Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Handel - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Tab. 20. De viktigaste varuslagen i U.S.A:s handelsomsättning 1928/29.
Export Import
Värde Värde
V aruslag i
1,000-tal $ i °/o av hela
exporten V aruslag i
1,000-tal $ i °lo av hela
importen
Hela exporten 5,373.144 100 Hela importen 4.291.866 100
Bomull 868.218 16,2 Råsilke 387,609 9,0
Automobiler och bildelar .... 590,678 11,0 Kaffe 308,268 7,2
Maskiner 562,737 10,5 Kautschuk 231,058 5,4
Elektriska maskiner 102,846 1,9 Rörsocker 212,611 5,0
Jordbruksmaskiner 134,727 2,6 Papper 157,776 3,7
Petroleum och produkter därav 544,085 10,1 Petroleum och produkter därav 141,660 3,3
Raffinerade oljor 483,846 9,0 Koppar och produkter därav . 133,189 3,1
Spannmål och produkter därav 330,895 6,2 Hudar och skinn (ej pälsverk) 131,781 3,1
Vete och vetemjöl 197.314 3,7 Pälsverk .... 128,469 3,0
Järn och stål 199,558 3,7 Vegetabiliska oljor och fett .. 103,212 2,4
Koppar och produkter därav .. 183,021 3,4 Jute och produkter därav .... 100,866 2,4
Frukt och nötter 150,875 2,8 Tenn 93,229 2,2
Tobak 148,115 2,8 Pappersmassa 87,906 2,0
Bomullsvaror (även garn m.m.) 142,233 2,6 Frukt (bananer m.m.) 87,591 2,o
Animala oljor och fett 120,830 2.3 Ull 86,520 2,o
Trävaror, sågade 109,699 2,0 Trävaror 82,489 1,9
Kol och koks 104,120 1,9 Yllevaror (även garn m.m.) .. 80,069 1,9
Järn- och stålvaror 88,768 1,7 Gödningsämnen 75,877 1,8
Kemikalier 77,806 1,4 Bomullsvaror (även garn m.m.) 71,583 1,7
Gummi och produkter därav .. 75,835 1,4 Bomull 56,437 1,3
ten, 1929 endast 29,6 %, vilket visar den starka
industrialisering U.S.A. varit underkastad
under de sista 60—70 åren. Industriartiklarna
(hel- och halvfabrikat) utgjorde 1929 61,s% av
hela exporten, livsmedeln 15,2%. 1870
utgjorde råvarorna 25,2 % av hela importen, 1929
47,9 %. Eftersom Europa* huvudsaki. har
industriprodukter att exportera, måste som följd
av dessa förändringar i U.S.A:s utrikeshandel
handelsutbytet mellan Europa och U.S.A.
minskas, ej absolut men relativt. Europas andel i
U.S.A:s import har sjunkit från 53,i % 1900
och 48,2% 1913 till 30,s % 1929. Motsvarande
siffror för exporten äro 70,4, 59,i och 44,7 %.
Tab. 19 visar, vilka länder som nu ha den
största andelen i U.S.A:s utrikeshandel, och tab.
20 de viktigaste varuslag, som U.S.A. exportera
och importera. Sveriges export till och import
från U.S.A. uppgick till 53,o, resp. 58,7 mill. $.
Hela den med fartyg exporterade
varumängden uppgick 1929 till 58,4 mill. ton; därav
utskeppades över New York 17,3%, Los Angeles
10,5, New Orleans 7,i, Houston 6,2, San
Francisco 4,3, Galveston 3,3, Toledo 3,2, Norfolk 2,9,
Philadelphia 2,8, Baltimore 2,5, Portland 2,4 %.
Den med fartyg importerade varumängden
uppgick till 51,8 mill. ton; därav infördes över
New York 28,3%, Baltimore 11,2, Philadelphia
8,7, New Orleans 8,1, Buffalo 4,8, Boston 4,7,
San Francisco 2,3%.
Kommunikationer. Flodtrafik och ka
n a 1 e r. Under 1700-talet och första hälften
av 1800-talet voro floderna, de stora sjöarna
och kanaler de viktigaste samfärdsellederna,
särsk. sedan hjulångarna kommit till
använd
ning, på Hudsonfloden 1807, Ohio och
Mississippi 1811. Längden av de segelbara floderna
uppgår till c:a 42,500 km.; därav komma på
Mississippis flodsystem 22,500 km. och 8,500
km. på de övriga floder som mynna i
Mexikanska bukten och Atlanten. Redan tidigt gingo
strävandena ut på att genom kanaler förbinda
dels de Stora sjöarna och Ohiofloden med
Atlanten, dels de Stora sjöarna med Ohio och
Mississippi. Genom Eriekanalens tillkomst 1825
förbands Eriesjön med Hudsonfloden.
Pennsylvania, Maryland och Virginia byggde
kanaler västerut, men ingen av dessa kanaler
kunde på gr. av terrängförhållandena komma i
förbindelse med Ohios flodsystem. Eriekanalen
gjorde New York till U.S.A:s största hamnstad,
samtidigt som den befrämjade bebyggelsen och
näringslivets utveckling v. om Appalacherna.
Denna betydelse ökades, när Eriesjön genom
Ohio- och Miamikanalernas öppnande 1835
förenades med Ohiofloden. Genom
Illinois-Michigankanalen åstadkoms förbindelse
mellan Michigan och Mississippis biflod Illinois
river. Många andra kanaler byggdes, och
floder reglerades och fördjupades, men under
senare hälften av 1800-talet gick flod- och
kanaltrafiken mycket tillbaka, dels därför att
den ej kunde fylla trafikbehoven, dels på gr.
av illojal konkurrens från järnvägarnas sida.
Under de senaste årtiondena har man försökt
upphjälpa den inre sjöfarten, bl.a. genom att
1914 förbjuda järnvägsbolagen att äga,
arrendera el. på annat sätt kontrollera
passagerare-och fraktlinjer, som kunde konkurrera med
järnvägarna.
— 859 —
— 860 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
