FÖRNYELSEVÄXEL 4,726,800 kr. och användes till återväxtkost-nader 1,868,000 kr. T.E-r. Förnyelseväxel, växel, som en växelgäldenär har att acceptera för att få krediten förlängd (växelomsättning, se d. o.). Vhgn. Förord, i äldre jur. språkbruk: förbehåll, avtalade villkor; så t.ex. i ordstävet ”f. bryter lag”, d.v.s. genom föregående överenskommelse kunna parterna för ett visst fall (i de flesta civila rättsärenden) upphäva el. omändra lagens stadganden. F. förekom särsk. vid bestämmande av makarnas inbördes ekonomiska förhållanden i ett äktenskap, och ordet användes därför ofta som liktydigt med äktenskapsförord (se d.o.). — Inom förvaltningsrätten har f. erhållit en specialbetydelse: av offentlig myndighet given rekommendation åt en av de på ett tjänsteförslag uppförda att komma i fråga till tjänsten före de andra sökande. I denna bemärkelse användes f. huvudsaki. vid tjänster inom skol- och landsstaterna. E.K. Förordnande, i ordets administrativt tekniska mening en statstjänstemans mer el. mindre tillfälliga beklädande el. utövande av en tjänst, ant. — vid sådana tjänster, vilka endast tillsättas på f. — som tjänstens innehavare el. som vikarie vid innehavarens tjänstledighet el. semester; även beteckning för själva formen för meddelande av ett sådant uppdrag, varvid f. står i motsats till fullmakt och konstitutorial (se d. o.). E.Spr. Förordning (officiellt: kungl. förordning), i statsrättsligt teknisk mening, betecknar i nutida språkbruk en författning, som tillkommit genom konungens ekonomiska lagstiftning enl. R. F. § 89 (se Ekonomisk lagstiftning). F. står då i motsats dels till 1 a g, varmed betecknas en genom konungens och riksdagens samfällda lagstiftning tillkommen författning, dels också till sådana författningar, t. ex. stadgar, regi., instruktioner etc., som konungen i förvaltningsrättslig ordning utfärdar. Förr hade f., vars begrepp aldrig varit noggrant fastslaget, en vidsträcktare innebörd och betecknade, oberoende av sättet för dess tillkomst, oftast en speciallag i motsats till allmän lag, understundom en författning, som ändrade en tidigare författning utan att upphäva den. Beteckningen ingår även i namnet på en av grundlagarna, T. F. E.Spr. Föroreningar, metall., ämnen, vilka ingå som icke önskvärda beståndsdelar i metaller ocn legeringar. F. inkomma vid framställningen ur råmaterialet, ur bränslet el. ur gaser, som komma i beröring med den smälta metallen. Största frihet från f. ernås vanl. vid de elek-trolytiska framställnings- och raffineringsme- toderna. Skadliga f. i koppar äro bly, arsenik, vismut, zink, nickel och silver. Kopparns elektriska ledningsförmåga nedsättes av ytterst små mängder f. Vanliga f. i handelszink äro bly, järn, koppar, vismut, nickel och zink. Av vanliga f. i järn och stål betraktas svavel, fosfor och syre även i ytterst små kvantiteter (tusendels procent) som de skadligaste. Vissa ämnen, som i regel utgöra skadliga f., kunna dock ibland avsiktligt tillsättas som legerings-ämnen för ernående av speciella egenskaper hos metallen. I.S. Förpackning, se Emballage. Förpantning, i fråga om äldre förhållanden: pantsättning genom överlåtelse till besittning av fast el. lös egendom, införsel.; särsk. om Kronans pantsättningar av landområden, gods, räntor, tullar o. d. I privata förhållanden var f. av smärre lägenheter vanlig ss. en form att kringgå förbudet mot hemmans styckning. E.K Förparlamentet, se Vorparlament. Förpatrull kallas den främsta marschbevak-ningsavd. inom förtrupp och förtrav vid frammarsch mot fienden. Förpik, rummet mellan ett fartygs kollisions-skott och förstäv. F. användes ofta för vattenbarlast för åstadkommande av lämplig trim (se d. o.). T.Hrn Förplägnad, krigsv., kallas trupps förseende med livsförnödenheter. På grundvalen av uppgjorda normalportions- och rationsstater verkställes upphandling av vissa artiklar centralt, av andra genom truppförbandens för valtning. F. tillredes i truppförbandens kokinrättningar, och utspisning sker kompanivis el. enl. individuell metod med poleltsystem. Stundom kan kvarter-f. el. kontant portions ersättning ifrågakomma. Vid trupps fortskaf-fande med järnvägstransport sker utspisning vid s. k. måltidsstationer. Ang. f. i krig se Krigsförplägnad. E.O.B. Förplägnadstrupper, se Krigsförpläg-nadstjänst. Förposttjänst kallas den verksamhet, som i fält avser att bereda skydd åt trupper under förläggning. F. påvilar i huvudsak inf. På stort avstånd från fiendens markstridskrafter kan f. begränsas till bevakning av mot honom ledande vägar; på kortare avstånd, när strid kan tänkas uppstå, måste även terrängen mellan vägarna bevakas. Längs mot fienden ledande vägar framsändas förposter, vilkas styrka växlar mellan 1 kompani och 1 bataljon och vilka ordna sig till försvar i förpostställningar, vilka böra ligga minst 2 km. framför bakomvarande trupper. Va—2 km. framför förpostställning ordnas en b e-v a k n i n g s 1 i n j e, där posteringar om — 943 — — 944 —