Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förmånsrätt, prioritet - Förmånstagare - Förmärs - Förmögenhet - Förmögenhetsgemenskap - Förmögenhetspsykologi - Förmögenhetsrätt - Förmögenhetsrättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRMÄNSTAGARE
och retentionsrätterna (se d.o.). Vissa f. äro
emellertid förbundna med panträtt, och i äldre
tid sammanblandades de allmänt. Före alla f.
går naturligtvis annan person tillkommande
äganderätt till föremål i gäldenärens besittning.
Främst bland f. komma så sjöpanträtterna enl.
sjölagen. De äro speciella och kunna i allt
väsentligt endast göras gällande i pantföremålet
(fartyg, frakt, last). I 2:a rummet bland f. stå
fordringar, för vilka borgenären har lös sak
ss. pant, vare sig i egen hand el. genom någon
annan, i 3:e rummet fordringar med
retentions-rätt i viss lös sak. Sistn. båda f. äro speciella,
gälla blott i saken, men fordringsrätten sträcker
sig i övrigt till hela förmögenheten. I 4:e
rummet komma åtskilliga allmänna f. i en viss,
inbördes ordning: kostnader för begravning och
läkarvård åt avliden, tjänstefolks och
tjänstemäns lön för sista året samt annan arbetares
avlöning för 6 mån. I 5:e rummet komma
hyresvärdens speciella, med retentionsrätt
förenade f. i hyresgästens i fastigheten förvarade
lösören för 1 års hyra, i 6:e rummet rätt till
tionde, ränta och annan avgäld ur fast egendom
samt fastighetsskatt och jordägares rätt till
arrende för jorden och lega för uthyrda
kreatur och redskap, allt förfallet högst 1 år förut,
ävensom för husröta och vanhävd, i 7:e
rummet förlagsinteckning (se d.o.) åt bergsbruk el.
fabrik i det intecknade, för kapital och 3 års
ränta, i 8:e borgenär, för vars fordran
lösegendom utmätts, i det utmätta godset, om konkurs
ej följer inom en månad; som 9:e det mycket
viktiga fallet inteckning i fast egendom för
intecknat belopp jämte 2 års ränta med företräde
mellan olika inteckningshavare efter dagen, då
inteckning söktes. I 10 :e rummet kommer
omyndigs fordran hos förmyndaren för
ersättningsanspråk i anledning av förmynderskapet;
talan skall dock väckas inom 2 år från
för-mynderskapets upphörande, men f. omfattar
förmyndares hela förmögenhet. ll:e rummet
intager kyrkors, städers, Kronans samt allmänna
inrättningars och kassors f. hos uppbördsmän
för innestående uppbörd samt Kronans hos
övriga tjänstemän, för vad de i tjänsten mottagit;
12 :e rummet Kronans f. i skattskyldigs
lösegendom för sista och löpande årets utskylder, dock
icke fastighetsskatt; 13:e en allmän f., sista och
löpande årets kommunal- och kyrkoutskylder.
övriga fordringar, vilka alltså icke äga f., få
sedan betalt i förhållande till sina belopp, dock
gäller att ”böter äga minsta rätt” och alltså
njuta betalning sist av alla skulder. E.K
Förmånstagare, inom försäkringsrätten: den
person, till förmån för vilken en försäkring (se
d.o.) är tagen och som äger uppbära
försäkringssumman. Oftast är f. uttryckligen angiven
i avtalet, ”insatt ss. f.”. Bl.a. kan innehavaren
av försäkringsbrevet på detta sätt berättigas.
Är ej bestämd f. angiven, anses skadeförsäkring
gälla till förmån för en var, som i egenskap
av ägare till el. panthavare m.m. i godset har
intresse av att dess värde icke minskas el. går
förlorat. Vid livförsäkring skall, där f. är insatt
och kapitalet utfaller efter försäkringstagarens
död, detta ej ingå i den dödes kvarlåtenskap,
men f. är skattskyldig ss. för gåva för beloppet,
till den del det överstiger 15,000 kr. — In.
Sverige användes f. även i betydelsen
undantags-tagare. E.K.
Förmärs, sjöv., fockmastens märs (se d. o.).
Förmögenhet. 1) Jur., någons samlade
ekonomiska tillgångar, sedan skulder avdragits.
2) Psykol. Psykologien före J. F. Herbarts
tid förklarade sådana fenomen som t. ex.
tänkande, känsla, vilja ss. utslag av en
psykisk kraft, ”förmåga” el. ”förmögenhet”; d.
v. s. en psykisk f. är ”själen tänkt som
liggande till grund för” en viss typ av psykiska
förlopp el. egenskaper. Detta är en ren cir
kelförklaring. I vetenskaplig psykologi
begagnas därför t.ex. minne, uppmärksamhet,
känsla etc. endast som populärt beskrivande, ej
ss. förklarande termer. G.A.J
Förmögenhetsgemenskap, säges föreligga, när
en förmögenhet (se d.o.) är knuten till flera
personer sålunda, att den icke är fördelad på
envar av innehavarna i konkreta kvotdelar utan
delägarnas andelsskap säges vara bestämt i
ideella andelar. Den personsammanslutning,
vartill f. hänför sig, är vanl. äktenskapet, men
f. i eg. mening förekommer endast i äktenskap
ingångna före Vt 1921 och vilkas
förmögenhetsförhållanden regleras enl. den gamla
giftermåls-balken. Den egendom, som i äktenskapet är
föremål för f., kallas kommunikabel, och
vardera makens rätt i denna benämnes giftorätt
(se d.o.). Jämväl mellan sterbhusdelägare
förefinnes f. i arvlåtarens tillgångar och skulder
under tiden mellan dödsfallet och arvskiftet.
ögd.
Förmögenhetspsykologi, se
Förmögenhet 2).
Förmögenhetsrätt, benämnes den del av
civilrätten, som avhandlar
förmögenhetsrättigheter-na (se d.o.) och likartade rättigheter. Jfr
Sakrätt, Immateriell f. och O b 1 i g
a-t i o n s r ä 11. ögd.
Förmögenhetsrättigheter, kallas sådana
privata, av rättsordningen skyddade intressen,
som ha penningvärde: 1) sakrätter, ss.
äganderätt, panträtt, retentionsrätt m.m., 2)
immateriella förmögenhetsrätter, ss. patenträtt m.m.,
3) fordringar. — Ett förnuftigt och sedligt
intresse, som saknar penningvärde, torde dock
— 935 —
— 936 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>