Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kammaren - Första kammarens moderata parti - Första kammarens nationella parti - Första kammarens protektionistiska parti - Första livgrenadjärregementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAMMARENS MODERATA PARTI
Den utses vanl. för längre tid än denna och
förnyas oftast successivt. Valbarhetsåldern är
genomgående högre. Särskilda inkomst- och
förmögenhetsbetingelser för valbarhet voro
förut vanligare än nu. En allmän iakttagelse i
modern tid torde vara, att den övre kammarens
inflytande blivit större, när grunderna för dess
sammansätning demokratiserats. Det engelska
överhuset och den kanadensiska senaten ställas
starkt i skuggan av den folkvalda kammaren,
medan den franska senaten och den sv. F.k.,
vilka båda vila på den allmänna och lika
rösträttens grund, med framgång hävda sin
ställning. I U.S.A möta vi t.o.m. en övre kammare,
som i fråga om både allmänt anseende och
inflytande på landets politik överglänser det vida
talrikare ”representanthuset”. U.S.A :s senat är
även själva grundtypen för den övre kammaren
i en förbundsstat, där nämnda kammare är
avsedd att representera delstaterna ss. jämbördiga
delar av unionen, upptagande ett lika antal
representanter från varje stat oavsett dennas
storlek. Detta nordamerikanska system har
sedermera även tillämpats i Argentina, Brasilien,
Schweiz m.fl. sammansatta stater.
I många länder har ”förstakammar-f rågan”
varit ett av de brännande politiska spörsmålen.
Där man ej löst problemet genom att övergå
till enkammarsystemet, har man utan att helt
vilja utplåna karaktärsskillnaden mellan
folkrepresentationens båda avd. i allm. sökt
uppbygga den övre kammaren på mera demokratisk
grund. Den ökade användningen av det
proportionella valsystemet har ytterligare
komplicerat frågan. Talrika förslag ha överallt väckts
i syfte att ombilda f.k. till en
”intresserepresentation” (se d.o.), utan att detta i någon
nämnvärd grad haft praktisk påföljd. J.E.N.
Första kammarens moderata parti bildades
1905 och är att betrakta som en fortsättning
av det gamla frihandelspartiet. Tullfrågan hade
alltmera trängts i bakgrunden, och i densamma
deklarerades neutralitet. Partiet var närmast
en personlig sammanslutning och kan icke
betraktas som politiskt parti i eg. mening. Utan
partidisciplin kunde samstämmighet ernås i de
flesta frågor. För förberedande av val o. d.
fanns ett förtroenderåd, vars ordf, var friherre
Gustaf Tamm. Som den i riksdagen mest
framträdande av partiets medl. framstår Hugo
Tamm. Bland övriga mera betydande kunna
nämnas Aug. Wijkander, H. Fahlén, I. Afzelius
och C. Swartz. Partiets numerära styrka var
o. 40 och steg till något däröver. 1912 uppgick
partiet i Första kammarens nationella parti (se
d.o.). Det moderata partiet verkade i allm. för
en medlingspolitik mellan F. k:s
majoritetsparti och A. k. I unionsfrågan valde partiet för-
likningslinjen och i rösträttsfrågan
dubbelpro-portionalismen. A.ö-n.
Första kammarens nationella parti, högerns
riksdagsparti i F. k., bildades 15/i 1912 genom
en sammanslutning av Förenade högerpartiet
och Första kammarens moderata parti (se d.
o.). Sammanslagningen av de båda
högerpartierna till ett gemensamt var möjlig, då
tullfrågan icke längre framstod som splittrande
programpunkt, och var förestavad av önskan om
och behovet av enhetligt uppträdande mot
övriga partier i kammaren. Denna konsolidering
av högern i F. k. skedde samtidigt med en
liknande företeelse i A.k., då Lantmanna- och
borgarepartiet (se d. o.) bildades. Nationella
partiets förste ordf, var biskop G. Billing. Vid
dennes avgång från riksdagen 1913 övertogs
ordf.-skapet av f. justitierådet E. Trygger, som förut
formellt stått utanför partiet. Trygger har
sedermera innehaft presidiet med undantag för
åren 1923—24, då han var statsminister. 1923
var Johan Nilsson i Skottlandshus och 1924 A.
Vennersten ordf, i partiet. Partiets numerära
styrka har växlat något. Högsta siffran nåddes
1915 med 88 och lägsta 1921 och 1922 med 36
medl. Vid 1931 års riksdag var medl.-antalet
48. A.ö-n.
Första kammarens protektionistiska parti
bildades 1888 i samband med tullstriden med
upprätthållande av det genomförda tullsystemet
som främsta programpunkt. Partiet gick först
under benämningen hovmarskalkspartiet efter
dess ledare, hovmarskalken P. Reutersvärd.
Efter denne övertogs ledningen av Chr.
Lunde-berg, som vid sin utnämning till talman 1909
efterträddes av E. Trygger. F. fick 1910 sin
direkta fortsättning i Förenade högerpartiet (se
d. o.). A.ö-n.
Första livgrenadjärregementet ledde sitt
ursprung från Östgöta fotfolk, varav på 1500-talet
funnos de 2 Västanstångs- och östanstångsfä-
Banérstenen, rest å Malmen 1891 till minne av
regementets förste överste i fält, Johan Banér,
250 år efter hans död.
— 963 —
— 964 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
