- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 10. Françon - Gaugamela /
839-840

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Jordbruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRENTA STATERNA 1926 till 79,230 kvkm. 1926 kom 22% av den konstbevattnade arealen på Kalifornien, 19 % på Colorado, 13 % på Idaho, 9 % på Montana, 7 % på Utah, 7 % på Wyoming och 5 % på Oregon; på dessa 7 stater tillsammans 82 %. I Nevada är 94 % av den odlade jorden konstbe-vattnad, i Utah 80, i Arizona 66, i Wyoming 57, i Idaho 55, i Colorado 43, i Kalifornien 36 och i New Mexiko 31 %. Större delen av den konstbevattnade jorden användes för odling av vete och majs, foderväxter, särsk. alfalfa, vanlig frukt och sydfrukter samt trädgårdsväxter. Klimatet är mycket olika inom olika delar av U.S.A.: längst i n. kalltempererat, i s. subtropiskt, i sydligaste Florida t.o.m. tropiskt. Även i fråga om nederbörden äro skillnaderna mellan olika delar av unionen mycket stora. Som följd av de klimatiska olikheterna kunna inom U.S.A. odlas de flesta växter, som äro nödvändiga i ett modernt samhälle'. Nedanstående tab. visar de viktigaste kulturväxternas areal och skörd 1929. Tab. 12. Åkerjordens användning och skörd i U.S.A. 1929. Skörd V ä x t s 1 a g Areal i kvkm. i 1000-tal ton i ”/o av Pr världspro- har duktionen i dt Majs . 398,010 68,578 61 17,2 Vete . 248,730 22,023 20 9,9 Havre . 162,770 17,829 25 10,9 Korn 52,880 6,595 15 13,9 Råg 13,480 1,065 2 8,2 Potatis 13,510 9,772 6 76,8 Sockerbetor . .. 2,780 6,639 11 241,9 Ris 3,610 821 — 22,3 Bomull . 185,310 3,215 56 1,7 Tobak 8,240 681 — 8,4 Majs (amerik. corn) odlas inom alla staterna men mest inom det s.k. majsbältet, trakten s. om de stora sjöarna och kring nedre Missouri. I Ohio, Indiana, Illinois, lowa, Missouri och Nebraska var 1919 över 30 % av den besådda arealen odlad med majs, i lowa ända till 44,i%. Dessa 6 stater producerade s.å. tillsammans 54% av U.S.A:s hela majsproduktion. Här finnas i hög grad de klimatiska förutsättningarna för majsodling (jfr Majs), och de glaciala bildningarna här utgöra en mycket god jordmån. Eftersom majsen ger en rikare avkastning än något annat sädesslag både i kvantitet och värde, torde majsbältet vara ett av världens mest produktiva jordbruksområden. Majsbältet är också centrum för U.S.A:s boskapsskötsel: inom de nämnda 6 staterna funnos 1919 45% av svin- och 25 % av nötkreaturstocken. Nästan all majsen förbrukas inom U.S.A.: 1924— 29 understeg exporten i medeltal 1 % av hela produktionen. En stor del av majsen användes för pressfoderberedning. Den skördas då i allm. i mjölkmognadsstadiet, skäres till hackelse och inblåses i silos, där den efter en tids jäsning ger ett utmärkt pressfoder (ensilage), som i U.S.A., där odling av foderrotfrukter har mycket liten utbredning, har mycket stor betydelse; det utgör inom mejeridistrikten vanligen huvudfodret för kreaturen under hela vintern och stundom även under sommaren. Vid nästan varje farm finnas en el. flera silos. Även andra växter, ss. klöver, lucern, solros, användas för pressfoderberedning, fastän i betydligt mindre omfattning än majs. Vetet trivs bäst, där nederbörden ej är för hög (under 750 mm.) och där en fuktig gro-nings- och växttid följes av en torr mognads-och skördeperiod men där temp. under de 2 månaderna närmast före skörden ej är för hög (under 20°) samt där jordmånen är lerig men ej för tung. Dessa klimatiska och agrogeolo-giska förutsättningar förefinnas särsk. på prä-rierna, men eftersom vetet är den viktigaste brödsäden i U.S.A., odlas det överallt inom tätbefolkade områden. 1919 skördades 78 % av U.S.A:s hela veteproduktion inom Ohio, Indiana, Illinois, de n.v. Centralstaterna, Oklahoma, Texas och Washington; inom Kansas, som är den största veteproducerande staten, 15,7 %. I Minnesota, Syd- och Nord-Dakota och Montana odlas huvudsaki. vårvete. 1919 utgjordes 96 % av Minnesotas, 99,7 % av Nord-Dakotas, 94 % av Syd-Dakotas och 64 % av Montanas veteskörd av vårvete. De stora centra för vetetransporten, -magasineringen och -handeln äro Duluth, Minneapolis, Milwaukee, Chicago, Kansas city och S:t Louis. En stor del av vetet exporteras, vissa år över % av hela skörden. Exporten varierar emellertid mycket från år till år. 1927 uppgick den med vetemjölet inberäknat till 6,i mill. ton (24,8 % av hela veteproduktionen), 1930 till 3,9 mill. ton (17,4%). De största exporthamnarna för vete äro New York, Philadelphia, Baltimore, Newport News, New Orleans, Houston och Galveston. Råg odlas huvudsaki. i Nord- och Syd-Dako-ta, Minnesota, Wisconsin och Michigan, i Nord-Dakota 21 %, i Michigan 16 %, i Minnesota 11% av hela produktionen 1919; korn till största delen inom torra områden, i Nord- och Syd-Dakota (9,9, resp. 10,5%), Minnesota (12,2 %), Wisconsin (10%), Kansas (6,8%) och Kalifornien (17,9%). Havre odlas överallt i U.S. A. men särsk. inom majsbältet med lowa (17,7 %) och Illinois (12,2%) som centra. I n.ö. Minnesota, Wisconsin, Michigan, New England- och Mellanatlantiska staterna samt angränsande delar av Ohio och Väst-Virginia, där vallen upp — 839 — — 840 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 17 15:13:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-10/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free