Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Kraft- och mineraltillgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
1900 1910 1928
Ohio ................. 22,363 9,916 7,015
Illinois .................. — 33,143 6,462
Väst-Virginia ........ 16,196 11,753 5,661
New York .............. 1,301 1,054 2,603
’) 1 barrel om 42 gallons = 158,984 1.
Vattenkraft. Den första industriella
utvecklingen i U.S.A. var nära förbunden med
utnyttjandet av vattenkraften. New
England-staternas rikedom på denna energikälla var en
av de faktorer, som redan från början gav
dessa stater en ledande ställning inom industrien.
Med industriens, transport- och
belysningsvä-sendenas utveckling följde ett ökat behov av
vattenkraft. Den utbyggda vattenkraften
uppgick 1870 till l,i mill., 1930 till 13,8 mill. hkr.
Den beräknade effekten vid lågvattenstånd
uppgives till 28 mill. hkr. Den utbyggda
vattenkraften fördelade sig 1930 på de olika
geografiska områdena sålunda: New
Englandsta-terna 1,6 mill., Mellanatlantiska staterna 2,i
mill. (därav i New York 1,8 mill.), n.ö.
Centralstaterna l,i mill. (Michigan 0,4, Wisconsin 0,5
mill.), n.v. Centralstaterna 0,6 mill. (Minnesota
0,s), s. Atlantiska staterna 2,7 mill., s.ö.
Centralstaterna 1,2 mill., s.v. Centralstaterna 49,000,
Bergstaterna 1,2 mill. (Montana 0,42, Idaho 0,36,
Arizona 0,i, Utah 0,2) och Stillahavsstaterna
3,4 mill. (Kalifornien 2,3 mill. hkr.). Det mesta
av den ännu ej utnyttjade vattenkraften finns
inom Washington, Kalifornien, New York och
Oregon i nu nämnd ordning.
Järn. Ännu omkring 1880 försiggick den
största järnmalmsbrytningen i Pennsylvania i
närheten av kolgruvorna. Senare blevo
malmlagren i New York mest utnyttjade. Nu äro de
största och ojämförligen viktigaste malmfälten
belägna kring Lake Superior (övre sjön) i
Minnesota, Michigan och Wisconsin och kallas
med ett gemensamt namn för Lake Superior-
distriktet. Inom detta distrikt bröts 1929 83 %
av U.S.Aüs hela järnmalmproduktion. De
viktigaste järnmalmsfälten här äro: Marquette,
Me-nominee och Gogebic i Michigan, Vermillion,
Mesabi och Cuyuna i Minnesota. Mesabifältet
är det största: från det kommer över hälften
av U.S.A:s hela järnmalmsproduktion, 1927 53
°/o. Fältet började att bearbetas 1892.
Produktionen fördelade sig 1929 på de tre staterna
sålunda: Minnesota 46,5 mill. ton, Michigan 15,7
mill. och Wisconsin 1,6 mill. ton. Den malm,
som brytes inom Lake Superior-distriktet,
ut-göres huvudsaki. av hematit. De viktigaste
malmkvaliteterna innehålla över 50 °/o järn.
Malmlagren täckas endast av lösa jordlager av
ringa mäktighet, och malmerna äro till
utseendet helt olika övriga amerikanska och
även europeiska malmer. De utgöras av
mer el. mindre anrikade vittringsprodukter,
härstammande från fattigare malmer, och äro
till sin konsistens så lösa, att de kunna brytas
med tillhjälp endast av grävskopor.
Gruvorna äro öppna, och lastningen sker direkt från
grävskoporna i järnvägsvagnarna. Det mesta
av malmen fraktas över de Stora sjöarna till
hamnarna vid Eriesjön (jfr d.o.) för att sedan
smältas ned inom koldistrikten i Pennsylvania,
Ohio och Väst-Virginia. Dessa koldistrikt äro
U.S.A:s största järnindustriområden. En
betydande del går till järnindustridistriktet vid
Michigansjöns sydända, Gary-distriktet. Här
finnas viserligen icke de för järnmalmens
ned-smältning . lämpliga kokskolen men däremot
stora avsättningsmöjligheter för de färdiga
produkterna. Malmångarna taga kol som
åter-frakt, och på gr. härav har vid
utskeppnings-hamnarna vid Lake Superior börjat utveckla
sig en ganska betydande järnindustri (jfr D
u-luth). De näst Lake Superior-malmerna
viktigaste förekomsterna äro belägna inom
Bir-mingham-distriktet i Alabama.
Malmerna utgöras där till
största delen av hematit, men
även förekomster av limonit
finnas. De största gruvorna äro
belägna omedelbart intill
Birmingham och Bessemer. Trots
att Birmingham-distriktets
järn- och stålindustri bygger på
lokala malm- och koltillgångar
och kan tillverka järn och stål
billigare än annorstädes i
U.S.A., har den dock ej kommit
att intaga någon dominerande
ställning inom den
amerikanska järnindustrien. Detta
beror på att de stora
konsumtionsområdena i n. ligga för
— 851 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
