Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Kraft- och mineraltillgångar - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
långt borta och att alltså frakterna bli för dyra
samt att efterfrågan på järn och stål är relativt
liten inom de agrariska Sydstaterna. I
Alabama brötos 1929 6,5 mill. ton järnmalm, 8,5 °/o
av U.S.A:s hela järnmalmsproduktion.
Järnindustrien inom det s.k.
Bethlehem-di-striktet i ö. Pennsylvania, New Jersey och
Ma-ryland byggde ursprungligen på träkol och
antracitförekomsterna i n.ö. Pennsylvania samt
lokala järnmalmsfyndigheter. Nu erhålles kol
från v. Pennsylvania, Väst-Virginia och
Virginia, järnmalm från Lake Superior-distriktet,
n. New York och lokala järngruvor men även
genom import, huvudsaki. från Cuba. Även
Sverige, Spanien, n. Afrika m.fl. länder
exportera järn hit. Härifrån utgår en stor
järnexport till Stillahavsstaterna.
Kopparproduktionen har under de
sista 35—40 åren mer än 5-dubblats, vilket
sammanhänger med den elektriska industriens stora
behov av denna metall. Ända sedan 1890 ha
U.S.A. lämnat mer än hälften av hela världens
kopparproduktion. 1845 började de rika
kop-parfyndigheterna på Keweenawhalvön i n.v.
Michigan, vid Lake Superior, att bearbetas.
Dessa fyndigheter lämnade det mesta av U.S.A :s
kopparproduktion fram till 1887, då de som
kopparproducenter överträffades av
koppargruvorna i Butte, Montana, som i sin tur sedan
efterträddes av Bisbee-gruvorna i Arizona som
U.S.A:s och världens förnämsta
kopparproducent. Bland andra stora koppargruvor böra
nämnas Bingham i Utah, Globe-Miami i
Arizona och Ely i Nevada. F.n. finnas i U.S.A. 31
gruvor, som lämna mer än 225 ton koppar årl.
1929 producerade U.S.A. 1 mill. ton koppar;
därav kommo 908,500 ton från landets egna
gruvor. 1927 producerade Arizona 309,000 ton
(40 % av U.S.A:s hela produktion), Utah 121,000
(16%), Montana 102,000 (13°/o), Michigan
89,000 (12%), Nevada 54,000 (7’/o) och New
Mexico 36,000 (5 °/o) ton koppar. De flesta
stora gruvorna ha egna smältverk, men det
mesta av kopparn raffineras i New Jersey och
i trakten av Baltimore. N.ö. U.S.A. och Europa
förbruka huvudparten av den amerikanska
kopparn. Raffinaderier ha anlagts i Montana
och vid Puget sound på gr. av den ökade
kopparmarknaden i v. U.S.A. och på Japan.
Bly och zink förekomma ofta tillsammans
(se kartan). 1927 producerades i U.S.A. 635,650
ton bly. 190,840 ton (30 %) kommo från
Missouri, 140,790 (22 %) från Utah, 136,640 (21 %)
från Idaho, 59,680 (9 °/o) från New Mexico,
33,600 (5 %) från Colorado. De största
blygruvorna ligga vid Coeur d’Alene i Idaho och i
Missouri. Leadville i Colorado var tidigare den
största blyproducenten. Zinkproduktionen
uppgick 1927 till 537,519 ton. Det mesta (56 %
1927) av zinken kommer från
Tri-state-distrik-tet, d.v.s. området omkr. den punkt, där
Oklahoma, Kansas och Missouri stöta ihop.
Oklahoma producerade 1927 186,980, Kansas 99,270,
Missouri 16,780 ton zink. Närmast efter Kansas
följa som zinkproducenter New Jersey
(gruvorna vid Franklin och Sterling) med 86,810
ton, Montana (Butte) med 72,690, Utah (Tintic,
Park city, Bingham) med 44,990, Colorado
(Leadville) med 23,460 ton, vidare Wisconsin,
New Mexico och Idaho (Coeur d’Alene).
Guld och silver förekomma i U.S.A. dels
tillsammans med andra metaller, dels i
kvartsgångar, dels i sand- och grusavlagringar, s.k.
placers. Placerguld förekommer särsk. i
Kalifornien, som är U.S.A :s största guldproducent
med 12,720 kg. 1929, varav ungefär hälften
placerguld. Den andra hälften kommer från
Mo-ther Lode- och Grass Valley-distrikten, där
guldet förekommer i kvartsgångar. U.S.A:s största
guldgruva är Homestake-gruvan vid Lead i
Black Hills, Syd-Dakota. Denna stat
producerade 1929 9,715 kg. guld. Närmast följa som
guldproducenter Utah med 7,380 kg., Colorado
(Cripple creek) med 6,850, Arizona med 6,565
och Nevada (Jarbridge, Goldfield) med 4,940 kg.
— 1929 producerade Utah 555 ton silver,
Montana 392, Idaho 297, Arizona 244, Nevada 148,
Colorado 137 ton.
1920 voro 1,090,223 el. 2,6% av U.S.A :s
yrkes-räknade personer sysselsatta inom bergsbruket;
av dessa voro 377,138 (34,6%) utlandsfödda
och 73,229 (6,7 %) negrer. J.C.
Industri. Den industriella utvecklingen i U.S.
A. tog riktig fart först efter inbördeskriget.
Råmaterial fanns i överflöd, invandringsströmmen
från Europa tillförde relativt billig och ofta
fackutbildad arbetskraft, höga tullmurar
skyddade industrien mot europeisk konkurrens,
folkmängden ökades starkt och därmed den
inhemska marknaden för industrivaror av alla slag.
I slutet av 1800-talet hade industrien vuxit så
starkt, att behovet av utländska marknader
gjorde sig gällande. Redan före världskriget
översteg exportvärdet på industrivaror exportvärdet
på jordbruksprodukter, som tidigare varit
dominerande. Om förhållandet nu se tab. 20. Efter
som de flesta för industrien nödvändiga
råvarorna (med undantag av kautschuk o.a.
tropiska varor) finnas inom landet, är den
amerikanska industrien präglad av stor mångsidighet.
Den bearbetar huvudsaki. inhemska råvaror och
tillfredsställer i första hand det egna landets
behov, även om den numera avsätter en stor del
av sina produkter på utländska marknader. De
olika industrigrenarnas storlek är därför
väsent
— 853 —
— 854 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
