Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förzinkning - Förädling - Föräldrarätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRÄLDRARÄTI
komma i beröring med luft och fuktighet och
påverkas av dessa. Från en äldre uppfattning,
att skyddsverkan skulle vara huvudsaki. av
gal-vanisk natur och bero på att zink är
elektro-positivt i förhållande till järn, härstammar den
vanliga benämningen galvaniserat järn. — F.
utföres i tekniken på 4 olika sätt, näml, som
smältförzinkning, galvanisk f., sprutförzinkning
och sherardisering. Smältförzinkning
(varmförzinkning, varmgalvanisering) är den
mest använda av dessa metoder. Den tillgår så,
att det genom behandling med utspädd
svavelsyra väl rengjorda järnföremålet under några
sek. neddoppas i ett bad av smält zink med en
temp. av 420—480° C. För att hålla zinkbadets
yta fri från oxider och åstadkomma en
metalliskt ren yta å järnet täckes zinkbadet av en
fluss, huvudsaki. bestående av salmiak. Den
bildade zinkbeläggningens tjocklek brukar an
givas i gr. zink pr kvm. av föremålets yta.
Tjockleken växlar mellan 150 och 600 gr. pr
kvm. Denna metod användes särsk. för f. av
tråd, plåt och rör m. m., varvid man i stor
utsträckning tillämpar automatiska
arbetsmetoder. Av den till c:a 1,5 mill. ton uppgående
världsproduktionen av zink beräknas inemot
hälften förbrukas för varm-f. Vid galvanisk
f. nedsättes det föremål, som skall förzinkas, i
ett elektrolytiskt bad, bestående av zinksulfat
i svagt sur vattenlösning. Som anod användes
ett valsat zinkbleck. Under den elektriska
strömmens inverkan utlöses zink från anoden
och utfälles på järnföremålet.
Sherardisering användes huvudsaki. för smärre föremål,
ss. spik, bultar, muttrar etc. Dessa föremål
inbäddas i zinkpulver och upphettas till en temp.
nära zinkens smältpunkt. Därvid intränger
zinken genom dlffusion (se d. o.) i järnet och
bildar ett ytskikt av järn-zinklegering. Processen
genomföres i stora, cylindriska behållare, som
rotera under utvändig upphettning i en ugn. För
sprutförzinkning användes en
metall-sprutningspistol. Denna är så inrättad, att en
zinktråd kontinuerligt föres fram och smältes
i en knallgas- el. acetylenlåga el. en elektrisk
ljusbåge. Allteftersom zinken smälter av,
slungas den av en kraftig luftstråle i ytterst
finfördelat tillstånd mot det föremål, som skall
förzinkas. De små zinkpartiklarna häfta fast
vid den genom sandblästring rengjorda och
uppruggade metallytan och bilda en fastsittande
beläggning, som dock är rätt porös. Dess tjocklek
varierar från 0,02 mm. och uppåt. Metoden har
en vidsträckt användbarhet, ej blott för f. av
metaller, utan även för anbringande av
zinkbeläggningar på andra material, ss. glas, läder,
tyg, papper m. m. /.S.
Förädling. 1) F. a v h u s d j u r avser att
frambringa nya rastyper, som bättre än de
förutvarande motsvara människans fordringar. 1
det praktiska avelsarbetet användas gamla, be
prövade f.-metoder, som under senaste
decenniet avsevärt förbättrats genom tillämpning av
den moderna ärftlighetsläran. Den
vetenskapliga forskningen rörande husdjurens f. måste
läggas på lång sikt, varför den ännu icke kunnat
komma till mera betydande resultat. I de flesta
kulturländer finnas numera inst. för husdjurs-f.
Ett sv. sådant är förlagt till det i närheten av
Stockholm belägna Bergshamra. Se H u
s-d j u r s a vel och Ärftlighetslära. H.Fqt.
2) F. a v v ä x t e r, framställandet av för
odling bättre lämpade typer än de, som tidigare
finnas att tillgå. F. av våra kulturväxter har
pågått sedan urminnes tid, men i samband med
den moderna ärftlighetsläråns utveckling
gjordes stora framsteg i förbättrandet av
f.-meto-derna, vilket i sin tur fört med sig betydande
förbättringar i odlingsmaterialet, samtidigt som
f.-arbetet alltmera knutits till
prakliskt-veten-skapliga inst. (i Sverige: Sveriges
utsädesför-ening, Svalöv, med 8 filialer, och Weibullsholm,
Landskrona). Det under de sista 50 åren i vårt
land utförda f.-arbetet med lanlbruksväxter
beräknas med nuv. priser årl. ge en merinkomst åt
vårt lantbruk på c:a 40 mill. kr., jämfört med
vad de för 50 år sedan förekommande
sorterna skulle ha gett. — Vid modern f. av
själv-befruktande växter börjar man med att efter
individuella avkomstbedömningsmetoden
fram-sortera de bästa ärftliga typerna. Senare korsar
man de bästa i odling förekommande typerna
för att av avkomman välja ut nya typer, som
äro överlägsna föräldrarna. Hittills tillämpar
man på korsbefruktarna huvudsaki. olika
urvalsmetoder, men även här börjar man nu
använda korsningsmetoden. Nyligen har man i f.
börjat att systematiskt utnyttja möjligheterna
för ökning av kromosomtalet i f.-syfte. — Det
tekniska genomförandet av ett rationellt
f.-ar-bete består i stor utsträckning i utprövandet av
nya typers värde i alla för odlingen viktiga
egenskaper (för vete t. ex.:
avkastningsförmåga, frosthärdighet, sjukdomsresistens,
stråstyvhet, bakningsduglighet o. s. v.). Jfr
Ärftlighetslära. J.R.
Föräldrarätt, jur., den del av familjerätten,
som behandlar föräldrars och barns inbördes
rättigheter och skyldigheter, ss. vårdnadsrätt,
tuktorätt, rätt till arbete, underhållsskyldighet,
uppfostrings- och utbildningsskyldighet m.m.
Rättigheter och skyldigheter för
ställföreträdare, vilka vid föräldrars frånfälle el. eljest må
finnas nödvändiga, behandlas i en annan
huvuda vd.: förmynderskapsrätten. Med
uttrycket ”barn” förstås i f. icke endast ett visst lägre
— 1017 —
— 1018 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
