Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
stadgade, att unionskongressen icke må antaga
någon lag, som skulle upprätta någon form av
statskyrka. Detta blev också de enskilda
staternas väg, ehuru några få av dem ännu några
år behöllo den form av statskyrka, som tidigare
utbildats. På gr. av den allmänna skilsmässan
mellan stat och kyrka understödes icke någon
kyrklig verksamhet av allmänna medel, icke
heller skolor under kyrklig ledning. Icke heller
förekommer kristendomsundervisning i de
allmänna skolorna, men däremot har den
gällande religionsfriheten icke ansetts hindra, att man
i skolorna håller andaktsstunder med läsning
ur bibeln, psalmsång och läsning av någon bön.
Lika litet har den fulla skilsmässan mellan stat
och kyrka haft till följd, att den kristna
religionen avlägsnats ur det offentliga livet.
Presidenten, som i regel är medl. av något
kyrkosamfund, påbjuder således tacksägelsedagar
med maning till bön, präster anställas vid här,
flotta och fångvård, de lagstiftande kongresser
na öppnas med andaktsstunder, och kyrkor
o.a. byggnader för religiös verksamhet äro
fri-tagna från skatt till staten.
Under den allmänna religionsfriheten ha de
många likaberättigade kyrkosamfunden
utvecklat en livlig verksamhet under 1800-talet.
Därvid ha konkurrens och slitningar icke kunnat
undvikas, men samtidigt har den inbördes
tävlan drivit kyrkorna till storslagna prestationer.
Flera nya samfund grundades under 1800-talet,
dels som följd av stora religiösa väckelser, dels
på gr. av inbördes fejder i de äldre samfunden
och dels på gr. av den väldiga europeiska
immigrationen. Genom den sistn. fingo några
kyrkor en utomordentlig förstärkning, främst
den romersk-katolska, den luterska och den
protestant-episkopala. Den grekisk-ortodoxa
liksom den romerska kyrkan har särsk. under
den senaste mansåldern fått mäktiga tillflöden
genom den starka syd- och östeuropeiska
invandringen. Under 1800-talets stora andliga
rörelser ökades de typiska väckelsesamfunden,
metodismen och baptismen, med stor snabbhet
och ryckte fram som de största protestantiska
kyrkorna. Särsk. hos den mot v. framvällande
nybyggarströmmen vunno dessa o.a. likartade
samfund anslutning. De främsta
väckelsepredikanterna under 1800-talet voro Charles Finney
och D. L. Moody (se dessa), båda
kongrega-tionalister. Som en följd av väckelserna och
av inre strider tillkommo nya
samfundsbild-ningar, ss. Disciples of Christ, mormoner och
adventister (se d.o.). Å andra sidan har under
det senaste seklet en stark tendens till historisk
syn och fastare kyrkouppfattning gjort sig
gällande. Denna tendens har stärkts genom nya
teologiska impulser från Europa och en ena-
Uppslagsbok. X. — 865 —
28
stående utveckling av den högre undervisningen,
varvid även de olika kyrkosamfundens
teologiska anstalter alltmer frigjorts från beroendet
av predikstolen och kyrkokollekterna. De
kyrk-samma millionärerna ha i detta fall fyllt en
betydelsefull mission för höjandet av
prästutbildningen. En motrörelse mot denna
modernism har under den senaste mansåldern
framträtt under namn av fundamentalism
(se d.o.), vilken fört och för en livlig fejd för
den gamla tron. Samlings- och enhetsrörelser
pågå också, dels inom grupper av
närbesläktade samfund och dels mellan de olika
huvudgrupperna. 1908 bildades Federal council of
the churches of Christ in America (se d.o.),
ett av protestantismens mäktigaste organ i
nutiden. Enl. senaste officiella kyrkliga census
1926 (sådan hålles vart 10 :e år) funnos då
213 olika religiösa samfundsbildningar med ett
totalt medl.-antal av 54% mill. Om man räknar
den vidare sfären av protestantiska familjer,
torde man få öka siffran med nära 50 °/o.
Många av dessa 213 samfund äro ytterst
obetydliga, och de flesta kunna föras samman i
några stora huvudgrupper. 23 sådana grupper
omfatta 155 samfund. För de största
protestantiska kyrkorna ter det sig enl. en särsk.
beräkning sålunda: metodisterna med 15 olika
samfund ha 8,900,000 medl.; baptisterna resp.
14 och 8,600,000; presbyterianerna 9 och
2,600,000; luteranerna 20 och 2,500,000;
Disciples of Christ 2 och 1,700,000;
protestant-episko-palerna 2 och 1,100,000; kongregationalisterna
1 och 900,000. Den romersk-katolska kyrkan
hade 1926 18,600,000, enl. en annan uppgift c:a
16,200,000 medl. Judeförsamlingarnas
medl.-antal uppgavs till över 4 mill. Även andra
utomkristna religiösa samfundsbildningar
finnas ehuru mycket obetydliga. Av de
svenskamerikanska kyrkosamfunden är den luterska
Augustanasynoden det största med över 220,000
kommunikanter. övriga äro metodismen,
baptismen, Missionsförbundet, Sv. evang. frikyrkan
och Frälsningsarmén, men medl.-ahtalet är rätt
ringa. De två största, Missionsförbundet och
baptistsamfundet, ha 30,000 å 40,000 medl. 5
å 6 mill. negrer äro också samlade inom de
kristna kyrkorna, och i de utomkristna
länderna ha de amerikansk kyrkorna starka
missionsförsamlingar och en omfattande
verksamhet. G. W-n.
Undervisningsväsen. Något för hela U.S.A.
gemensamt undervisningsministerium i vanlig
mening finnes icke; Bureau of education i
Washington (sedan 1867) har endast till uppgift att
lämna upplysningar och råd.
Undervisningsväsendet står i stället under de lokala
myndigheternas ledning. Någon uniformitet råder så-
— 866 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
