Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förmyndarekammaren i Stockholm - Förmyndarregering - Förmyndarräfsten - Förmynderskap - Förmåga - Förmånsrätt, prioritet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRMÅNSRÄTT
den nya förmynderskapslagens bestämmelser.
Under avvecklingsperioden skall emellertid F.
tjänstgöra som kontrollerande myndighet. I
denna egenskap skall den tillsvidare fullgöra
de åligganden, som enligt
förmyndarskapslagen åvila överförmyndaren. Någon
överförmyndare för Stockholm skall därför icke
utses, förr än ”Konungen annorlunda
förordnar”. H.H-d.
Förmyndarregering, den regering, som i
stater med monarkisk styrelseform för
riksstyrelsen under en konungs omyndighetstid. I
Sveriges författning äro formerna för f.
reglerade i R.F. § 67. Bestämmelserna, vilka
hittills icke kommit att tillämpas, äro i huvudsak
följ. Då tronen besliges av omyndig konung
och riksdagen icke är samlad, skall statsrådet,
som interimistiskt för regeringen, inom 15
dagar efter den förre konungens död
sammankalla riksdagen. ”Utan avseende på något den
avlidne konungens testamente ang.
riksstyrelsen” äger därpå riksdagen att inom 7 dagar
från öppnandet välja f. Om dödsfallet
inträffar under pågående riksdag, vilket fall
R.F. förbigått med tystnad, räknas tiden för
valet från dagen för dödsfallet el. från den
dag detsamma officiellt delgavs riksdagen —
om vilketdera äro meningarna delade. Innan
valet förrättas, har riksdagen att bestämma,
huruvida f. skall utgöras av 1, 3 el. 5 förmyn
dare. Kunna kamrarna icke inom 3 dagar
enas om antalet, skall frågan avgöras av en
skiljenämnd. Själva valet av f. förrättas av
en valnämnd om 64 personer, utsedda 32 av
vardera kammaren, och tillgår så, att varje
led. av nämnden på en sluten lista föreslår
kandidater till ett antal, som med 1 överstiger
det bestämda. Till det bestämda antalet och
i ordning efter röstetalet ställas därefter de
sålunda föreslagna under omröstning var för
sig, varvid för val erfordras absolut
majoritet. Inga valbarhetsvillkor äro stadgade. F.
utövar riksstyrelsen, till dess konungen nått
myndig ålder. Några särskilda
ansvarighetsbestäm-melser för f. el. någon närmare reglering av
dess verksamhet innehålla grundlagarna icke.
— I Sveriges historia ha f. från medeltiden
intill det nuv. statsskickets tillkomst
åtskilliga gånger förekommit. Under Birger
Magnussons minderårighet 1290—98 utövades f. av
marsken Tyrgils Knutsson i spetsen för rådet,
under Magnus Erikssons omyndighet 1319
—32 av rådet, under drotsens ledning.
Drottning Kristinas f. 1632—44 bestod av de
5 riksämbetsmännen. F. under Karl XI:s
minderårighet 1660—72 utgjordes av
änkedrottningen Hedvig Eleonora och de 5
riksämbetsmännen, under Karl XII:s korta
omyndig
het 1697 av Hedvig Eleonora och 5 kungl. råd.
Under Gustav IV Adolfs minderårighet slutl
1792—96 fördes f. av hertig Karl ss. ensam
regent. E.Spr.
Förmyndarräfsten brukar man kalla de
åtgärder, som vidlogos mot dem, vilka fört
styrelsen under Karl XI:s omyndighetstid.
Förmyndarna hade visserligen 1672 erhållit
ansvarsfrihet av konungen, men den gavs utan
verklig granskning. 1675, då såväl de
utrikespolitiska som de finansiella vådorna av deras
politik framträtt, yrkade ständerna på
tillsättandet av en granskningskommission, och
konungen samtyckte. Arbetet saboterades dock
av byråkratien och fördröjdes genom kriget samt
blev därför färdigt först 1680. Det ställde
förmyndarregeringens finansförvaltning i en
mycket dålig dager. Vid riksdagen s.å.
an-höllo ständerna all få del av kommissionens
arbele och att förmyndarna skulle få
förklara sig. Konungen samtyckte och befallde
ständerna att även utse domarne. Efler något
motstånd bland adeln uppsatte också
ständerna ett förslag, varpå konungen ur delta
utsåg 36 personer alt ulgöra den s. k. slora
kommissionen. Inför denna slälldes alla
rådsherrarna från förmyndartiden till ansvar, och
trots protester måsle de foga sig.
Anmärkningarna avsågo särsk. donationer och
löneförhöjningar till rådet självt, till andra
personer mot R.F:s bud om sparsamhet därmed,
samt överskridande av 1662 års stat. Stort
inflytande hade åklagarna, särsk. Jakob
Gyllenborg, men konungen ingrep ofta själv.
Domarna avkunnades okl. 1681—maj 1682, men
först 1689 hade en särskild
likvidalionskommis-sion slutfört uträkningen av beloppen. I allt
tvangs aristokratien att betala 4 mill. dal. smt,
vilket i förening med reduktionen gav dess
maktställning dödsstöten. — Litt.: O. Varenius,
”Räfsten med Karl XI :s förmyndarstyrelse”
(2 bd, 1901—03). P.S.
Förmynderskap, se Förmyndare.
Förmåga, psykol., se Förmögenhet 2).
Förmånsrätt, jur., även kallad prioritet,
rätt till företräde framför annan, särsk. om
vissa fordringars rätt till företräde framför
andra vid betalning ur gäldbunden persons
egendom, om denna icke skulle förslå till full
betalning åt alla fordringsägare. Man brukar
skilja mellan speciella f., vilka endast gälla
i viss egendom, samt allmänna f., som
omfatta gäldenärens alla tillgångar. Mellan de
olika f. råder en viss rangordning, f.-o r d n i n g,
efter vilken de njuta betalning, om egendomen
ej räcker till för alla f.-berättigade. Från f., som
endast gäller vid konkurs, och, vad angår
speciella f., vid utmätning, böra noga skiljas pant-
— 933 —
— 934 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
