FÖRENTA STATERNA tager ungefär hälften av åkerarealen, är havren det förnämsta sädesslaget. Denna vall- och havreregion omfattar jämte angränsande delar av majsbältet U.S.A:s viktigaste mejeridistrikt. Hälften av U.S.A:s mjölkboskap finnes inom denna region. New York och Wisconsin äro de ledande staterna i fråga om mejeriprodukter. Av sockerbetorna producerades 1919 27,7 % i Colorado, 17,i % i Michigan, 15,5 % i Utah, ll,i°/o i Kalifornien. 1879 producerades 70,3% av hela ris skörden i Nord- och Syd-Ca-rolina, 1919 endast 0,5 %. Risodlingen har flyttats till s.v. Centralstaterna och Kalifornien. 1919 kommo 45,3% av risproduktionen på Louisiana, 19,2% på Arkansas, 15,o % på Texas, 19,6 % på Kalifornien. 1913 exporterade U.S.A. endast 5,4 % av rågskörden, 1920 77,5 %, 1927 43,3 %, 1929 6,2 %. De båda sistn. åren uppgick exporten till 913,000, resp. 6,758 ton. Världskriget och förhållandena i Ryssland ha huvudsaki. varit orsaken till ökningen och minskningen av exporten. Av korn exporterades 1927 0,8 (15%), 1928 l,i (17%), 1929 0,6 mill. ton (8% av skörden). Exporten av havre är obetydlig, men av risskörden exporterades 1929 ung. hälften. Tobaks växten är inhemsk i Amerika och odlades av indianerna före européernas koloniserande av U.S.A. särsk. i de ö. staterna. Tobaksodlingen överfördes av spanjorerna till Europa, men det var i England, som röktobak först fick någon större användning; därifrån spred sig sedan tobaksbruket snabbt över hela Europa. I Virginia och de andra s. kolonialstaterna fick tobaksodlingen redan tidigt en stor omfattning, och tobaken blev snart en av de viktigaste exportvarorna. 1618 utskeppades 9,000 kg. tobak, 1695 9,000 ton. Tobaksodlingen har varit i oavbruten stegring: 1890 skördades 235,000, 1929 681,000 ton. 1919 producerades 36,9 % av skörden i Kentucky, 20,4 % i Nord-Carolina, 8,2 % i Tennessee, 7,5 % i Virginia, 5,2% i Syd-Carolina, 4,7% i Ohio, 4,i % i Pennsylvania, 3,8 % i Wisconsin, 3,i % i Connecticut. Exporten uppgick 1929 till 272,000 ton, 40 % av produktionen. Sydfrukts odlingen är nästan helt och hållet begränsad till Florida och Kalifornien. Utbredningen av och förskjutningarna inom bomulls odlingen framgår av nedanst. tab. Tab. 13. Bomullsodlingen i de viktigaste bom-ullsproducerande staterna 1879 och 1929. Produktion „ 1879 1929 Stater j i000_ j o/o av j 1000- i 0/0 av tal hela pro- tal hela pro-balar1) duktionen balar duktionen Nord-Carolina .. 390 6,8 747 5,o Syd-Carolina . .. 523 9,i 830 5,6 Produktion 1879 1929 Stater i 1000- i °/o av i 1000- i O/o av tal hela pro- tal hela pro-balar *) duktionen balar duktionen Georgia ....... 814 14,2 1,343 9,i Tennessee ..... 331 5,7 515 3,5 Alabama ....... 700 12,2 1,342 9,i Mississippi .... 963 16,7 1,915 12,» Arkansas ...... 608 10,6 1,435 9,7 Louisiana ..... 509 8,8 809 5,5 Oklahoma...... 17 0,3 1,143 7,7 Texas ......... 805 14,o 3,940 26,6 !) 1 bomullsbal = 500 pounds = 226,795 kg, Exporten av bomull var ung. densamma 1909 —13 och 1924—29, i medeltal 8,5 mill. balar el. c:a 2 mill. ton. Däremot har skörden ökat från i medeltal 13 mill. balar 1909—13 till 15,3 mill. 1924—29. Under den förra perioden exporterades 68 % av hela bomullsskörden, under den senare 56 %. Den inhemska förbrukningen har alltså ökats sedan tiden före världskriget och gjorde det särsk. under detsamma. De största exporthamnarna för bomull äro Houston, Galveston, New Orleans och Savannah. Bomullsfälten ha varit utsatta för stora skadegörelser genom bomullsviveln. Den började härja i s.ö. hörnet av Texas 1892 och har sedan spritt sig över hela bom-ullsbältet. I Sea Island-bomullsdistriktet i Georgia och Florida uppgick skörden 1916 till 117,000 balar, 1920 till knappt 2,000. 1921 beräknades % av skörden bli förstörd av bomullsviveln. Genom förbättrade brukningsmetoder har man lyckats till en viss grad skydda sig mot skadedjuret. Bomullsviveln tål ej kalla vintrar och torra vårar, därför äro Texas och Oklahoma mindre utsatta för härjningar än de östligare bomullsstaterna. Detta är en av orsakerna till bomullsodlingens förskjutning åt v. Jfr sp. 787. Om de klimatiska förutsättningarna för bomullsodlingen se Bomull. Av U.S.A:s yrkesräknade personer (över 10 år) 1920 voro 10,953,158 el. 26,s % sysselsatta inom jordbruket med binäringar; av dessa voro 4,917,386 födda i U.S.A., 581,068 utlandsfödda vita, 949,889 negrer och andra färgade. Antalet farmer var s.å. 6,448,502; 23,8% hade en areal av 20—50 acres, 22,»% 50—100, 22,5% 100— 175 acres. Större delen av farmerna skötes av farmaren själv och hans familj. Lejd arbetskraft användes i allm. endast under arbets-bråda tider. Den stora användningen av maskinell drift inom jordbruket, vilken framtvingats genom de höga arbetslönerna, möjlig-göres dels genom de extensiva brukningsmetoder, som ännu äro rådande i stor utsträckning i U.S.A., dels genom de goda väderleksförhållandena vid skörden. — 841 — — 842 —