Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gahn, 2. Henric - Gahn, 3. Carl Pontus, af Colquhoun - Gahn, 4. Henrik - Gahn, 5. Hans - Gahn, 6. Märtha - Gahnit, zinkspinell - Gahns bröstpiller - Gaia, Ge, Gea - Gaidoz, Henri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAHNIT
90. G. var den förste, som införde
skyddskopp-ympning i Stockholm (1802). 1804 förordnades
han att pröva förslag till anstalter mot
veneriska smittans utbredande. 1807 var han en av
stiftarna av Sv. läkaresällskapet. 1808
utnämndes han till överläkare vid Krigsakad. G.
var på sin tid en av Sveriges mest bekanta
läkare. Å.Ch.
3) Carl Pontus G. af C o 1 q u h o u n,
den föregåendes bror, militär (1759—1825).
Efter att som officer
ha tjänstgjort i
franska, holländska och
preussiska arméer
blev G. vid
hemkomsten 1787 major,
deltog i 1788—90 års
finska krig, 1792
överstelöjtnant, 1794
v. guvernör på
Karlberg. Under kriget i
Norge 1808
tillfångatogs han vid Hof efter
tappert motstånd, var
1809 Adlersparres militära ombud i Dalarne
och sedermera i Norge för bevakande av
statskuppens intressen samt Norges
införlivande med Sverige. 1813 överste och chef
för Dalreg., ledde hari 1814 den från
Värmland inryckande, vid Lier och Matrand i Norge
besegrade sv. styrkan. S. å. generalmajor, chef
för 2:a inf.-brigaden 1820, ordf, i
Krigshovrät-ten vid avskedet 1824. Th.
4) Henrik G., sonson till G. 1), kemist
(1820—74), grundade 1867 en kemisk-teknisk
fabrik i Uppsala, nuv. Henrik Gahns a.-b. G.
uppfann aseptin. Lj.
5) Hans Henrik August Colquhoun G.,
sonsons sonson till G. 2, socialpolitiker (f. 20/2
1890), 1 :e aktuarie i Kontrollstyrelsen sedan
1918, sekreterare i Centralförbundet för socialt
arbete 1918—22. G. har utg. ett flertal
alkoholstatistiska utredningar och medarbetar under
sign. H.G-n i ”Svensk uppslagsbok”. T.E-r.
6) M ä r t h a
Fred-rique G., den
föregåendes syster,
textil-konstnärinna (f. 30/9
1891), genomgick
Högre
konstindustriella skolan i
Stockholm och bedrev
studier i utlandet;
medarbetare i Atelier
Handtryck 1915—17.
G. är från sistn. år
konstnärlig ledare vid
Sv. hemslöjds textil-
Märtha Gahn: Broderad vävnad från Svensk
hemslöjd. 1930.
avd. och har ss. sådan betytt ofantligt mycket
för dess sunda och fria samt ekonomiskt
bärkraftiga utveckling på en bas av gamla sv.
traditioner. G. har även varit själv flitigt utövande
textilkonstnärinna inom flera grenar. 1.
Gahni’t, zinkspinell, mineral med
kemisk sammansättning ZnO,Al2O3, i regel
innehållanden även järn och magnesia, är grön el.
blå till färgen och kristalliserar i oktaedrar.
Förekommer vid Falun. Se S p i n e 11. K.A.G.
Gahns bröstpiller, äldre benämning på
am-moniakgummipiller med opium, Pi’lulæ
am-moni’aci opicTtce. J.H.
Gaia [-al-], G e, G e a (grek., jord), grek, myt.,
”den allt frambringande och närande urmodero
jorden”, enl. Hesiodos född efter Chaos, alstrade
ur sig själv Uranos (grek., himlen), bergen och
Pontos (grek., havet), hade sedan med Uranos
bl.a. 12 söner (titanerna, se d.o.) och 12 döttrar
(titaniderna, se d.o.). Då på anstiftan av G.
hennes yngste son, Kronos, stympade Uranos,
uppstodo av dennes blod erinyerna, giganterna
och trädnymferna (se d.o.). G. dyrkades ss.
människosläktets moder (grek. pamme’teira,
allas moder, spec. barnens beskyddarinna, grek.
kurotro’fos), ss. döds- (endast i Ättika),
hämnande (staty på Areopagen) och orakelgivande
(orakel bl.a. i Aigai i Akaja) gudinna. I konsten
framställes G. vanl. vilande på marken, ofta
med blottad överkropp, med ymnighetshorn el.
andra attribut symboliserande hennes natur. —
Litt.: A. Dieterich, ”Mutter Erde” (3 Aufl. 1925).
W.N.
Gaidoz [gädå’s], Henri, fransk keltolog och
folklorist (f. 1842), 1872—1908 prof, i
geografi och etnografi vid École libre des scien
ces politiques och sedan 1876 prof, i
k‘elto-logi vid École pratique des hautes études i
Paris. Genom sin 1870 startade tidskr. ”Revue
celtique” har G. varit en av de ledande inom
— 1051 —
— 1052 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
