Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Kommunikationer - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Landsvägarna hade 1930 en längd av
665,790 km. Inom tätbefolkade områden äro
vägarna i allm. goda, likaså de stora
huvudvägarna i glest befolkade trakter, där vägarna
annars äro dåliga. På gr. av biltrafikens
oerhörda omfattning nedläggas stora summor på
förbättringar av vägnätet, årl. c:a 1,500 mill. $.
1930 funnos i U.S.A. 26,690,949 bilar (något
över 75% av alla bilar i världen), men endast
110,915 motorcyklar.
Postväsendet är ett unionelit,
telegraf- och telefonväsendet däremot
enskilda företag. Telegrafen behärskas av
Western union telegraph company, telefonen av
American telephon and telegraph company.
1931 funnos c:a 20 mill. telefoner i U.S.A.
Flygförbindelser, både för post och
passagerare, finnas mellan de flesta istörre
städer i U.S.A., vidare med Canada, Mexiko,
Mellan- och Sydamerika. Flygrouternas längd
i U.S.A. uppgick 1931 till 51,150 km.
Handelsflott a. Efter befrielsekriget
utvecklade sig U.S.A:s handelsflotta mycket
hastigt och blev redan under förra hälften av
1800-talet världens näst största, en ställning isom
den alltjämt innehar. Dock var skillnaden i
tonnage mellan Englands och U.S.A :s
handelsflottor från o. 1875 fram till 1919 mycket stor.
Den amerikanska handelsflottans tonnage
uppgick 1913 till 7,9 mill. (Englands till 19,s), 1919
till 12,9 (16,6) och 1921 till 17,o (19,e) mill.
bruttoton. Den hastiga ökningen var ett
resultat av världskriget och skedde till stor del
genom statens ingripande. Sedan 1921 har
U.S.A:s handelsflotta minskats till 13,5 mill.
bruttoton 1930, medan Englands ökat till 20,4
mill. 1930 omfattade den amerikanska
handelsflottan 1,584 segelfartyg om 756,792 och 6,087
ångfartyg om 12,8 mill. bruttoton (fartyg om
mindre än 100 bruttoton ej inberäknade). Ung.
hälften av handelsflottan går i inrikes fart.
3,547 ångfartyg om 7,6 mill. ton voro
hemmahörande i hamnarna vid Atlanten och
Mexikanska bukten, 932 om 2,6 mill ton vid
Stillahavs-kusten och 1,115 om 2,5 mill. ton i hamnarna
vid de Stora isjöarna. 1913 ombesörjdes endast
11,4% av importen och 9,i % av exporten av
landets egna fartyg, 1929 39,3 och 39,7 %. J.C.
Religiösa och kyrkliga förhållanden. Den
engelska koloniseringen i Nordamerika förde
engelsk kyrka och teologi över till den nya
världen. Detta blev också avgörande för den
kyrkliga utvecklingen i de områden, som sedan
bildade U.S.A., även om inslag från andra
länder och kyrkor icke saknades. Men kyrkan i
England led av inre söndringar under
1600-talet, och det kyrkliga liv, som överfördes till
Nordamerika under detta sekel, då 12 av de
13 urspr. staterna grundades, blev ingalunda
enhetligt. I Virginia, den första permanenta
kolonien, blev moderlandets statskyrkoform den
lagligt erkända kyrkan, och sedan förblev
Virginia från 1607 till frihetskrigets utbrott
huvudfästet för den anglikanska kyrkan i kolonierna.
Den fick sin egentliga utbredning i de s.
kolonierna. Vid Plymouth- och
Massachusetts-kolo-niernas grundande i n. några år senare var det
män ur den kyrkliga oppositionen i England,
som bestämde den religiösa kursen. Denna blev
därför i Nya England puritansk-separatistisk.
Den amerikanska kongregationalismen med
oberoende församlingar av bekännande troende
grundlädes därmed. Denna kyrkoform förblev
den dominerande i Nya England. Som en
separation ur denna kan den spirande baptismen
betraktas, vilken genom Roger Williams (se
denne) och hans kamrater fick fäste i Rhode
island. Detta blev dock en obetydlig gren av
det baptistiska samfundet, som på 1700-talet
fick nya tillflöden genom engelska invandrare
och genom väckelserörelserna. Den
romerskkatolska kyrkan fick sitt första fäste i det av
lord Baltimore grundade Maryland, men
katolikerna höllos både där och annorstädes nere
av hårda lagar ända fram till religionsfrihetens
seger i samband med frihetskriget. Ett nytt
engelskt samfund omplanterades på amerikansk
mark med kväkarrörelsens ankomst dit i senare
delen av 1600-talet, då Pennsylvania blev dess
huvudhärd. Med de sv. nybyggarnas
bosättning vid Delaware fick luterdomen fast fot och
ordnad verksamhet i Nordamerika. Den fick
på 1700-talet ett starkt tillflöde genom den stora
tyska invandringen. Det blev också tyskarna
och icke svenskarna, som bevarade luterdomen
fram till den stora immigrationen på 1800-talet.
De sv. församlingarna vid Delaware gledo in i
protestant-episkopalkyrkan. Av övriga
kyrkosamfund under kolonitiden må nämnas den
holländsk-reformerta kyrkan, som grundats
genom den holländska koloniseringen, den
tyskreformerta, som kom till stånd genom
invandring på 1700-talet, den presbyterianska och det
herrnhutiska samfundet, som likaledes i mitten
av 1700-talet satte sig fast i Pennsylvania, samt
metodismen, som genom väckelserna vid
samma tid grundlädes. Genom Jonathan
Edwards och George Whitefield (se
dessa) rycktes de flesta kyrkosamfunden med
i en väckelseverksamhet, som blivit typisk för
amerikansk protestantism.
Under och efter frihetskriget inskrevs den
fulla religionsfrihetens grundsats i de nya
staternas konstitutioner, liksom också
unionsför-fattningen bortskaffade kravet på religiös
kvalificering och dessutom i sin första tilläggsart.
— 863 —
— 864 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
