Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förkylning - Förkärla - Förköpsrätt - Förladdning - Förlag (kärl) - Förlag (förskott) - Förlagsaktiebolaget i Malmö - Förlagsbevis - Förlagsbokhandel - Förlagsinteckning - Förlagslån - Förlagsman - Förlagsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRLAGSRÄTT
dom, vilken undergräver kroppens
motståndskraft. S.I-r.
Förkärla, s:n i Medelstads hd, Blekinge län,
v. om Karlskrona; 30,72 kvkm., därav 30,58 land;
687 inv. (1931; 22 inv. pr kvkm.); 8,55 kvkm.
åker (1927; 28,0 % av landarealen), 15,40 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Listerby och F.,
Medelstads kontrakt, Lunds stift. J.C.
Förköpsrätt, rätt att framför någon annan
få köpa något, i händelse det avyttras, numera
särsk. om säljares f., i äldre germansk rätt
främst om jordägarens släktingars f. Se
Bördsrätt. Den nutida f. grundar sig på
avtal, förbehåll, enl. en romersk-grekisk
rätts-term pactum protimi’seos, vid överlåtelse av en
sak och innebär befogenhet att, för den
händelse förvärvaren vill avyttra saken, få köpa
den tillbaka för samma pris och på samma
villkor, som betingats av annan spekulant. Enl.
sv. rätt får dock sedan 1810 förbehåll om f.
ej göras vid försäljning el. byte av fast
egendom, men väl vid gåva. Undantag gälla enl.
lag 1924 för staten och kommuner. Jfr Ä t e
r-k ö p s r ä 11. E.K.
Förladdning, elastiskt ämne, som inlägges
framför krutladdningen i slätborrade eldvapen
för åstadkommande av viss tätning i loppet. F.
förekom vid framladdare och användes ännu
vid hagelgevär o. d., där i regel en f. av filt
anbringas i patronhylsan framför krutet och en f.
av papp framför haglen. F. av papp, sågspån
el. dyl. användes dessutom vid ”lösa skott” till
art.-pjäser. Träkulan i en lös gevärspatron är
även ett slags f. R.Sbg.
Fö’rlag, det kärl, i vilket vätskan vid en
de-stillation upptages.
Förla’g. 1) Förskott av penningar el. varor,
i sht om lån (förlagslån) för drivande av viss
rörelse. F.-givaren benämnes ofta
förlags-man el. förläggare (jfr
Förlagssy-s t e m). F. kan även betyda kapital, särsk.
drifts- och rörelsekapital. T.E-r.
2) Se B o k f ö r 1 a g.
Förlagsaktiebolaget i Malmö började sin
verksamhet 1870. Utgiver ”Sydsvenska dagbladet
Snällposten” och driver även accidens- och
boktryckeri. Omslutning 31/i2 1931 2,2 mill. kr.,
därav aktiekapital 0,6 mill. Lth.
Förlagsbevis, icke löpande skuldebrev, enl.
vilket fordringsägaren har förmånsrätt i ett
företags tillgångar efter övriga kreditorer men
före grundfondsdelägarna. F. har i sv. lag 1923
erhållit särskild utformning beträffande
affärsbankerna. Dessa f., som endast kunna utgivas
med K. m:ts tillstånd, äga förmånsrätt före
aktie- och lottägare närmast efter bankens
in-sättare och övriga fordringsägare. Förlagslånen
räknas till bankernas egna fonder och stärka
härigenom ur lagens synpunkt proportionen
mellan fonderna och inlåningen. F. löpa med
fast ränta och äro ställda på viss tid men kunna
av resp, bank dessförinnan inlösas. Vid
utgången av 1931 ägde 5 affärsbanker förlagslån
å tillsamman 158,6 mill. kr. K.W-B.
Förlagsbokhandel, se Bokförlag.
Förlagsinteckning, inteckning till säkerhet för
förlagslån, d. v. s. försträckning för drivande
av viss rörelse. Enl. sv. rätt, k. f. 13/4 1883, må
f. endast meddelas åt bergs- och gruvdrift,
fabrik, mjöl- el. sågkvarn, boktryckeri, bryggeri,
brännvins- och kruttillverkning. F. sökes vid
rådhusrätten i stad el., om rörelsen drives å
landet, i residensstaden, och ansökan skall vara
åtföljd av intyg av magistrat el. landsfiskal ang.
den drivna rörelsens beskaffenhet. F. medför
vid konkurs förmånsrätt (efter tidsföljd) i de
tillverkade varorna och för tillverkningen
avsedda råvaror (även i gruvor, utom järngruvor),
maskiner, dragare, redskap ävensom rörelsens
ute.-tående fordringar. F. skall förnyas inom
10 år ss. annan inteckning men medför ej ss.
denna någon panträtt i visst gods, utan
låntagaren är obetaget att, ss. ju också är
nödvändigt för rörelsen, sälja av sina produkter.
Långivaren kan därför ej heller på gr. av f. låta
utmäta det intecknade. E.K.
Förlagslån, se Förlag 1) och
Förlagsinteckning.
Förlagsnian, se Förlag 1).
Förlagsrätt, rätt att ensam genom tryck el.
annorledes mångfaldiga och sprida litterärt el.
musikaliskt verk. Denna rätt tillkommer
verkets upphovsman, förf., och efter hans död
hans dödsbodelägare men upphör 30 år efter
hans död. Dessförinnan kan f. genom särskilt
avtal förvärvas av annan person, förläggare,
som ombesörjer utgivningen. Rättsförhållandet
mellan förf, och förläggare har i flera länder
gjorts till föremål för särskild lagstiftning, ant.
i allmän civillag el. i fristående lagar, ss. i
Tyskland, vars 1901 antagna lag om f. är
synnerligen detaljerad. I Sverige regleras f. i lagen
om rätt till litterära och musikaliska verk s0/5
1919 (ändrad 1931), där flera paragrafer äro av
förlagsrättslig innebörd. Viktigast torde få an
ses § 17, som förbjuder utgivande av mer än
1 uppl. och denna begränsad till 1,000 ex.,
såvida förf, ej medgivit annorlunda, samt i övrigt
stadgar, att f. är förfallen, d. v. s. återgår till
förf., därest förläggaren ej inom 2 år efter
mottagandet av fullst. manuskript utg. verket. I
detta fall äger förf, behålla, vad han redan må
ha uppburit i betalning. Vidare stadgas, att f.
återgår, därest utgivet verk utgått ur
bokhandeln och förläggaren ej inom 1 år efter förf:s
framställning därom på nytt utg. verket.
Rätts
— 921 —
— 922 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
