgång skall kunna drivas där på vanligt sätt. Dryfar-ming (se d.o.) och konstbevattning ha måst tillgripas. Dryfarming-metoden uppfanns i Nebraska, och för konstbevattningens utveckling i U.S.A. har grundandet av mormonkolonien vid Stora Saltsjön 1847 varit epokgörande. Från 1902 har unionen genom U.S. Reklamation service genomfört flera stora konstbevattningsföre-tag i de v. staterna. 1850 var 15,6 °/o av U.S.A :s landareal indragen under jordbruket, var farmland (land in farms), men endast 6,o °/o av landarealen var mer el. mindre uppodlad (improved). Motsvarande siffror för 1920 voro 50,2 % och 26,4 °/o. Nedanstående tab. visar ökningen av den odlade jorden (improved land) från 1850 till 1920. — 835 — — 836 —