Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Industri - Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
äro närmast att söka i det förhållandet, att där
en industri en gång fått fast fot, där stannar
den kvar, även sedan de naturliga
förutsättningarna till stor del bortfallit, samt däri att här
finnas större avsättningsmöjligheter för de
färdiga produkterna än i Sydstaterna, där råvaran
produceras och där det finns riklig tillgång på
både vattenkraft och kol samt billig arbetskraft,
näml, negrerna, och bomullsindustrien fordrar
billig arbetskraft mer än de flesta industrier.
Numera regleras temp. och luftfuktighet i
bomullsfabrikerna på artificiell väg, men för
tillverkningen av finare bomullsvaror har
klimatet fortfarande en viss betydelse. Dylika
varor tillverkas också i större utsträckning i New
England- och Mellanatlantiska staterna än i
Sydstaterna. Dessa senare förbruka emellertid
numera mera bomull än övriga U.S.A. Sedan
slutet av 1890-talet har bomullsindustrien varit
i stark utveckling i Sydstaterna, där som nämnt
de största naturliga förutsättningarna för
densamma numera existera. F.n. torde ung. hälften
av U.S.A:s bomullsfabriker ligga i Nord- och
Syd-Carolina samt Georgia och Alabama. 1919
kom 14,5 % av bomullsindustriens
produktionsvärde på Nord-Carolina, 10,4% på
Syd-Carolina, 8,8 % på Georgia och 3,6 % på Alabama,
tillsammans 37,3 %. Bomullsindustrien
sysselsatte 1927 476,596 personer, och värdet av dess
produkter uppgick till 1,567 mill. S- —
Trävaruindustriens fördelning framgår av
kartan vid sp. 844. Pappersmasse- och
pappersindustrien är huvudsaki.
lokaliserad till Maine (11,9% av produktionsvärdet
1919), Massachusetts (11,i%), New York
(16,4%), Pennsylvania (8,3%), Ohio (7%),
Michigan (8,4%) och Wisconsin (10,2%). I
dessa stater lågo 1919 65 % av alla
pappersmasse- och pappersbruk, och på dem kom nära
% av hela värdet på produkterna. De olika
järn- och stålindustridistrikten ha
omtalats på sp. 851 ff. U.S.A:s produktion av
tackjärn uppgick 1929 till 43,5 mill. ton (44 %
av världsproduktionen), av stål till 56,5 mill.
ton (47%). På Ohio, Väst-Virginia och v.
Pennsylvania kommer c:a 60% av U.S.A:s
tackjärns- och något mera av stålproduktionen.
Större delen av återstoden kommer på Gary-,
Bethlehem-, Birmingham-distrikten i nu nämnd
ordning. Eftersom en mycket stor del av de
viktigaste järnvägslinjerna sammanlöpa i
Chicago (se d.o., sp. 26), är det naturligt, att denna
stad har den största tillverkningen av
lokomotiv och järnvägsvagnar. Denna industri hade
tidigare sitt huvudsäte i Detroit. När den
flyttades därifrån till Chicago, efterträddes den av
automobilindustrien (jfr Detroit,
sp. 193). 1929 tillverkades i U.S.A. 5,4 mill. bilar
(85 % av världsproduktionen) till ett
sammanlagt värde av 3,577 mill. $. — Av de inom
industrien anställda voro 1919 46,9 %
utlands-födda och 18,4 % negrer. J.C.
Handel. Under de första 75 åren av
1800-talet var U.S.A :s import större än exporten.
Efter 1876 har förhållandet varit omvänt. 1789
uppgick sammanlagda värdet av export och
import till 42 mill. S, 1850 till 330, 1900 till
2,307, 1913 till 4,277 och 1929 till 9,665 mill. $.
Ökningen av utrikeshandeln återspeglar landets
oerhörda ekonomiska expansion, och
världskriget gav U.S.A. en chans, som utnyttjades både
på handelns och sjöfartens område. Före
världskriget voro U.S.A. i fråga om
utrikeshandel underlägsna både Tyskland och England
men överträffas nu endast obetydligt av sistn.
land; värdet av Storbritanniens utrikeshandel
uppgick 1929 till 10,039 mill. $.
1860 utgjorde råvarorna 72 % av hela expor-
Tab. 19. Viktigare länder, till vilka U.S.A. exportera och fiån vilka de importera varor 1929.
Export till Import från
Värde Värde
Länder i °lo av i mill. $ i hela
ex-porten Länder mill. $ i °/o av hela
importen
— 857 —
— 858 —
Canada ......................... 948,5 17,6
Storbritannien ................. 848,o 15,8
Tyskland ....................... 410,3 7,6
Frankrike .................... 265,e 4,9
Japan .......................... 259,1 4,8
Argentina....................... 210,3 3,9
Italien ...................... 154,o 2,9
Australien ................... 150,i 2,8
Mexiko ....................... 134,o 2,5
Cuba ........................... 128,9 2,4
Nederländerna .................. 128,3 2,4
Kina ........................... 124,3 2,3
Belgien ........................ 114,8 2,1
Brasilien ....................... 108,8 2,o
Canada .......................... 504,3 11,7
Japan ........................... 431,9 10,1
Storbritannien .................. 329,8 7,7
Tyskland ........................ 254,7 5,9
Britt. Malacka .................. 239,2 5,6
Brasilien ...................... 207,7 4,8
Cuba ............................ 207,4 4,8
Frankrike ....................... 171,5 4,o
Kina ............................ 166,2 3,9
Britt. Indien ................... 149,3 3,5
Filippinerna .................... 125,8 2,9
Mexiko ......................... 117,7 I 2,7
Argentina ....................... 117,6 2,7
Italien ......................... 117,1 j 2,7
Colombia ........................ 103,5 | 2,4
Chile ........................... 102,0 2,4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
