FÖRETAGSRÄKNING t i s k, resp, motorisk f. Saklig f. innebär väsentligt beroende av åskådliga föreställningar, språklig (verbal) f. av ordföreställningar. Utpräglad f. är att betrakta som en defekt; de flesta personer tänka synföremål med synföreställningar, akustiska objekt med hörselföreställningar. Av motorisk f. förekomma åtskilliga varianter, beroende på i vad mån åskådliga kinestetiska föreställningar äro närvarande el. icke. Diagnostiska metoder för att fastställa f. äro synnerligen osäkra; enl. nyare forskning äro vissa försökspersoner av övervägande ant. åskådlig f. el. oåskådlig sådan i sitt tänkande. I början av 1900-talet framkomna förslag att anpassa skolundervisningen efter olika f. äro att betrakta som föråldrade. Vid inlärningsförsök synas försökspersonerna kunna begagna än den ena, än den andra f. E. R. Jaensch (se denne) och hans skola anse sig ha upptäckt en i puberteten särsk. framträdande f., den e i d e t i s k a typen, utmärkt av utomordentligt stark, särsk. visuell, åskådlighet, som även skall uppvisa vissa kroppsligt-fysiologiska egenheter, och satt denna i samband med en antagen utveckling av åskådliga föreställningar ur efterbilder (se d.o.), medan dessa resultat från andra håll icke anses bevisade. Hela forskningsområdet är f.n. synnerligen oklart. — Litt.: A. Herrlin, ”Minnet” (1909); A. Nyman, ”Schema och slutsats” (1928). G.A.J. Företagsräkning har till syfte att åstadkomma en inventering av landets näringar med utgångspunkt från de särskilda företagen som grundläggande enheter. Enl. den internationella, av Sverige biträdda konventionen i Genève 1928 beträffande ekonomisk statistik bör en f. om möjligt verkställas vart 10 :e år. F. lämnar vanl. upplysningar om de inom skilda näringsgrenar förekommande företagens antal, lokala fördelning, rättsform, omsättningsbelopp, personal, maskinella utrustning, förbrukning av bränsle och elektrisk energi m. m. och utgör sålunda en betydelsefull faktor för en djupare inblick i näringslivets organisation. — En allmän f. bör omfatta alla företag, som äro verksamma inom ett lands eg. näringar, d. v. s. jord- och skogsbruk med binäringar, industri, hantverk, handel i vidsträckt bemärkelse (inbegripet bank- och försäkringsväsen, hotell- och restaurantväsen m. m.) samt transportväsen. I fråga om verksamhetsgrenar, som icke äga karaktär av näring i eg. bemärkelse, ss. statlig och kommunal förvaltning, undervisning, sjukvård, social verksamhet, fria yrken (läkare, konstnärer, förf, etc.) m. m. ha utländska f. gått mer el. mindre långt i begränsning. Den tyska f 1925 samt den schweiziska 1929 med- togo vissa kulturella och sociala yrkesgrenar, inom vilka kunde tänkas råda konkurrensförhållande mellan offentlig och enskild verksamhet, t. ex. teater, musik, biograf, sport, yrkesundervisning, sjukhus o. a. vårdanstalter, sjukkassor m. m., under det 1925 års danska f. ej medtog dylika företag. — Primärmaterialets insamling bör ske vid en tidpunkt, då verksamheten är i full gång även inom flertalet säsongnäringar och en relativt obetydlig omflyttning av arbetskraft mellan skilda näringar äger rum. 1931 erhöll Kommerskollegium uppdrag att under hösten s.å. för första gången i Sverige anordna en f. Som räkningsdatum bestämdes 25/s, och räkningen skulle sålunda omsluta alla vid denna tidpunkt verksamma företag. Då den sv. jordbruksstatistiken är rätt omfattande och allmänna jordbruksräkningar (senast 1927) förekomma, beslöts av ekonomiska skäl att utesluta jordbruket från räkningen. Jordbrukets binäringar, skogsbruk, fiske, mejerihantering etc., voro däremot uppgiftspliktiga, då rörelsen drevs för utnyttjande av annat än jordbruksfastighetens alster el. ss. särskild förvaltningsenhet. Beträffande företag utom det egentliga näringslivet medtogos i räkningen enskilda vårdanstalter (sjukvård el. annan omvårdnad), fria yrken i affärsföretagsform, ss. advokat-, arkitekt- och ingenjör sbyråer, bostadsföreningar, sjukkassor m. fl. dylika inrättningar. Primärmaterialets insamling, bearbetning och gruppering beräknas ta en tid av c:a 2% år i anspråk. E.Br Företagsstatistik, se Företagsräkning och Socialstatistik. Företeelsetyp, biol., sammanfattningen av en individs el. grupps av yttre förhållanden betingade egenskaper. Se Ärftlighet s-1 ä r a. J.B. Förfall, jur., omständighet, varigenom någon hindras från el. anser sig el. anses förhindrad utföra något, särsk. att sköta sin tjänst el. inställa sig för myndighet, t. ex. inför domstol. Man talar särsk. om laga f., av lagen, rättegångsbalken 12 kap., uppräknade och godkända förhinder att inställa sig i rättegång, vilka alltså medföra befrielse från eljest stadgade påföljder av utevaro. Åberopas andra omständigheter ss. f., ankommer det på domstolen att i varje enskilt fall pröva, om hindret är av den vikt, att det må räknas som laga f. Den som vill åberopa f., måste anmäla och styrka detta senast å den tidpunkt, han eljest skolat inställa sig. Vid f. inför andra myndigheter än domstol tillämpas analogivis samma regler. E.K. Förfallobok, i bokföring (se d. o.) anlitad — 887 — — 888 —