FÖRYNGRINGSHUGGNING rade kvinnor angår, ha dessa operationer ej utfallit så gynnsamt. Det ovan sagda gäller så att säga normalt åldrade människor, d. v. s. sådana, som uppnått den ålder, då ålderdoms-förändringarna i regel göra sig starkt märkbara. Ett mera gynnsamt resultat visar behandlingen, då det gäller för tidigt åldrade personer. — Den vid de operativa ingreppen hos åldringarna inträdda förbättringen ha en del forskare velat tillskriva självsuggestion. Det är visserligen möjligt, att en sådan i en del fall spelar någon roll, men den kan dock ej förklara de rent objektivt iakttagna förändringarna i det fysiologiska tillståndet, vilka dessutom fullt överensstämma med förhållandena hos de på samma sätt behandlade senila djuren — och hos dessa är varje suggestivt inflytande uteslutet. Att ett upphörande av könskörtlar-nas endokrina verksamhet spelar en viss roll vid åldrandet torde vara sannolikt, men att däri söka den primära och enda orsaken till ålderdomsförändringarna är otvivelaktigt att på ett alltför enkelt och för grunt sätt uppfatta de fysiologiska processer, som leda till ålder-domsdöden. — Litt.: B. Romeis, ”Altern und Verjüngung (i ”Handbuch der inneren Sekretion”, 2, 1931). H.W. Föryngringshuggning, den äldre skogens avverkning under hänsynstagande till uppkomsten av en ny skogsgeneration. De olika metoderna för f. kunna hänföras till två grupper: trakthuggning och blädning. — Vid trakthuggning är avverkningen koncentrerad till större sammanhängande ytor, som ant. huggas helt kala, trakthuggningmed kalavverkning, el. ock kvarlämnas på huggningsytan ett antal fröträd. Äterväxt erhålles vid kalavverkning ant. genom självsådd från fröbar skog i hyggets kanter el. ock genom kultur. Vid trakthuggning med fröträd s-ställning erhålles återväxten genom självsådd från fröträden, men kan även kultur under fröträden förekomma. I förut ej skötta bestånd föregås gärna f. av en förhuggning (se d. o.). Därefter följer hyggets avverkning med kvarlämnande av fröträden, vilka sedan, i den mån ålerväxten uppkommit och fordrar mera ljus, borttagas i en el. flera omgångar genom s.k. efterhuggning. Trakthuggningsmetoderna leda i allm. till uppkomsten av likåldrig återväxt. — Vid blädningsmetoderna inledes för-yngringen samtidigt på ett stort antal skilda platser. Man avverkar träden enstaka el. gruppvis här och där, och återväxten, som uppkommer genom självsådd från de därvid uppstående luckornas kanter el. under det utglesnade äldre beståndet, blir mer el. mindre olikåldrig. Av de många olika systemen för blädning må nämnas tiaktblädning el. luckhuggning, kantblädning samt s. k. ren blädning. Vid traktbläd-ningen upptagas inom de delar av skogen, som skola föryngras inom närmaste 40 år, smärre luckor med en areal, varierande mellan några få ar upp till o. 15 ar, alltefter trädslag, mark och exposition. Återväxten uppkommer på dessa luckor genom självsådd från skogen i kanterna. När återväxten behöver mera ljus, utvidgas luckan genom kanthuggning. När de ursprungliga luckorna sedan bli så stora, att de börja stöta intill varandra, borttagas de sista trädkulisserna genom sluthuggningen. Återväxten blir liksom vågformig. K a n t b 1 ä d-ningen är utformad av prof. C. Wagner i Freiburg im Breisgau i Baden. I st. f. att som vid luckhuggningen börja föryngringen på en cirkelrund el. kvadratisk yta angriper Wagner beståndet utefter långa raka linjer, helst med huvudriktning ö.-v., utefter vilka skogen utgles-nas oregelbundet på ett smalt 10—15 m. brett bälte. När återväxt här infunnit sig, borttagas en del av de på bältet kvarstående träden och ett nytt smalt bälte utglesnas på s. sidan om det första bältet, och på detta sätt avverkas långsamt beståndet från n. mot s., medan föryngringen dragés efter. Den rena b 1 ä d-ningen utgår ifrån och vill bibehålla ett fullst. olikåldrigt bestånd, där alla åldersklasser äro representerade om varandra å varje del av sko gen. Medan f. vid de förut nämnda metoderna endast användes inom de delar av skogen, som stå i tur att förnyas under de närmaste 20—40 åren, och inträffande fröår endast utnyttjas inom dessa delar, rör sig den rena blädningen över hela skogen. Träden avverkas enstaka el. gruppvis alltefter de växlande förhållandena i varje särsk. fall. Beståndsvårdshuggningar, ss. röjningar, gallringar och ljushuggningar, försiggå samtidigt med f. över hela skogen. Denna metod förutsätter stor påpasslighet och skicklighet hos skogsvårdaren och torde endast kunna till-lämpas för skuggfördragande trädslag å mycket god mark. — De metoder, som i Sverige ha den största betydelsen, äro trakthuggning med frö-trädställning samt luckhuggning, modifierad på olika sätt. — Under begreppet s kä r m f ö r-y n g r i n g brukar man sammanfatta de olika föryngringsmetoder, där återväxten uppkommer i skydd av ett äldre överbestånd. Hit kunna sålunda hänföras både trakthuggning med frö-trädställning och flertalet av de olika blädningsmetoderna. F A.Bn. Förzinkning, beläggning av ytan å järnföremål med ett tunt skikt av zink som skydd mot röstning. Zinkens förmåga att skydda järnet beror på att beläggningen, som i och för sig är mycket motståndskraftig, hindrar järnet att — 1015 — — 1016 --