Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
1926 till 79,230 kvkm. 1926 kom 22% av den
konstbevattnade arealen på Kalifornien, 19 %
på Colorado, 13 % på Idaho, 9 % på Montana,
7 % på Utah, 7 % på Wyoming och 5 % på
Oregon; på dessa 7 stater tillsammans 82 %. I
Nevada är 94 % av den odlade jorden
konstbe-vattnad, i Utah 80, i Arizona 66, i Wyoming
57, i Idaho 55, i Colorado 43, i Kalifornien 36
och i New Mexiko 31 %. Större delen av den
konstbevattnade jorden användes för odling av
vete och majs, foderväxter, särsk. alfalfa,
vanlig frukt och sydfrukter samt trädgårdsväxter.
Klimatet är mycket olika inom olika delar av
U.S.A.: längst i n. kalltempererat, i s.
subtropiskt, i sydligaste Florida t.o.m. tropiskt. Även
i fråga om nederbörden äro skillnaderna
mellan olika delar av unionen mycket stora. Som
följd av de klimatiska olikheterna kunna inom
U.S.A. odlas de flesta växter, som äro
nödvändiga i ett modernt samhälle’. Nedanstående tab.
visar de viktigaste kulturväxternas areal och
skörd 1929.
Tab. 12. Åkerjordens användning och skörd i U.S.A. 1929.
Skörd
V ä x t s 1 a g Areal i kvkm. i
1000-tal ton i ”/o av Pr världspro- har duktionen i dt
Majs . 398,010 68,578 61 17,2
Vete . 248,730 22,023 20 9,9
Havre . 162,770 17,829 25 10,9
Korn 52,880 6,595 15 13,9
Råg 13,480 1,065 2 8,2
Potatis 13,510 9,772 6 76,8
Sockerbetor . .. 2,780 6,639 11 241,9
Ris 3,610 821 — 22,3
Bomull . 185,310 3,215 56 1,7
Tobak 8,240 681 — 8,4
Majs (amerik. corn) odlas inom alla staterna
men mest inom det s.k. majsbältet, trakten s.
om de stora sjöarna och kring nedre Missouri.
I Ohio, Indiana, Illinois, lowa, Missouri och
Nebraska var 1919 över 30 % av den besådda
arealen odlad med majs, i lowa ända till 44,i%.
Dessa 6 stater producerade s.å. tillsammans
54% av U.S.A:s hela majsproduktion. Här
finnas i hög grad de klimatiska förutsättningarna
för majsodling (jfr Majs), och de glaciala
bildningarna här utgöra en mycket god
jordmån. Eftersom majsen ger en rikare
avkastning än något annat sädesslag både i kvantitet
och värde, torde majsbältet vara ett av världens
mest produktiva jordbruksområden.
Majsbältet är också centrum för U.S.A:s
boskapsskötsel: inom de nämnda 6 staterna funnos 1919 45%
av svin- och 25 % av nötkreaturstocken.
Nästan all majsen förbrukas inom U.S.A.: 1924—
29 understeg exporten i medeltal 1 % av hela
produktionen. En stor del av majsen användes
för pressfoderberedning. Den skördas då i
allm. i mjölkmognadsstadiet, skäres till
hackelse och inblåses i silos, där den efter en tids
jäsning ger ett utmärkt pressfoder (ensilage),
som i U.S.A., där odling av foderrotfrukter har
mycket liten utbredning, har mycket stor
betydelse; det utgör inom mejeridistrikten vanligen
huvudfodret för kreaturen under hela vintern
och stundom även under sommaren. Vid
nästan varje farm finnas en el. flera silos. Även
andra växter, ss. klöver, lucern, solros,
användas för pressfoderberedning, fastän i betydligt
mindre omfattning än majs.
Vetet trivs bäst, där nederbörden ej är för
hög (under 750 mm.) och där en fuktig
gro-nings- och växttid följes av en torr
mognads-och skördeperiod men där temp. under de 2
månaderna närmast före skörden ej är för hög
(under 20°) samt där jordmånen är lerig men
ej för tung. Dessa klimatiska och
agrogeolo-giska förutsättningar förefinnas särsk. på
prä-rierna, men eftersom vetet är den viktigaste
brödsäden i U.S.A., odlas det överallt inom
tätbefolkade områden. 1919 skördades 78 % av
U.S.A:s hela veteproduktion inom Ohio,
Indiana, Illinois, de n.v. Centralstaterna, Oklahoma,
Texas och Washington; inom Kansas, som är
den största veteproducerande staten, 15,7 %. I
Minnesota, Syd- och Nord-Dakota och Montana
odlas huvudsaki. vårvete. 1919 utgjordes 96 %
av Minnesotas, 99,7 % av Nord-Dakotas, 94 %
av Syd-Dakotas och 64 % av Montanas
veteskörd av vårvete. De stora centra för
vetetransporten, -magasineringen och -handeln äro
Duluth, Minneapolis, Milwaukee, Chicago,
Kansas city och S:t Louis. En stor del av vetet
exporteras, vissa år över % av hela skörden.
Exporten varierar emellertid mycket från år
till år. 1927 uppgick den med vetemjölet
inberäknat till 6,i mill. ton (24,8 % av hela
veteproduktionen), 1930 till 3,9 mill. ton (17,4%).
De största exporthamnarna för vete äro New
York, Philadelphia, Baltimore, Newport News,
New Orleans, Houston och Galveston.
Råg odlas huvudsaki. i Nord- och
Syd-Dako-ta, Minnesota, Wisconsin och Michigan, i
Nord-Dakota 21 %, i Michigan 16 %, i Minnesota
11% av hela produktionen 1919; korn till
största delen inom torra områden, i Nord- och
Syd-Dakota (9,9, resp. 10,5%), Minnesota (12,2
%), Wisconsin (10%), Kansas (6,8%) och
Kalifornien (17,9%). Havre odlas överallt i U.S.
A. men särsk. inom majsbältet med lowa (17,7
%) och Illinois (12,2%) som centra. I n.ö.
Minnesota, Wisconsin, Michigan, New England- och
Mellanatlantiska staterna samt angränsande
delar av Ohio och Väst-Virginia, där vallen
upp
— 839 —
— 840 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
