Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Musik - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
och H a dl e y fransk-ryska inflytanden fram
träda hos Blair Fairchild, medan Mah
ler-Schönberg-Busoni-Stravinski ha fått
hänsynslösa efterföljare i L. Grünberg,
Percy Grainger o. a. S.B.L.
Konst. Byggnadskonsten. Den mängd
av huvudsaki. under 1600-talet grundade
engelska, holländska, svenska och tyska nybyggen,
vilka gåvo upphovet till U.S.A., kunde helt
naturligt ej ge många prov på konstnärlig
verksamhet. Det byggnadssätt, som där uppträdde före
1700-talet, representerar emellertid slående en
hel serie kulturskeden fr. o. m. den primitiva
jordhyddan och palissadbyggnaden till
blockhuset, korsvirkeshuset och tegelhuset. Sålunda
bodde de första inv. i Philadelphia, som
grundades 1682, i av trädstammar täckta jordkulor
liksom den samtida fattigaste lantbefolkningen
i England. De första timmerbyggnaderna, som
bestodo av i marken nedsatta plankor,
efterträddes av hus med liggande timmer, the log
house el. blockhuset, vilket byggnadssätt
an-tagl. infördes av svenskarna. Det senare
uppträdande korsvirkeshuset kom på modet genom
förmedling av de engelska invandrarna.
Tegelhus finnas bevarade från 1651, men redan
tidigare hade enstaka dylika förekommit. Först
under 1700-talet började konstnärliga
tendenser göra sig gällande inom arkitekturen, tack
vare inflytande från England. Den s. k. colonial
style, som ägde bestånd långt efter kolonitiden,
visar direkt släktskap med Christopher Wrens
och Inigo Jones’ barock. Goda ex. på denna
i regel stramt klassicistiska riktning ge flera
större lantgårdar med monumentala
kolonnportiker och desslikes Old Swede’s church i
Philadelphia. — Egendomligt nog söka vi förgäves
efter något rokokoskede i U. S. A:s
konstutveckling utan finna en fortgående klassicistisk
rörelse. Den unga förbundsrepublikens första
offentliga byggnader uppfördes också i klassisk
anda. Capitolium i Washington (1793) och
Boston (1795) pryddes båda med korintiska
kolonnhallar. Den förstn. byggnaden, som i sitt
inre visade en mera egenartad amerikansk
karaktär med ornament liknande majskolvar,
brändes av engelsmännen 1814 men
återuppbyggdes av bl. a. C h. B u 1 f i n c h (1763—1844)
i sträng, nyantik stil. Bulfinch, som bland
större offentliga byggnader ytterligare
uppförde Capitolium i Boston, representerar i vissa
fall en senare fas av denna klassicism. Gärna
indelade han väggarna med blindarkader,
försåg fönster med smäckra, rundbågiga
omfattningar samt ingångarna med likaledes smäckra
kolonner. Han byggde i Boston Franklin
crescent med enhetligt utformade radhus,
liksom tidigare bröderna Adams gjort i London.
— Bland samtida med kolonnader försedda
byggnader må nämnas presidentens bostad Vita
huset i Washington, Mount Vernon (George
Washingtons hus) och Monticello av
presidenten Thomas Jefferson (1743—1826), som
med framgång verkade som arkitekt. I själva
verket var den kolonnadförsedda villan så
vanlig under denna tid, att den med fog kan
nämnas som ett nationellt drag. — De klassicistiska
tendenserna övergingo o. 1835 i ren nyantik
med det grekiska templet som förebild.
Sålunda uppfördes 1836—39 av Robert Mills
The Treasury i Washington samt 1851—65 av
T h. Walter (1804—87) flyglarna till
Capitolium i samma stad. Den monumentala
välgö-renhetsstiftelsen Gerard college i Philadelphia
(1833—47) visar samma kolonnadbildning,
vilken alltjämt synes oundgänglig i U. S. A., när
det gäller offentliga byggnader, ss. de nämnda
el. statens ämbetsverk, museer och bibi. För
kyrkorna anses däremot gotik vara det
naturligaste. Nygotiken fick sitt genombrott ung.
samtidigt med nyantiken och har manifesterat
sig i byggnadsverk som Trinity church (1834—
46) av R. Upjohn (1802—88) och Grace
church (1843—46) av J. R e n w i c k d. y. (1818
•—95), båda i New York.
Det senare 1800-talets produktion går
liksom i Europa i stilsökandets och
stilblandningarnas tecken. Ett mera framgångsrikt försök att
reagera häremot gjordes av H. H.
Richard-son (1838—86), som följde den
grundprincipen, att det yttre av en byggnad skall motiveras
av det inre. Samtidigt betonade han
materialens egenart. Ofta visa de råa rustikytorna hos
hans lanthus en fri, till synes nyckfull
gruppering av massorna, varigenom han kunnat skapa
efter inv:s vanor anpassade utrymmen. Otaliga
äro de villor och herrgårdar på den
amerikanska landsbygden, där denna till sitt sinnelag
funktionalistiska arkitektur med framgång
till-lämpats. I stadsbebyggelsen lever däremot
ännu stilblandningen kvar i stor utsträckning.
Vid sidan därav möta vi emellertid alltifrån
1800-talets sista decennium U. S. A:s mest
självständiga insats inom arkitekturen:
skyskraporna. Det begränsade utrymmet i de största
städernas affärskvarter samt det betydande
tomtvärdet tvingade byggnaderna i höjden, vilket
möjliggjordes av de nya materialen järn och
betong. Synnerligen intressant är att följa
sky-skrapearkitekturens utveckling från de första
försöken av gotiserande karaktär med
jättetornens krön av gesimser och huvar (Woolwortb
building, New York, av Cass Gilbert [f.
1859], 1912; 286 m. hög) samt eklektiska
prydnader av olika slag till de senare resultaten.
Typen har under de sista åren näml, blivit
allt
— 881 —
— 882 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
