GAGES kerska friskarorna, vilka han mötte vid Kan dern. Han försökte underhandla med de upproriska men blev av dessa skjuten. — Litt.: H v. G., ”Das Leben des Generals F. von G.” (3 bd, 1856—57). E.Bz. 3) Heinrich Wilhelm von G., den föregåendes bror, friherre, politiker (1799—1880), stred 1815 som ung officer vid Waterloo och deltog i Heidelberg vid bildandet av den s.k. Burschen-schaftrörelsen (se d. o.), i hessisk statstjänst 1821—33; 1832 medl. av Hessens a.k. I mars 1848 deltog han i Heidelberg vid rådslagen för inkallandet av ett förparlament, var en kor tare tid chef för en liberal ministär i Hessen och valdes därefter som medl. av Frank-furtparlamentet, till vars president han 19/s 1848 utsågs. G:s program omfattade kravet på monarki och utseendet av en riksföreståndare, till vilken på hans förslag (det ”djärva greppet”) korades ärkehertig Johan av Österrike. Emellertid sökte G. även förmå Fredrik Vilhelm IV av Preussen att antaga kejsarkronan, en linje, som han, sedan han i dec. s.å. blivit chef för riksregeringen, fullföljde i ett förslag om en förbunds-stat under Preussens ledning i förbund med Österrike (den ”småtyska” linjen). Detta uppslag sökte han fullfölja, även sedan han i maj 1849 lämnat Frankfurtparlamentet, bl. a. mars— apr. 1850 under Erfurtparlamentet. — G. deltog i kriget mot Danmark 1850 och levde sedan i Heidelberg. Från 1862 framträdde han som en förfäktare av den ”stortyska” linjen (Österrike och Tyskland som en enhet) och var 1864—72 hessiskt sändebud i Wien. Hans brevväxling från tiden 1848—50 erbjuder stort intresse. — Litt.: T. Klein, ”Der Vorkampf deutscher Ein-heit und Freiheit” (1925). Arrh. 4) Maximilian (M a x) von G., de föregåendes bror, friherre, politiker, (1810—89), verkade 1829—33 i nederländsk krigs- och statstjänst, sedan 1840 i Nassau och var ordf, i det sju-mannautskott, som i Heidelberg 1848 förberedde och inkallade Frankfurtparlamentet, av vilket G. var medl., ävensom sedermera av parlamentet i Erfurt, varunder han i huvudsak stödde sin broders (G. 3) politik. I broderns ”riksregering” s. å. var han understatssekr. i utrikes-dep. och medverkade som sådan vid avslutandet av vapenstilleståndet mellan Preussen och Danmark i Malmö 1848. — G. övergick 1853 till katolicismen. 1855—74 var han chef för den handelspolitiska avd. i utrikesdep. i Wien och följde sin bror i dennes nya, av stor tyska tankar inspirerade politik. G. skrev: ”Ju-genderinnerungen aus dem Gebiete der Natio-nalität” (1889). — Litt.: L. v. Pastor, ”Leben des Freiherrn Max. v. G.” (1912). [Arrh.j Gages [gaz], José Bueuaventura Thierry Dumont de G., greve, spansk krigare (1682—1753), var f. i Belgien men gick 20-årig i spansk tjänst och utmärkte sig i spanska tronföljdskriget, särsk. 1710 vid Villa-viciosa. 1742—46 förde G. befälet över de spanska trupperna i Italien och slog österrikarna 1743 vid Campo Santo och 1745 vid Bas^ignano. Av hovet tvungen till det olyckliga slaget vid Piacenza 1746, nedlade G. därpå befälet. 1749 blev G. vicekonung av Navarra och visade sig här som en god styresman. P.S. Gagliano [gala'nå], ansedd fiolbyggarfamilj i Neapel, vars äldste representant var A1 e s-sandro G. (1665—1725). De mest betydande voro Nicola G., verksam 1700—40, och Juanarius G. (o. 1770). Avkomlingarna till familjen G. verkade ännu in i mitten av 1800-talet som fiolbyggare. De föredrogo Stradivari-modellen. H.M. Gagliano [gala'nå], Marco da, italiensk tonsättare (1575—1642), kapellmästare vid San Lorenzo i Florens 1608, hovkapellmästare 1611. Utom körverk i gammal stil skrev G. operor, vilken musikgenre just uppstått o. 1600, så bl.a. ”Dafne” (1608; ny uppl. i Eitners ”Publikationen älterer Musikwerke”, bd 10) och ”La Flora” (1628); i dessa gör sig redan en bredare och mera sångbar melodisk stil gällande än i de äldsta mera recitativiskt hållna operaförsöken. E.A. Gagliarda [gala'rda], italiensk dans, se G alli a r d. Gagliardi [gala'rdi], Ernst, schweizisk historiker (f. 1882), sedan 1919 prof, i Zürich, har utg. bl. a. ”Geschichte der Schweiz” (3 bd, 1920 —27), ”Bismarcks Entlassung”, 1 (1927). C. Gagnef, s:n i Leksands och G:s tingslag, Kopparbergs län, omfattar området kring sam-manflödet av öster- och Västerdalälven; 411,13 kvkm., därav 400,79 land; 6,532 inv., därav 1,490 i Mockfjärds kapellförsamling (se d.o.), (1931; 16 inv. pr kvkm.); 33,22 kvkm. åker (1927; 8,3 °/o av landarealen), 262,7 kvkm. skogsmark. — Pastorat: G. och Mockfjärd, Leksands kontrakt, Västerås stift. S. Gagnef, f. d. tingslag, ingår sedan 1916 i Leksands och Gagnefs tingslag. Gagner. 1) Lars Peter G., präst (1791— 1869), kyrkoherde i Arvika 1841, kontraktsprost 1844, utgav flera predikosamlingar och — 1047 — — 1048 —