FÖRENTA STATERNA och H a dl e y fransk-ryska inflytanden fram träda hos Blair Fairchild, medan Mah ler-Schönberg-Busoni-Stravinski ha fått hänsynslösa efterföljare i L. Grünberg, Percy Grainger o. a. S.B.L. Konst. Byggnadskonsten. Den mängd av huvudsaki. under 1600-talet grundade engelska, holländska, svenska och tyska nybyggen, vilka gåvo upphovet till U.S.A., kunde helt naturligt ej ge många prov på konstnärlig verksamhet. Det byggnadssätt, som där uppträdde före 1700-talet, representerar emellertid slående en hel serie kulturskeden fr. o. m. den primitiva jordhyddan och palissadbyggnaden till blockhuset, korsvirkeshuset och tegelhuset. Sålunda bodde de första inv. i Philadelphia, som grundades 1682, i av trädstammar täckta jordkulor liksom den samtida fattigaste lantbefolkningen i England. De första timmerbyggnaderna, som bestodo av i marken nedsatta plankor, efterträddes av hus med liggande timmer, the log house el. blockhuset, vilket byggnadssätt an-tagl. infördes av svenskarna. Det senare uppträdande korsvirkeshuset kom på modet genom förmedling av de engelska invandrarna. Tegelhus finnas bevarade från 1651, men redan tidigare hade enstaka dylika förekommit. Först under 1700-talet började konstnärliga tendenser göra sig gällande inom arkitekturen, tack vare inflytande från England. Den s. k. colonial style, som ägde bestånd långt efter kolonitiden, visar direkt släktskap med Christopher Wrens och Inigo Jones’ barock. Goda ex. på denna i regel stramt klassicistiska riktning ge flera större lantgårdar med monumentala kolonnportiker och desslikes Old Swede’s church i Philadelphia. — Egendomligt nog söka vi förgäves efter något rokokoskede i U. S. A:s konstutveckling utan finna en fortgående klassicistisk rörelse. Den unga förbundsrepublikens första offentliga byggnader uppfördes också i klassisk anda. Capitolium i Washington (1793) och Boston (1795) pryddes båda med korintiska kolonnhallar. Den förstn. byggnaden, som i sitt inre visade en mera egenartad amerikansk karaktär med ornament liknande majskolvar, brändes av engelsmännen 1814 men återuppbyggdes av bl. a. C h. B u 1 f i n c h (1763—1844) i sträng, nyantik stil. Bulfinch, som bland större offentliga byggnader ytterligare uppförde Capitolium i Boston, representerar i vissa fall en senare fas av denna klassicism. Gärna indelade han väggarna med blindarkader, försåg fönster med smäckra, rundbågiga omfattningar samt ingångarna med likaledes smäckra kolonner. Han byggde i Boston Franklin crescent med enhetligt utformade radhus, liksom tidigare bröderna Adams gjort i London. — Bland samtida med kolonnader försedda byggnader må nämnas presidentens bostad Vita huset i Washington, Mount Vernon (George Washingtons hus) och Monticello av presidenten Thomas Jefferson (1743—1826), som med framgång verkade som arkitekt. I själva verket var den kolonnadförsedda villan så vanlig under denna tid, att den med fog kan nämnas som ett nationellt drag. — De klassicistiska tendenserna övergingo o. 1835 i ren nyantik med det grekiska templet som förebild. Sålunda uppfördes 1836—39 av Robert Mills The Treasury i Washington samt 1851—65 av T h. Walter (1804—87) flyglarna till Capitolium i samma stad. Den monumentala välgö-renhetsstiftelsen Gerard college i Philadelphia (1833—47) visar samma kolonnadbildning, vilken alltjämt synes oundgänglig i U. S. A., när det gäller offentliga byggnader, ss. de nämnda el. statens ämbetsverk, museer och bibi. För kyrkorna anses däremot gotik vara det naturligaste. Nygotiken fick sitt genombrott ung. samtidigt med nyantiken och har manifesterat sig i byggnadsverk som Trinity church (1834— 46) av R. Upjohn (1802—88) och Grace church (1843—46) av J. R e n w i c k d. y. (1818 •—95), båda i New York. Det senare 1800-talets produktion går liksom i Europa i stilsökandets och stilblandningarnas tecken. Ett mera framgångsrikt försök att reagera häremot gjordes av H. H. Richard-son (1838—86), som följde den grundprincipen, att det yttre av en byggnad skall motiveras av det inre. Samtidigt betonade han materialens egenart. Ofta visa de råa rustikytorna hos hans lanthus en fri, till synes nyckfull gruppering av massorna, varigenom han kunnat skapa efter inv:s vanor anpassade utrymmen. Otaliga äro de villor och herrgårdar på den amerikanska landsbygden, där denna till sitt sinnelag funktionalistiska arkitektur med framgång till-lämpats. I stadsbebyggelsen lever däremot ännu stilblandningen kvar i stor utsträckning. Vid sidan därav möta vi emellertid alltifrån 1800-talets sista decennium U. S. A:s mest självständiga insats inom arkitekturen: skyskraporna. Det begränsade utrymmet i de största städernas affärskvarter samt det betydande tomtvärdet tvingade byggnaderna i höjden, vilket möjliggjordes av de nya materialen järn och betong. Synnerligen intressant är att följa sky-skrapearkitekturens utveckling från de första försöken av gotiserande karaktär med jättetornens krön av gesimser och huvar (Woolwortb building, New York, av Cass Gilbert [f. 1859], 1912; 286 m. hög) samt eklektiska prydnader av olika slag till de senare resultaten. Typen har under de sista åren näml, blivit allt — 881 — — 882 —