Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Bankväsen - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
att ombildningen av statsbanker till
nationalbanker skulle bli livlig, men trots att man sökt
underlätta en sådan övergång, var det endast
ett fåtal äldre banker, som gingo över i den
nya formen. Man vidtog då (1865) den
radikala utvägen att pålägga statsbankernas
sedelutgivning en skatt av 10 %, vilket i praktiken
betydde, att deras sedelutgivning
omöjliggjordes. Detta gav visserligen ökad fart åt
grundandet av nationalbanker, men då dessa
banker voro förbjudna att arbeta med filialer och
då dessutom deras bestämmelser om
minimikapital hindrade dem att på mindre platser
upprätta banker av denna typ, ha
statsbanker-na kunnat väl hävda sin ställning. — En 3:e
grupp bland affärsbankerna bilda de s. k. trust
companies. Dessa bolag ha först småningom
fått karaktär av verkliga banker och voro
ur-spr. rena förvaltningsföretag för
förmögenheter och arvsobjekt, tillhöriga privata personer.
De blevo föremål för allmänt förtroende och
började snart en ständigt växande
utlåningsrö-relse, särsk. på hypotekskreditens område. När
sedan förvaltningsuppdragen från allmänhetens
sidan även utökades med vanlig inlåning, var
de facto steget tager till fullst. bankrörelse
och underströks ännu mer genom den
emissi-onsverksamhet i värdepapper, som ävenledes
bedrevs. Utvecklingen gick följaktligen i den
riktningen, att trust companies ställdes under
en lagstiftning, liknande den, som gällde för
statsbankerna, med krav på hållande av
kassareserver, minimikapital o. d. Gränserna mellan
de tre affärsbankstyperna ha under de senaste
åren alltmer utjämnats, och även
nationalbankerna bedriva nu livlig trust-verksamhet. —
1913 genomfördes den stora bankreform
varigenom U. S. A. tillfördes 12 centralbanker, de
s. k. federal reserve banks (se d. o.). Härmed
bragtes den länge eftersträvade kontrollen över
landets penningmarknad till en lösning. — De
senare årtiondena ha för det amerikanska
bankväsendet medfört en oerhörd
kraftkoncentration, trots att the unit system med sitt
förbud för filialer utanför det till
huvudkontoret hörande området, alltjämt är rådande.
Detta har icke hindrat, att sammanslagningar
mellan större inst. på samma plats kommit till
stånd, och som resultat härav ha flera enorma
bankföretag vuxit fram, av vilka de främsta
sakna motstycke i något annat land. Störst bland
dessa var 1931 Chase national bank med egna
medel på 290 mill. $. Närmast följde National
city bank of New York och Guaranty trust
Co. (se d. o.). Det samlade bankväsendet
räknade 30/ö 1931 21,903 inst., av vilka 6,800 voro
nationalbanker. Depressionsåren 1931 och 1932
ha medfört hårda prövningar för de
amerikans
ka bankerna, och antalet bankföretag, som 1931
måste avveckla sin rörelse, uppgick till ej
mindre än 2,100. — S p a r k a s s e v ä se n d e t i
U. S. A. är bland de äldsta i världen, och redan
1816 grundades den första sparbanken. Sedan
1834 är en gemensam lagstiftning gällande.
Sparbankerna äro ant. aktiebanker el.
ömsesidiga företag. Noggranna bestämmelser finnas
för de inlånade medlens placering.
Sparkasse-rörelsen har under de senare årtiondena nått
en storartad utveckling. I början av 1914
utgjorde inlåningen å sparkassa hos samtliga
bankinrättningar i U. S. A. 8,800 mill. $ men
hade vid ingången av 1930 vuxit till 95,730
mill. K.W-B.
Jordbruk. Under de första 50 åren efter
frihetskriget erövrade de amerikanska farmarna
det väldiga skogsområdet mellan Appalacherna
och Mississippi, och under det följ, halva
århundradet lades prärien under kultur.
Unions-regeringen uppmätte och utstyckade jorden,
som tilldelades var och en, som var villig att
odla upp den, först mot en mycket billig
penning, sedan — efter homestead-lagens tillkomst
1862 — så gott som gratis. Det lätta
förvärvandet av en ansenlig jordlott (upp till 160 acres =
64,7 har) drev nybyggarna framåt, men
eftersom tillräcklig arbetskraft saknades för
uppodling av de stora landarealerna, blev
arbetskraften dyr, och farmarna tvingades ganska
tidigt att använda arbetsbesparande
jordbruksmaskiner, som också i mängd uppfunnos vid
denna tid. En nödvändig förutsättning för
jordbrukets utveckling är emellertid, att det
finns avsättningsmöjligheter för
jordbruksprodukterna. Inom skogsområdet ö. om
Mississippi främjades den agrikulturella utvecklingen
genom anläggningar av kanaler och vägar; på
prärien var det särsk. järnvägarna, som
skapade de nödvändiga samfärdsmedlen för
jordbruket. V. om ung. 100° v. Igd är klimatet i
allm. för torrt, för att åkerbruk med framgång
skall kunna drivas där på vanligt sätt.
Dryfar-ming (se d.o.) och konstbevattning ha måst
tillgripas. Dryfarming-metoden uppfanns i
Nebraska, och för konstbevattningens utveckling i
U.S.A. har grundandet av mormonkolonien vid
Stora Saltsjön 1847 varit epokgörande. Från
1902 har unionen genom U.S. Reklamation
service genomfört flera stora
konstbevattningsföre-tag i de v. staterna.
1850 var 15,6 °/o av U.S.A :s landareal indragen
under jordbruket, var farmland (land in farms),
men endast 6,o °/o av landarealen var mer el.
mindre uppodlad (improved). Motsvarande
siffror för 1920 voro 50,2 % och 26,4 °/o.
Nedanstående tab. visar ökningen av den odlade
jorden (improved land) från 1850 till 1920.
— 835 —
— 836 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
