Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
lunda icke, men efter 1860 har ett
statsunderstött skolsystem funnits i de flesta delar av
landet. Elementarundervisningen i
public elementary schools har hittills varit
fördelad på 8 klasser (åldern 6 till 14 år) med
läsning, skrivning och räkning som huvudämnen;
andra ämnen, ss. historia, geografi, gymnastik,
handarbete och slöjd, naturlära, teckning och
hembygdskunskap, ha i olika omfattning
tilllagts i olika skolor. Public elementary schools
besökas av barn ur alla samhällsklasser; de
kunna därifrån direkt övergå till high schools.
Det amerikanska undervisningsväsendets
förnämsta strävan f.n. är fri high
school-under-visning för alla. 1890 funnos 2,500 high schools,
1925 16,000. 1917 infördes handels-,
lantbruks-och hantverksutbildning i high school-systemet,
med vilket även aftonskolor och
fortsättnings-skolor kombinerats. Hittills har high
school-un-dervisningen omfattat åldern 14—18 år med 4
klasser. Systemet med 8-årig elementar- och
4-årig sekundärundervisning har emellertid nu
betydligt modifierats. Elementarundervisningen
inskränkes till åldern 6—12 år. Åldern 12—15
år tages i anspråk av junior high school, som
anpassats för pubertetsålderns biologiska och
psykologiska krav. Därefter omfattar en
3-klas-sig senior high school åldern 15—18 år. Denna
senare skola kommer slutl. också att omfatta de
nuv. första 2 college-åren. Studiekursen vid de
gamla 4-klassiga och de nya 3-klassiga high
schools består av en stomme av obligatoriska
ämnen, utöver vilka lärjungen får välja mellan
en mängd olika slag av handels-, yrkes- och
språkkurser. På detta sätt genomföres den
specialutbildning, man numera syftar till. Det äldre
systemet gav en allmän disciplinär utbildning
och litade på framtida resultat. Det moderna
systemet avser en utbildning, som kan
tillfredsställande möta vardagslivets krav och
åstadkomma omedelbara resultat. Flyttningen genom
skolan och tillträdet till college regleras medelst
ett credit-system. En credit tilldelas för ett visst
antal timmars studium i ett visst ämne. Detta
system är godtyckligt, och de valda ämnena
behöva icke ha något direkt organiskt samband
med varandra. Man lägger i den sekundära
undervisningen stor vikt vid självständig
verksamhet utanför studiekurserna, idrotts- och
dramatiska klubbar etc. — Det finns deans, som
hjälpa lärjungarna att lösa personliga problem, och
school guidance counsellors, som pröva och giva
råd för valet av levnadsbana. Lärarna vid den
sekundära undervisningen äro icke fackmän på
samma sätt som i Europa; de ha alltför små
löner för att få något socialt anseende. 60 % äro
kvinnor. — Utöver denna elementära och
sekundära undervisning lägges stor vikt vid special
skolor för olika slag av själsliga och kroppsliga
lyten.
Colleges och universitet. Colleges
äro dels självständiga läroanstalter, dels en
nedre avd. av univ. För inträde vid colleges, som
i allm. ha 4-åriga kurser, fordras godkänt
avgångsbetyg från high school, angivande att de
genomgångna kurserna utgöra minst 15 credits.
Dessa credits skola innefatta: engelska 3,
matematik 2%, historia 1, ett främmande språk 3
och valfria ämnen 5% credits. För bachelor of
arts-examen fordras dessutom 3 credits i latin.
Studierna vid colleges, som föra fram till
bachelor of arts- (el. Science-) grad, mätas kvantitativt
i credits. De skilda specialkurserna löpa pr
termin, och varje kurs räknar så många credits,
som den innefattar timmar pr vecka under
terminen. 1 credit är alltså = 1 veckotimme pr
termin. För bachelor of arts fordras 60, för
bachelor of Science 64 credits, fördelade på engelska,
historia, statskunskap, psykologi, etik el. logik,
ett modernt språk, biologi el. kemi el. fysik,
latin el. grekiska el. matematik,
naturvetenskap och fysisk fostran. Dessa fordringar äro
endast minimifordringar, ty för en mera
kvalificerad examen, med koncentration kring vissa
specialämnen, åläggas de studerande att vid
varje termins slut enl. vissa regler utvälja 2 el. 3
ämnen för specialstudier, i vilka ämnen fordras
ett ytterligare antal credits. Dessa ämnen få en
allt större plats i schemat, allteftersom
kurserna skrida framåt. De 2 första årens arbete är
ung. av europeisk gymnasiestandard och
kommer småningom att övergå till senior high
school. De sista årens studier drivas däremot
mera som vid våra univ. De eg. colleges och
univ.-colleges äro ofta förenade med skolor för
teknisk utbildning, lantbruksundervisning,
handelsskolor o.s.v.
På colleges bygger univ:s övre avd., (post-)
graduate school. 2 års studier leda i allm. till
master of arts- (el. Science-) examen, och
ytterligare 1 el. 2 år till d:r-grad, för vars erhållande
utgivandet av en avh. fordras. I allm. är dessa
avh:s standard ej hög. Juridisk examen
avlägges vanl. efter 3 år, medicinsk efter 4 år. — De
förnämsta univ. äro Harvard üniversity i
Cambridge, Massachusetts, (grundat 1636), Yale
univ. i New Haven, Connecticut, (1701),
Prince-ton univ. i New Jersey (1746), Columbia univ.
i New York (1754), Johns Hopkins univ. i
Baltimore (1876) och Chicago univ. (1890). Dessa
— och många andra — univ. äro grundade på
stora privata donationer. Statsunderstödda
univ., som nu finnas i de flesta av staterna,
tillkommo icke förrän långt in på 1800-talet.
De kyrkliga sammanslutningarna ha egna
colleges el. univ. De mest berömda forsknings-
— 867 —
— 868 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
