FÖRENTA STATERNA lunda icke, men efter 1860 har ett statsunderstött skolsystem funnits i de flesta delar av landet. Elementarundervisningen i public elementary schools har hittills varit fördelad på 8 klasser (åldern 6 till 14 år) med läsning, skrivning och räkning som huvudämnen; andra ämnen, ss. historia, geografi, gymnastik, handarbete och slöjd, naturlära, teckning och hembygdskunskap, ha i olika omfattning tilllagts i olika skolor. Public elementary schools besökas av barn ur alla samhällsklasser; de kunna därifrån direkt övergå till high schools. Det amerikanska undervisningsväsendets förnämsta strävan f.n. är fri high school-under-visning för alla. 1890 funnos 2,500 high schools, 1925 16,000. 1917 infördes handels-, lantbruks-och hantverksutbildning i high school-systemet, med vilket även aftonskolor och fortsättnings-skolor kombinerats. Hittills har high school-un-dervisningen omfattat åldern 14—18 år med 4 klasser. Systemet med 8-årig elementar- och 4-årig sekundärundervisning har emellertid nu betydligt modifierats. Elementarundervisningen inskränkes till åldern 6—12 år. Åldern 12—15 år tages i anspråk av junior high school, som anpassats för pubertetsålderns biologiska och psykologiska krav. Därefter omfattar en 3-klas-sig senior high school åldern 15—18 år. Denna senare skola kommer slutl. också att omfatta de nuv. första 2 college-åren. Studiekursen vid de gamla 4-klassiga och de nya 3-klassiga high schools består av en stomme av obligatoriska ämnen, utöver vilka lärjungen får välja mellan en mängd olika slag av handels-, yrkes- och språkkurser. På detta sätt genomföres den specialutbildning, man numera syftar till. Det äldre systemet gav en allmän disciplinär utbildning och litade på framtida resultat. Det moderna systemet avser en utbildning, som kan tillfredsställande möta vardagslivets krav och åstadkomma omedelbara resultat. Flyttningen genom skolan och tillträdet till college regleras medelst ett credit-system. En credit tilldelas för ett visst antal timmars studium i ett visst ämne. Detta system är godtyckligt, och de valda ämnena behöva icke ha något direkt organiskt samband med varandra. Man lägger i den sekundära undervisningen stor vikt vid självständig verksamhet utanför studiekurserna, idrotts- och dramatiska klubbar etc. — Det finns deans, som hjälpa lärjungarna att lösa personliga problem, och school guidance counsellors, som pröva och giva råd för valet av levnadsbana. Lärarna vid den sekundära undervisningen äro icke fackmän på samma sätt som i Europa; de ha alltför små löner för att få något socialt anseende. 60 % äro kvinnor. — Utöver denna elementära och sekundära undervisning lägges stor vikt vid special skolor för olika slag av själsliga och kroppsliga lyten. Colleges och universitet. Colleges äro dels självständiga läroanstalter, dels en nedre avd. av univ. För inträde vid colleges, som i allm. ha 4-åriga kurser, fordras godkänt avgångsbetyg från high school, angivande att de genomgångna kurserna utgöra minst 15 credits. Dessa credits skola innefatta: engelska 3, matematik 2%, historia 1, ett främmande språk 3 och valfria ämnen 5% credits. För bachelor of arts-examen fordras dessutom 3 credits i latin. Studierna vid colleges, som föra fram till bachelor of arts- (el. Science-) grad, mätas kvantitativt i credits. De skilda specialkurserna löpa pr termin, och varje kurs räknar så många credits, som den innefattar timmar pr vecka under terminen. 1 credit är alltså = 1 veckotimme pr termin. För bachelor of arts fordras 60, för bachelor of Science 64 credits, fördelade på engelska, historia, statskunskap, psykologi, etik el. logik, ett modernt språk, biologi el. kemi el. fysik, latin el. grekiska el. matematik, naturvetenskap och fysisk fostran. Dessa fordringar äro endast minimifordringar, ty för en mera kvalificerad examen, med koncentration kring vissa specialämnen, åläggas de studerande att vid varje termins slut enl. vissa regler utvälja 2 el. 3 ämnen för specialstudier, i vilka ämnen fordras ett ytterligare antal credits. Dessa ämnen få en allt större plats i schemat, allteftersom kurserna skrida framåt. De 2 första årens arbete är ung. av europeisk gymnasiestandard och kommer småningom att övergå till senior high school. De sista årens studier drivas däremot mera som vid våra univ. De eg. colleges och univ.-colleges äro ofta förenade med skolor för teknisk utbildning, lantbruksundervisning, handelsskolor o.s.v. På colleges bygger univ:s övre avd., (post-) graduate school. 2 års studier leda i allm. till master of arts- (el. Science-) examen, och ytterligare 1 el. 2 år till d:r-grad, för vars erhållande utgivandet av en avh. fordras. I allm. är dessa avh:s standard ej hög. Juridisk examen avlägges vanl. efter 3 år, medicinsk efter 4 år. — De förnämsta univ. äro Harvard üniversity i Cambridge, Massachusetts, (grundat 1636), Yale univ. i New Haven, Connecticut, (1701), Prince-ton univ. i New Jersey (1746), Columbia univ. i New York (1754), Johns Hopkins univ. i Baltimore (1876) och Chicago univ. (1890). Dessa — och många andra — univ. äro grundade på stora privata donationer. Statsunderstödda univ., som nu finnas i de flesta av staterna, tillkommo icke förrän långt in på 1800-talet. De kyrkliga sammanslutningarna ha egna colleges el. univ. De mest berömda forsknings- — 867 — — 868 —