Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreställningstyp - Företagsräkning - Företagsstatistik - Företeelsetyp - Förfall - Förfallobok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRETAGSRÄKNING
t i s k, resp, motorisk f. Saklig f.
innebär väsentligt beroende av åskådliga
föreställningar, språklig (verbal) f. av
ordföreställningar. Utpräglad f. är att betrakta som en
defekt; de flesta personer tänka synföremål med
synföreställningar, akustiska objekt med
hörselföreställningar. Av motorisk f.
förekomma åtskilliga varianter, beroende på i vad mån
åskådliga kinestetiska föreställningar äro
närvarande el. icke. Diagnostiska metoder för att
fastställa f. äro synnerligen osäkra; enl. nyare
forskning äro vissa försökspersoner av
övervägande ant. åskådlig f. el. oåskådlig sådan i
sitt tänkande. I början av 1900-talet
framkomna förslag att anpassa skolundervisningen
efter olika f. äro att betrakta som föråldrade.
Vid inlärningsförsök synas försökspersonerna
kunna begagna än den ena, än den andra f.
E. R. Jaensch (se denne) och hans skola anse
sig ha upptäckt en i puberteten särsk.
framträdande f., den e i d e t i s k a typen, utmärkt
av utomordentligt stark, särsk. visuell,
åskådlighet, som även skall uppvisa vissa
kroppsligt-fysiologiska egenheter, och satt denna i
samband med en antagen utveckling av åskådliga
föreställningar ur efterbilder (se d.o.), medan
dessa resultat från andra håll icke anses
bevisade. Hela forskningsområdet är f.n.
synnerligen oklart. — Litt.: A. Herrlin, ”Minnet”
(1909); A. Nyman, ”Schema och slutsats” (1928).
G.A.J.
Företagsräkning har till syfte att
åstadkomma en inventering av landets näringar med
utgångspunkt från de särskilda företagen som
grundläggande enheter. Enl. den internationella,
av Sverige biträdda konventionen i Genève
1928 beträffande ekonomisk statistik bör en f.
om möjligt verkställas vart 10 :e år. F.
lämnar vanl. upplysningar om de inom skilda
näringsgrenar förekommande företagens antal,
lokala fördelning, rättsform, omsättningsbelopp,
personal, maskinella utrustning, förbrukning av
bränsle och elektrisk energi m. m. och utgör
sålunda en betydelsefull faktor för en djupare
inblick i näringslivets organisation. — En
allmän f. bör omfatta alla företag, som äro
verksamma inom ett lands eg. näringar, d. v. s.
jord- och skogsbruk med binäringar, industri,
hantverk, handel i vidsträckt bemärkelse
(inbegripet bank- och försäkringsväsen, hotell- och
restaurantväsen m. m.) samt transportväsen. I
fråga om verksamhetsgrenar, som icke äga
karaktär av näring i eg. bemärkelse, ss. statlig
och kommunal förvaltning, undervisning,
sjukvård, social verksamhet, fria yrken (läkare,
konstnärer, förf, etc.) m. m. ha utländska f.
gått mer el. mindre långt i begränsning. Den
tyska f 1925 samt den schweiziska 1929 med-
togo vissa kulturella och sociala yrkesgrenar,
inom vilka kunde tänkas råda
konkurrensförhållande mellan offentlig och enskild
verksamhet, t. ex. teater, musik, biograf, sport,
yrkesundervisning, sjukhus o. a.
vårdanstalter, sjukkassor m. m., under det 1925 års
danska f. ej medtog dylika företag. —
Primärmaterialets insamling bör ske vid en tidpunkt,
då verksamheten är i full gång även inom
flertalet säsongnäringar och en relativt obetydlig
omflyttning av arbetskraft mellan skilda
näringar äger rum.
1931 erhöll Kommerskollegium uppdrag att
under hösten s.å. för första gången i Sverige
anordna en f. Som räkningsdatum bestämdes
25/s, och räkningen skulle sålunda omsluta alla
vid denna tidpunkt verksamma företag. Då
den sv. jordbruksstatistiken är rätt omfattande
och allmänna jordbruksräkningar (senast 1927)
förekomma, beslöts av ekonomiska skäl att
utesluta jordbruket från räkningen. Jordbrukets
binäringar, skogsbruk, fiske, mejerihantering
etc., voro däremot uppgiftspliktiga, då rörelsen
drevs för utnyttjande av annat än
jordbruksfastighetens alster el. ss. särskild
förvaltningsenhet. Beträffande företag utom det egentliga
näringslivet medtogos i räkningen enskilda
vårdanstalter (sjukvård el. annan omvårdnad),
fria yrken i affärsföretagsform, ss. advokat-,
arkitekt- och ingenjör sbyråer,
bostadsföreningar, sjukkassor m. fl. dylika inrättningar.
Primärmaterialets insamling, bearbetning och
gruppering beräknas ta en tid av c:a 2% år i
anspråk. E.Br
Företagsstatistik, se Företagsräkning
och Socialstatistik.
Företeelsetyp, biol., sammanfattningen av en
individs el. grupps av yttre förhållanden
betingade egenskaper. Se Ärftlighet
s-1 ä r a. J.B.
Förfall, jur., omständighet, varigenom någon
hindras från el. anser sig el. anses förhindrad
utföra något, särsk. att sköta sin tjänst el.
inställa sig för myndighet, t. ex. inför domstol.
Man talar särsk. om laga f., av lagen,
rättegångsbalken 12 kap., uppräknade och
godkända förhinder att inställa sig i rättegång, vilka
alltså medföra befrielse från eljest stadgade
påföljder av utevaro. Åberopas andra
omständigheter ss. f., ankommer det på domstolen att i
varje enskilt fall pröva, om hindret är av den
vikt, att det må räknas som laga f. Den som
vill åberopa f., måste anmäla och styrka detta
senast å den tidpunkt, han eljest skolat inställa
sig. Vid f. inför andra myndigheter än
domstol tillämpas analogivis samma regler. E.K.
Förfallobok, i bokföring (se d. o.) anlitad
— 887 —
— 888 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
